Var fjärde svensk är pank innan löning (2026)

Bor du hos dina föräldrar? Går att hitta 1or för 5-6k per månad, sedan mat 3k, lite andra utgifter på det, så går det att leva på 12-13k i utgifter per månad om man inte har stora krav i livet.

Bo billigare. Sälj bilen om du inte har pengar kvar innan du får din A-kassa. Fixa billigare mobilräkning. Att ens ta upp mobilräkning som ett jobbigt betalande varje månad visar att man har alldeles för dyr mobilräkning...


Jag bor själv i en bostadsrätt. Cirka 2800-3000kr i avgift per månad. Skiljer sig lite då jag betalar el och vatten till BRF.


"Går att leva på 12-13k"? Går att leva på 3k, förmodligen ännu mindre.

Gissar på att personen lyfter mobilräkningen för att den idag oftast är en nödvändig räkning. Sedan har jag noll koll på om personen har en bil att sälja. Men oavsett vad får man justera ner på det man kan.

Oj, en otrolig känsla som vi ’slösare’ inte kan föreställa oss? Du menar samma känsla som en ekorre får av att sitta och räkna sina nötter helt ensam i ett mörkt hål utan att någonsin använda dem?

Själv föredrar jag att ha ett liv utanför kontoutdraget.
Måste vara en härlig känsla att du hittat din personlighet i en siffra.
​Vissa samlar på upplevelser och minnen andra samlar på siffror för att kompensera för en bristande personlighet. Vi prioriterar helt enkelt olika.
Pengar kan köpa mycket men tydligen inte självinsikt.

Ja men en mobilräkning ska max ligga på 150kr per månad. Folk har senaste ifån och dyra abonnemang som de inte behöver och har ingen koll på vad de betalar ens.

Är 150kr nåt som man ska behöva lyfta? Nej det är småpengar. Då betalar personen alldeles för mycket för sin mobil och har ett abonnemang och telefon som är över personens tillgångar.

Ja absolut! Men mobilräkning hör till basala utgifter idag? Personen har dessutom 12 500 kronor in vilket inte är mycket idag, så förhoppningsvis har personen vett att inte avbetala en iPhone med den inkomsten.

Jag bor i en bostadsrätt och säljer givetvis inte den. Bilen är värd 8000 kr och jag behöver bilen där jag bor i norrland. 219 kr i mobilräkning och 220 kr för internet är rimligt.
Utöver allt annat tillkommer en hel del sjukvårdskostnader på grund av kronisk sjukdom, mängder med operationer osv..
Kan inte äta vad som helst heller.

Svara inte för jag är inte intresserad av dina hjärndöda åsikter.

Det är rimliga utgifter som ingen kan ifrågasätta. Du ska heller inte behöva sälja bostadsrätten för att hamna i en dyrare hyresrätt om det absolut inte är nödvändigt. Håll ut och försök höja inkomsten om det hela tiden ligger på gränsen.

Varför säljer du givetvis inte lägenheten och byter till en billigare? Är det gratis drivmedel, försäkring och gratis reparationer på den bilen eller? Det var en dyr mobilräkning.

Tråkigt att höra om din sjukdom och annat men jag är som jag skrev sjukskriven så jag är också sjuk vilket kostar mig pengar också så varför säger du att mina åsikter är hjärndöda när jag har mindre pengar än dig per månad men jag lyckas spara flera tusen medan det låter på dig som att du knappt klarar dig och inte ens kan tänka dig att bo billigare eller sälja bilen. Vem låter mest "hjärndöd"? Varför flyttar du inte till en billigare lägenhet där du dessutom inte behöver bil? Låter väldigt hjärndött.

Förstår att det innerst inne svider att du är totalt misslyckad. Du är den där nollan som inte dyker upp på klassåterträffar för att du skäms över att behöva berätta att du fortfarande jobbar deltid på ica och lever från hand till mun månad efter månad

Detta forum är för många som dig och andra ett sätt att trycka ner andra och hävda sig själv. Det ger hos väldigt många någon slags inre tillfredställelse att göra det. En känsla av överlägsenhet.
Det är rätt talande vilken typ av människa man är när man gör sånt.

Många på flashback skulle må bra av en rejäl dos psykoanalys. Skulle högst troligen bli en rejäl väckarklocka och leda till självinsikt.

Jag skriver sällan här. Att ödsla mer än någon minut per vecka på forum som detta är otroligt självdestruktivt. Finns ingen anledning överhuvudtaget.
Finns massor med annat att ägna tiden åt som ger mer.

Högst troligt är du en ung och omogen person. Det märks i ditt extremt omogna sätt att skriva.

Jag bemöter vanligtvis inte påhopp från omogna barn. Är du över 30 är du en djupt tragiskt misslyckad person mentalt. Inga pengar i världen kan rädda dig från det.

Det faktum att du befinner dig i en låtsasvärld som helt går ut på att lyckas enbart handlar om ytligheter och siffror. Jag kan inte göra annat än att tycka synd om en sådan person. Jag lever inte i den världen. Kanske gjorde jag det en tid när jag var yngre, men det var länge sedan jag lämnade sådana primitiva tankebanor.

Är en buddhistisk munk misslyckad för att han saknar tillgångar? Är Agda, 87 år, misslyckad bara för att hon är fattigpensionär? Bakom sig har hon högst troligen ett rikt liv fullt av glädje och erfarenheter.

Att du ens nämner klassåterträffar är ju yttersta beviset för att det är du som är misslyckad.
När man slutar nian går de flesta åt olika håll. Vem lever mentalt kvar där liksom? Herregud alltså. Jag gick ur nian på 80-talet och har mest goda erfarenheter av det. Jag har dock aldrig sett någon poäng i dessa återträffar. Varför? Jag förstår att det lockar ytliga människor som dig.
Jag hoppas det har gått bra i livet för mina gamla klasskamrater. Någon har dött vet jag. Någon har jag sprungit på ibland. Att träffas igen är dock för mig helt obegripligt. Jag har noll intresse av dem eller vad de gör.