8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Vad har det med cirkelresonemanget i domen mot mamman att göra?

Vad som står i anmälan är ju helt irrelevant eftersom det inte bevisar att mamman har specialistläkarkompetens.

Det här känner jag också igen (-tyvärr) :
- Guilt by association !!
Hur subjektiv socialsekreterare och hennes subjektiva, knipsluga enhetschef hört illasinnat skvaller
och i utredningen plockade, klippte och klistrade ihop uppgifter/hittepå/tolkningar - men endast av det slaget som "talade för" skvallret.
Allt som motsade skvallret (t ex barnets klassföreståndares brev till enhetschefen...) sållades bort och nämndes inte i utredningen!
Klassföreståndaren bevärdigades inte ens nåt svar eller ankomstbekräftelse på brevet - som väl var så hade klassföreståndaren behållit originalbrevet och översänt kopian till enhetschefen (-som en bilaga i mail.)

Domstol köpte socialförvaltningens utredning.
Det mycket välfungerade barnet rycktes upp brutalt mot sin vilja, blev traumatiserad och blev mjölk-ko åt en barnfamilj I annan kommun. Tillsynsmyndigheter riktade kritik till socialnämnden:
! Bristande utredning !
! Beslut på bristande beslutsunderlag !
Socialnämndens ordförande (en miljöpartist) fick kicken.
Men -
Barnet borta i flera år.

Som i en skräckfilm.

(Satanisk socialsekreterare. En "Adina" och hennes sataniska och ambitiösa enhetschef, ställde till det.) Barnet är nu vuxet.

Socialtjänsten är ett lotteri. Du kan ha tur och träffa någon som får en bra känsla för dig och du kan ha otur. Rättssäkert är det inte när det är magkänslan som styr.

Ja det är bra att Uppdrag Granskning börja lyfta frågan vad det är som egentligen sker bakom stängda dörrar och sekretessens murar.

Det här ju helt sinnessjukt.

https://www.svt.se/nyheter/granskning/ug/anvander-ovetenskapliga-metoder-i-barnsamtal-som-avgor-lvu

Hur är det ens möjligt att vi har en myndighet som får mörka sanningen för domstol och nämnd och placera barn så länge de vill bara för att de fått en magkänsla och tror något?

Wallraffande på socialförvaltningen skulle verkligen behövas. I synnerhet på enheter som "utreder" barnärenden.

Uppdrag Granskning är bra och kan säkert nysta upp barnärenden där barnen slängts ut med badvattnet under beteckningen "barnets bästa".

Det finns också en och annan polis som kan vittna om verkställighetsärenden, tror jag.

Jag skulle vilja se en socialsekreterare som vågar berätta inifrån. Någon som faktiskt beskriver hur arbetet går till bakom kulisserna. För ju mer man själv börjar granska dokumentationen på djupet, desto mer framträder en bild som är… minst sagt dystopisk.

Hur kan det komma sig att det saknas ordentlig kontroll och faktagranskning, när det handlar om statens mest ingripande åtgärd mot en familj?

Det här är beslut som kan förändra ett barns liv för alltid. Ändå verkar kraven på bevisning och verifiering ofta ligga på en nivå som aldrig hade accepterats i andra rättsliga sammanhang.

Tänk efter själv.

Om ett brottmål hade hanterats på samma sätt, med otydliga källor, tolkningar presenterade som fakta och bristande dokumentstöd hade det blivit en internationell skandal. Rättssäkerheten hade ifrågasatts direkt.

Men när det gäller barn… då verkar det plötsligt vara “acceptabelt”.

Hur är det ens möjligt?

Och den kanske viktigaste frågan av alla:

Hur många fler berättelser krävs innan fler börjar ställa de här frågorna på allvar?

Vilka läkare säger att sjukdomen inte skulle sättas idag? Hur många för att vara exakt?

Menar du att flickan inte har pipo?

Menar du att doktorerna gjort en ny utredning om att flickan inte har detta ?

Om läkarna misstänker att flickan inte har denna sjukdom skulle de antagligen omedelbart göra en ny sjukdomsdiagnos? Menar du att man gjort detta?

Flickan har stomi, vilket talar för att flickan har tarmproblem.

Desto mer omfattande utredningar blir, desto mer ”bevis” som skulle krävas in och desto hårdare man drar åt marginalerna… desto fler barn kommer falla mellan stolarna.

