Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Jag har till skillnad mot dig faktiskt läst och analyserat domarna och bara att läsa domarna ger direkt obehagliga kafkavibbar.
Här har du en sammanställning på de cirkelresonemang som förekommer i domarna, som jag gått igenom.
Riktigt creepy läsning.
Det sket sig tyvärr redan i tredje stycket. Låt läsaren avgöra vad som är creepy.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
[spoiler]Cirkelresonemang i fallet Elsa
1. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (dom 2025-07-28) – LVU-domen
Cirkelresonemang om symtomrapportering:
Rätten konstaterar att mamma V rapporterat symtom som sjukvården inte kunnat observera i samma omfattning. Men rätten konstaterar samtidigt att sjukvården inte träffat Elsa tillräckligt ofta och inte krävt att få träffa henne oftare. Slutsatsen att symtombilden är "överdriven" bygger alltså på att vården inte gjort egna observationer, men ansvaret för att vården saknar observationer läggs på föräldern, inte på vården.
Ja det är ju hela problemet, att mamman inte låtit vården ha kontakt med barnet. Man får till slut inte ihop det hela eftersom de beskrivna symptomen inte stämmer med verkligheten. Detta måste du faktiskt släppa nu, hela domen bygger ju på detta faktum. Dessutom inget cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om nedtrappning av näringsdropp:
Rätten resonerar: V rapporterade inte förbättringar → därför trappades inte droppet ned → att droppet inte trappades ned visar att V hindrade nedtrappning. Men det var sjukvården som ordinerade droppet och som hade ansvaret att initiera nedtrappning. Att sjukvården inte agerade på sin egen ordination blir bevis för förälderns brist.
Samma sak här, alla observationer kommer från mamman. Det fanns inte fakta nog att göra en nedtrappning på grund av mammans uppgifter. Inte heller ett regelrätt cirkelresonemang men jag förstår var du får det ifrån.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om förbättring i jourhemmet:
Rätten pekar på att Elsa förbättrats drastiskt efter placering som bevis för omsorgsbrister. Men rätten noterar själv att Elsas mående normalt förbättras under sommaren, och placeringen skedde i juni. Rätten avfärdar årstidsvariationen med att den saknar "medicinsk förklaring" — men godtar samtidigt förbättringen efter placering utan att kräva någon medicinsk förklaring för den heller. Förbättring efter placering = bevis för omsorgsbrist, men förbättring under sommaren = irrelevant — trots att det är samma fenomen.
Nej, rätten noterar att mamman, trots att det inte finns någon medicinsk förklaring därtill, rapporterar om att barnet mår bättre under sommaren. Vid jourhemsplaceringen finns verifierbara fakta, barnet äter enbart fast föda, går i skolan och orkar med fritidsaktiviteter. Så kan det ha varit tidigare också men det är okänt för vården och socialtjänsten. Inget cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om mamma V:s engagemang:
Rätten beskriver V som "mycket engagerad" och "påläst" och använder detta som indicium för att hon styrt vården på ett skadligt sätt. Men om hon inte varit engagerad hade det kunnat anföras som omsorgsbrist (bristande tillsyn av kroniskt sjukt barn). Engagemang blir omsorgsbrist, passivitet hade också blivit omsorgsbrist.
Steget mellan mycket engagerad och oengagerad är givetvis inte så litet som du vill göra gällande. Detta är inte heller ett cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om pappa J:
Rätten konstaterar att J litat på V och inte haft egen kontakt med sjukvården. Detta bedöms som omsorgsbrist — han "förmådde inte skydda Elsa". Men skydda från vad? Från den situation som rätten inte bedömer utgör misshandel (rätten avslår misshandelsgrunden). Han döms alltså för passivitet gentemot en omsorgsbrist som i sin tur bygger på de ovan beskrivna cirkelresonemangen.
Han döms inte för något alls. Däremot konstateras att han inte klarar av att skydda barnet eftersom han inte förstår att mammans uppgifter till vården riskerar att skada barnet. Han utgör därmed ingen skyddsfaktor gentemot de brister som mamman visar upp, därför kan inte heller vården upphöra och barnet bo hos honom.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om skolnärvaro:
Rätten noterar hög skolfrånvaro och bedömer att det "saknas tydlig förklaring." Men Elsa har en diagnostiserad kronisk tarmsjukdom med dokumenterade inläggningar. Att sjukdomen används som förklaring för frånvaron avfärdas — men att sjukdomen finns och kräver vård accepteras. Frånvaron blir omsorgsbrist, trots att den förklaras av just den sjukdom som rätten inte ifrågasätter.
