Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Men det bekräftar egentligen bara min poäng: du har inga faktiska motargument. Inte ett enda. I stället upprepar du lagar och regler, utan att ta in att de inte alltid följs i praktiken. Och när det sker kan konsekvenserna bli precis som i Elsas och Adams fall.
Det enda du tillför är förutsägbara etiketter i vanlig ordning.
Fallet Elsa är inte ett undantag, utan ett tydligt exempel på varför hela LVU-processen behöver granskas i grunden. Lagstiftningen må se korrekt ut på papperet och ha en god intention, men det hjälper inte om tillämpningen brister. I slutändan handlar det om att skydda barn, även från felaktiga och oproportionerliga ingripanden från samhällets sida.
Citat:
Jag vet faktiskt inte om du trollar med dina inlägg? Vården har erkänt att det stått fel i journalen, ja. Vården (Elsas egna läkare) har också sagt att dialog om droppet och övrigt matintag förekommit vid varje besök/samtal. Både vården, Förvaltningsrätter och Kammarrätten menar att det är icke troligt att någon så insatt i sin dotters sjukdom inte visste om att droppet inte var 100%. Vad som stått i journalerna är helt ovidkommande. Det är fortfarande inte okej att det står fel i journalen - men det har ingen tyngd i ärendet.
Flickan hade näringsdropp för att hon ansågs behöva det. Eftersom mamman sagt att hon har svårigheter att äta och tarmen svårt att flytta all mat (slaggprodukter) i tarmen. Dom hade väl hittat en nivå av dropp och vanlig mat som dom ansåg fungerade för Elsa.
Sen väl i familjehemmet har det enbart funnits neutrala parter och vården har troligtvis också fått en mer neutral syn på situationen än tidigare då dom haft svårt att avgöra vad som försiggår med Elsa. Man insåg snabbt att Elsa kunde äta mat i tillräckliga mängder för att snabbt avveckla droppet helt. Samt avveckla all smärtmedicin. Samt melatonin (för sömn).
__________________
Senast redigerad av PaleontologistKid 2026-04-20 kl. 19:38.
Senast redigerad av PaleontologistKid 2026-04-20 kl. 19:38.
Citat:
Jag har till skillnad mot dig faktiskt läst och analyserat domarna och bara att läsa domarna ger direkt obehagliga kafkavibbar.
Här har du en sammanställning på de cirkelresonemang som förekommer i domarna, som jag gått igenom.
Riktigt creepy läsning.
Cirkelresonemang i fallet Elsa
1. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (dom 2025-07-28) – LVU-domen
Cirkelresonemang om symtomrapportering:
Rätten konstaterar att mamma V rapporterat symtom som sjukvården inte kunnat observera i samma omfattning. Men rätten konstaterar samtidigt att sjukvården inte träffat Elsa tillräckligt ofta och inte krävt att få träffa henne oftare. Slutsatsen att symtombilden är "överdriven" bygger alltså på att vården inte gjort egna observationer, men ansvaret för att vården saknar observationer läggs på föräldern, inte på vården.
Cirkelresonemang om nedtrappning av näringsdropp:
Rätten resonerar: V rapporterade inte förbättringar → därför trappades inte droppet ned → att droppet inte trappades ned visar att V hindrade nedtrappning. Men det var sjukvården som ordinerade droppet och som hade ansvaret att initiera nedtrappning. Att sjukvården inte agerade på sin egen ordination blir bevis för förälderns brist.
Cirkelresonemang om förbättring i jourhemmet:
Rätten pekar på att Elsa förbättrats drastiskt efter placering som bevis för omsorgsbrister. Men rätten noterar själv att Elsas mående normalt förbättras under sommaren, och placeringen skedde i juni. Rätten avfärdar årstidsvariationen med att den saknar "medicinsk förklaring" — men godtar samtidigt förbättringen efter placering utan att kräva någon medicinsk förklaring för den heller. Förbättring efter placering = bevis för omsorgsbrist, men förbättring under sommaren = irrelevant — trots att det är samma fenomen.
Cirkelresonemang om mamma V:s engagemang:
Rätten beskriver V som "mycket engagerad" och "påläst" och använder detta som indicium för att hon styrt vården på ett skadligt sätt. Men om hon inte varit engagerad hade det kunnat anföras som omsorgsbrist (bristande tillsyn av kroniskt sjukt barn). Engagemang blir omsorgsbrist, passivitet hade också blivit omsorgsbrist.
Cirkelresonemang om pappa J:
Rätten konstaterar att J litat på V och inte haft egen kontakt med sjukvården. Detta bedöms som omsorgsbrist — han "förmådde inte skydda Elsa". Men skydda från vad? Från den situation som rätten inte bedömer utgör misshandel (rätten avslår misshandelsgrunden). Han döms alltså för passivitet gentemot en omsorgsbrist som i sin tur bygger på de ovan beskrivna cirkelresonemangen.
