Var fjärde svensk är pank innan löning (2026)

Skönt för oss med bra ekonomi att gå ut dagen innan löning. Bra service då personalen inte är superstressad att serva ett berg med den billigaste skitlagern de har på menyn till alla ekonomiskt svagsinnade.

Självklart att nästan alla här har massa pengar kvar. Tröttsamt.

Har oftast kvar pengar men det beror ju på att jag inte har utgifter. Andra har bil, barn, lån. Det tråkiga är att har någon strulat till det med dålig ekonomi som ung så kan det hänga med i decennier. Och var alldeles för lätt förr att få lån. Och att det finns korttidslån som är rentav menade för fattiga att ta så att de blir ännu fattigare.

Men vi kommer inte få höra från dessa här. Så varför finns ens tråden?

En väntad utveckling dessvärre.
Det enda som kan göras i Sverige är att byta regering.
Den regering som regerar nu har på alla sätt försökt att se till att inkomstklyftorna ökar.
Till och med medelklassen vänder sig mot detta.

Fortsätter denna utveckling kan man nog räkna med någon form av revolution eller
politiskt våld i den högre skalan. Folk förstår när de blir rövknullade.

Det är väl också ett tecken på att Sverige är ett tryggt land där vi tar hand om varandra, även om det skiter sig så kliver samhället in och hjälper dig. Jag vet många som har bra löner men som ändå blåser alla stålar varje månad.

Fast nej, har man ett heltidsjobb och bra betalt och det ändå inte går runt, så kommer samhället göra nada. Såvida du inte får skuldsanering förstås.

Sedan så ja, det finns många som förbrukar hela sin lön, de har så hög lön att det är bara att vänta på nästa om man behöver något extra.

Nej, min ekonomi har blomstrat de senaste tio åren. Det beror nog mest på att jag har stora möjligheter att ta extrapass och det ger en hel del extra. Sen är jag väldigt sällan sjuk så jag slipper den biten. I mitt jobb så innebär några sjukdagar groteska utgifter i och med arbetstidsförkortning.

Mina föräldrar var inga rika människor men som svensk är man ju ändock väldigt privilegierad med skattefinansierad sjukvård, skolgång osv. Valde att bo hemma under studietiden så jag missade säkert en del studentliv men det var det värt för att slippa studielån (4 års högskolestudier totalt). Kör ingen värstingbil och av allt som ungen behöver så är nog närmare 95% arvegods/second hand. Nu skulle jag kalla mig höginkomsttagare (typ 750k om året) men jag försöker ändå hålla nere utgifterna så mycket jag kan. Devisen "Med ökade inkomster ökar ofta utgifterna" stämmer föga på mig. Men många skulle nog kalla mitt liv rätt tråkigt då jag inte reser så mycket (men det är rätt knepigt att då till med småbarn) och som jag skrev, inte har någon märkvärdig bil eller så.

Kontentan är att det handlar om att prioritera och mätta munnen efter matsäcken. Sen måste man vara aggressiv med sparande, tidig i livet. En liten summa kan växa rejält över tid (decennier) men många saknar disciplinen att låta pengarna gro. Men å andra sidan ska man inte späka sig för att spara in på allt. Många undviker att unna sig någonting alls genom livet, och sedan avlider dom strax efter pensionen...

Varför går varje unge runt med en el scooter?

Var har jag skrivit att samhället tar hand om en när man har ett bra betalt jobb? Hur står det till med läsförståelsen?

Att ta lån är frivilligt.

Okej, förklara VAD det är som är ett tecken.

Samma här. I få undantagsfall har jag sparat undan för mycket, men det får anses vara ett lyxproblem.

Ja, vad som är kvar på ”kontot” säger väldigt lite. Från ”kontot” kan det finnas stående överföringar till sparande så att i praktiken kan pengarna räcka väl. Det finns ingen vits med att ha sitt sparande på ett transaktionskonto även om en månadslön i marginal är mer praktiskt än 500kr.