De här barnen är fler än barnen som placeras ”fel”. Så enkelt är det. Misstag är fruktansvärda och ska inte behöva ske. Men om vi drar åt kraven för hårt om LVU och dränker personalen som ska jobba med det (dina tvärfunktionella team) i långa administrativa lagstyrda kedjor för att inget barn ska omhändertas på för lösa grunder… då kan jag lova dig att vi kommer se en markant ökning av barn som dör.

Fler barn som får umgänge med föräldrar som misshandlat sin partner, till och med syskon, tycker du att det känns bra?

Till "paleontologistKid".
Såvitt jag förstår - så är det främst socialsekreterare som anser att det är okej att TVINGA barn att umgås med en förälder.
MOT barnets vilja. T o m mycket välfungerande barn i mellanstadieåldern.

Som I en skräckfilm.

Såvitt jag förstår - så är det främst socialsekreterare som anser att det är okej att TVINGA barn att umgås med en förälder.

Dvs umgänge MOT barnets vilja. T o m mycket välfungerande barn i mellanstadieåldern.

Jag känner till att när barnet med all tydlighet motsatte sig ovanstående - så utdömdes i domstol verkställighet med polis!!
Polisen sa att dom läst domen tillsammans med en psykiatriker och ingen av dom kunde se att det fanns tillräckliga skäl, men att dom var tvungna.

Barnet smet från det påtvingade "umgänget"
och det dröjde inte länge förrän detta fina, oskyldiga barn tvångsplacerades hos främlingar i annan kommun och socialsekreteraren och hennes enhetschef upphandlade "behandling"terapi" och familjehemsplacering i en stiftelse som inte stod under någon tillsyn och utan reell insyn.

Så mycket lidande och skada barnet utsattes för
av en "adina" och hennes enhetschef.
Detta kan ingen involverad glömma!!

Som i en skräckfilm.

Ja precis som att man inte kan fälla alla skyldiga brottslingar så kan inte socialtjänsten heller skydda alla barn. Det är en helt absurd tanke att alla barn ska skyddas och att priset då betalas med rättssäkerhet.

Vid brottmål hade det varit en helt absurd tanke att fängsla någon oskyldig på bekostnad av att man då kan fälla alla skyldiga, men när det gäller barn så är det tydligen helt ok att gripa in felaktigt och därmed också skada samma barn mentalt för livet.

Att du inte förstår detta problemet är för mig ett fullständigt mysterium.

Eller tänker du att vi ska låsa in alla barn "för säkerhets skull"? Man vet ju aldrig vad som händer?

Ja och varför sker "misstag". Det är ju inte ens misstag, utan det finns socialsekreterare som sitter och hittar på för att igenom LVU på svenska barn. När det sker ett "misstag" så skadar du ett barn för livet mentalt. Det går inte att komma ifrån. Det får inte bli fel, precis som att man inte får fälla någon som är oskyldig i ett demokratiskt land i jakt på skyldiga.

Ja men vad du inte förstår är att barn dör i sina placeringar. Det finns forskning som visar på flera hundra procent högre överdödlighet för barn som placerades än för barn som klarade sig undan i domstol.

Ditt tankesätt att skydda barn från död är helt absurt, eftersom skyddet i sig kan innebära död och svåra sociala problem längre fram. Precis som permanenta mentala skador på barnet ifråga.

Varför kan du inte förstå denna problematik? Ett skydd är inte nödvändigtvis alltid ett skydd. Det kan tvärtom skada ett barn för livet.

Nej det är en halmgubbe. Jag har berättat precis vad jag tycker vi ska göra och det är att kraftigt öka kontrollen av barnutredningarna och hålla socialsekreterare som ljuger och far med osanning juridiskt ansvariga för allt de skriver. De ska inte få sitta och påstå saker om föräldrar och deras barn utan att det finns journalstöd för samma uppgifter. Det kan de idag och de kommer undan ostraffat dessvärre.

Jag tycker du ska se detta och fundera på om socialtjänstens arbetsmetoder verkligen är rimliga?

https://www.svtplay.se/video/eQrA3zN/uppdrag-granskning/barnsamtalen

Det här är också min uppfattning. Misshandlade mammors berättelser detta och det är många som berättar precis samma historia oberoende av varandra.

Pappor som alltså får umgänge med barnet trots att de både misshandlat barnet och mamman ifråga.