Cirkelresonemang om skolnärvaro:
Rätten noterar hög skolfrånvaro och bedömer att det "saknas tydlig förklaring." Men Elsa har en diagnostiserad kronisk tarmsjukdom med dokumenterade inläggningar. Att sjukdomen används som förklaring för frånvaron avfärdas — men att sjukdomen finns och kräver vård accepteras. Frånvaron blir omsorgsbrist, trots att den förklaras av just den sjukdom som rätten inte ifrågasätter.
Cirkelresonemang om "inkännande":
Rätten noterar att V sagt saker som "nu har vi ont i magen" och tolkar detta som att hon projicerar symtom på Elsa. Men rätten accepterar samtidigt att Elsa har en reell diagnos med reella symtom. Att en förälder bekräftar sitt kroniskt sjuka barns upplevda smärta omtolkas till att föräldern skapar smärtan.
2. Kammarrätten i Göteborg, mål 4811-25 (dom 2025-10-20) – LVU-överklagandet
Cirkelresonemang om "osannolikt att det uteslutande berott på felbehandling":
Kammarrätten konstaterar att V är "aktiv och påläst" och har deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar, och drar slutsatsen att det därför är "osannolikt" att Elsas vårdåtgärder enbart berott på felbehandling från vården. Logiken är: föräldern är kunnig → därför borde hon ha förhindrat felbehandling → att hon inte förhindrade den visar att hon bidrog till den. Men ansvaret för medicinsk felbehandling vilar på sjukvården, inte på en påläst förälder.
Cirkelresonemang om referentsamtalet 16 september 2025:
Kammarrätten lyfter att Uppsalaläkarna beskriver förbättringen som "anmärkningsvärd" och att den inte kan förklaras av naturlig variation. Men samma kammarrätt noterar inte att sjukvården under hela Elsas liv inte utredde om årstidsvariationen var reell, trots att den rapporterades. Att sjukvården aldrig undersökte en rapporterad förbättring blir bevis för att föräldern inte rapporterade förbättringar.
Cirkelresonemang om pappa J(igen):
Kammarrätten skriver att J "alltjämt" anser att V kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit. Detta åsikt bedöms som omsorgsbrist — att han inte delar rättens bedömning om omsorgsbrister visar att han brister i omsorg. Hans invändningar i processen blir alltså ytterligare bevis mot honom.
3. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 3514-25 (dom 2025-10-14) – Umgängesbegränsningen
Cirkelresonemang om umgängets inverkan på vården:
Rätten konstaterar att Elsa förbättrats sedan placeringen och att det därför är nödvändigt att begränsa umgänget för att "möjliggöra ytterligare framsteg." Men om Elsa redan förbättrats drastiskt utan umgänge, vad är det konkreta beviset för att umgänge i sig skulle vara skadligt? Förbättring utan umgänge tolkas som bevis för att umgänge skadar — utan att man testat att ge umgänge.
Cirkelresonemang om mamma V:s "styrning":
Rätten hänvisar till att V "styrt och dominerat vårdkontakter" och till att Elsa inte fick komma till tals vid vårdbesök förrän nyligen. Men Elsa var 8 år vid placeringen — det är inte ovanligt att en förälder för ett barns talan vid den åldern. Att föräldern pratar blir bevis för styrning; att barnet nu pratar själv i jourhemmet blir bevis för att föräldern tystade barnet.
4. Kammarrätten i Göteborg, mål 6566-25 (dom 2025-12-08) – Umgängesöverklagandet
Cirkelresonemang genom hänvisning:
Kammarrätten avfärdar överklagandet med en enda mening: "Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten." Alla cirkelresonemang från förvaltningsrätten (mål 3514-25) importeras alltså utan prövning. Kammarrätten legitimerar cirkelresonemanget genom att inte granska det.
5. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (beslut 2025-06-19) – Omedelbart omhändertagande
Cirkelresonemang om brådska:
Orosanmälan från Örebro anger uttryckligen att "inget akut hot mot barnet föreligger." Ändå fastställs det omedelbara omhändertagandet med hänvisning till att situationen är akut. Det akuta behovet motiveras med den långvariga situationen — men det är inte vad "omedelbart omhändertagande" är till för.
6. Kammarrätten i Göteborg, mål 3812-25 (beslut 2025-06-24) – Återförvisning av omedelbart omhändertagande
Här identifieras inget cirkelresonemang från kammarrätten — de upphävde förvaltningsrättens beslut på formella grunder (nekad muntlig förhandling). Dock vidmakthölls omhändertagandet under tiden.