Som också framgår av domen, men som du av någon anledning väljer att inte referera, så har barnet under hösten med rimligen exakt samma sjukdom inte haft någon frånvaro som avviker. Inte cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om "inkännande":
Rätten noterar att V sagt saker som "nu har vi ont i magen" och tolkar detta som att hon projicerar symtom på Elsa. Men rätten accepterar samtidigt att Elsa har en reell diagnos med reella symtom. Att en förälder bekräftar sitt kroniskt sjuka barns upplevda smärta omtolkas till att föräldern skapar smärtan.
Detta är en kontextuell fråga. Problemet verkar ju vara att mamman övertolkar symptom, är överdrivet inkännande och snarare hittar problem än lösningar. Jag vet inte om du har barn men det finns i huvudsak två sorters föräldrar, de som inte vågar utsätta sina barn för livet och de som gör det. För barnet skull, som redan har ett begränsat liv, är det bekymmersamt om föräldrarna inte utmanar. Det är själva kärnan i hela ärendet. Inte heller detta är ett cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
2. Kammarrätten i Göteborg, mål 4811-25 (dom 2025-10-20) – LVU-överklagandet
Cirkelresonemang om "osannolikt att det uteslutande berott på felbehandling":
Kammarrätten konstaterar att V är "aktiv och påläst" och har deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar, och drar slutsatsen att det därför är "osannolikt" att Elsas vårdåtgärder enbart berott på felbehandling från vården. Logiken är: föräldern är kunnig → därför borde hon ha förhindrat felbehandling → att hon inte förhindrade den visar att hon bidrog till den. Men ansvaret för medicinsk felbehandling vilar på sjukvården, inte på en påläst förälder.
Det är inte alls det som kammarätten säger. Det du refererar är rättens bedömning av föräldrarnas påstående inför rätten att barnets situation bara beror på felbehandling från vårdens sida. Det menar kammarrätten är osannolikt med tanke på hur aktiv och påläst mamman är. Inte heller ett cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om referentsamtalet 16 september 2025:
Kammarrätten lyfter att Uppsalaläkarna beskriver förbättringen som "anmärkningsvärd" och att den inte kan förklaras av naturlig variation. Men samma kammarrätt noterar inte att sjukvården under hela Elsas liv inte utredde om årstidsvariationen var reell, trots att den rapporterades. Att sjukvården aldrig undersökte en rapporterad förbättring blir bevis för att föräldern inte rapporterade förbättringar.
Du glömmer att de inte hade tillgång till barnet. Det är grunden för hela målet. Inte cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om pappa J(igen):
Kammarrätten skriver att J "alltjämt" anser att V kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit. Detta åsikt bedöms som omsorgsbrist — att han inte delar rättens bedömning om omsorgsbrister visar att han brister i omsorg. Hans invändningar i processen blir alltså ytterligare bevis mot honom.
Se ovan.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
3. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 3514-25 (dom 2025-10-14) – Umgängesbegränsningen
Cirkelresonemang om umgängets inverkan på vården:
Rätten konstaterar att Elsa förbättrats sedan placeringen och att det därför är nödvändigt att begränsa umgänget för att "möjliggöra ytterligare framsteg." Men om Elsa redan förbättrats drastiskt utan umgänge, vad är det konkreta beviset för att umgänge i sig skulle vara skadligt? Förbättring utan umgänge tolkas som bevis för att umgänge skadar — utan att man testat att ge umgänge.
Att inleda ett umgängesschema som man sedan riskerar behöva backa ifrån för att det får negativa konsekvenser är sämre för barnet. Inte ett cirkelresonemang.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
Cirkelresonemang om mamma V:s "styrning":
Rätten hänvisar till att V "styrt och dominerat vårdkontakter" och till att Elsa inte fick komma till tals vid vårdbesök förrän nyligen. Men Elsa var 8 år vid placeringen — det är inte ovanligt att en förälder för ett barns talan vid den åldern. Att föräldern pratar blir bevis för styrning; att barnet nu pratar själv i jourhemmet blir bevis för att föräldern tystade barnet.
Ett åttaårigt barn kan beskriva mycket kring sitt mående, sina smärtor och sin situation. Om det får.
Citat:
Ursprungligen postat av
kurt-sune
4. Kammarrätten i Göteborg, mål 6566-25 (dom 2025-12-08) – Umgängesöverklagandet
Cirkelresonemang genom hänvisning:
Kammarrätten avfärdar överklagandet med en enda mening: "Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten." Alla cirkelresonemang från förvaltningsrätten (mål 3514-25) importeras alltså utan prövning. Kammarrätten legitimerar cirkelresonemanget genom att inte granska det.
Nej, men man gör samma bedömning i sak, då finns ingen anledning att skriva mer.
[quote=kurt-sune|94801695]
5. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (beslut 2025-06-19) – Omedelbart omhändertagande