7. Kammarrätten i Göteborg, mål 5040-25 (beslut 2025-10-20) – Återförvisning umgängesbegränsning
Inte heller här finns cirkelresonemang i kammarrättens eget avgörande — de undanröjde förvaltningsrättens dom på grund av att rätten dömt innan överklagandefristen löpt ut. Men det materiella cirkelresonemanget lever vidare i den efterföljande prövningen (mål 3514-25/6566-25).
Sammanfattande mönster
Det genomgående strukturella cirkelresonemanget i hela kedjan kan kokas ned till: Sjukvårdens underlåtenhet att utreda → tolkad som förälderns obstruktion → som motiverar tvångsåtgärder → vars "framgång" (förbättring under sommaren i jourhem) bekräftar att föräldern var problemet. Varje led i kedjan förutsätter slutsatsen från nästa led, och ingen fristående prövning av den medicinska evidensen görs.
1. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (dom 2025-07-28) – LVU-domen
Cirkelresonemang om symtomrapportering:
Rätten konstaterar att mamma V rapporterat symtom som sjukvården inte kunnat observera i samma omfattning. Men rätten konstaterar samtidigt att sjukvården inte träffat Elsa tillräckligt ofta och inte krävt att få träffa henne oftare. Slutsatsen att symtombilden är "överdriven" bygger alltså på att vården inte gjort egna observationer, men ansvaret för att vården saknar observationer läggs på föräldern, inte på vården.
Cirkelresonemang om nedtrappning av näringsdropp:
Rätten resonerar: V rapporterade inte förbättringar → därför trappades inte droppet ned → att droppet inte trappades ned visar att V hindrade nedtrappning. Men det var sjukvården som ordinerade droppet och som hade ansvaret att initiera nedtrappning. Att sjukvården inte agerade på sin egen ordination blir bevis för förälderns brist.
Cirkelresonemang om förbättring i jourhemmet:
Rätten pekar på att Elsa förbättrats drastiskt efter placering som bevis för omsorgsbrister. Men rätten noterar själv att Elsas mående normalt förbättras under sommaren, och placeringen skedde i juni. Rätten avfärdar årstidsvariationen med att den saknar "medicinsk förklaring" — men godtar samtidigt förbättringen efter placering utan att kräva någon medicinsk förklaring för den heller. Förbättring efter placering = bevis för omsorgsbrist, men förbättring under sommaren = irrelevant — trots att det är samma fenomen.
Cirkelresonemang om mamma V:s engagemang:
Rätten beskriver V som "mycket engagerad" och "påläst" och använder detta som indicium för att hon styrt vården på ett skadligt sätt. Men om hon inte varit engagerad hade det kunnat anföras som omsorgsbrist (bristande tillsyn av kroniskt sjukt barn). Engagemang blir omsorgsbrist, passivitet hade också blivit omsorgsbrist.
Cirkelresonemang om pappa J:
Rätten konstaterar att J litat på V och inte haft egen kontakt med sjukvården. Detta bedöms som omsorgsbrist — han "förmådde inte skydda Elsa". Men skydda från vad? Från den situation som rätten inte bedömer utgör misshandel (rätten avslår misshandelsgrunden). Han döms alltså för passivitet gentemot en omsorgsbrist som i sin tur bygger på de ovan beskrivna cirkelresonemangen.
Cirkelresonemang om skolnärvaro:
Rätten noterar hög skolfrånvaro och bedömer att det "saknas tydlig förklaring." Men Elsa har en diagnostiserad kronisk tarmsjukdom med dokumenterade inläggningar. Att sjukdomen används som förklaring för frånvaron avfärdas — men att sjukdomen finns och kräver vård accepteras. Frånvaron blir omsorgsbrist, trots att den förklaras av just den sjukdom som rätten inte ifrågasätter.
Cirkelresonemang om "inkännande":
Rätten noterar att V sagt saker som "nu har vi ont i magen" och tolkar detta som att hon projicerar symtom på Elsa. Men rätten accepterar samtidigt att Elsa har en reell diagnos med reella symtom. Att en förälder bekräftar sitt kroniskt sjuka barns upplevda smärta omtolkas till att föräldern skapar smärtan.
2. Kammarrätten i Göteborg, mål 4811-25 (dom 2025-10-20) – LVU-överklagandet
Cirkelresonemang om "osannolikt att det uteslutande berott på felbehandling":
Kammarrätten konstaterar att V är "aktiv och påläst" och har deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar, och drar slutsatsen att det därför är "osannolikt" att Elsas vårdåtgärder enbart berott på felbehandling från vården. Logiken är: föräldern är kunnig → därför borde hon ha förhindrat felbehandling → att hon inte förhindrade den visar att hon bidrog till den. Men ansvaret för medicinsk felbehandling vilar på sjukvården, inte på en påläst förälder.
Cirkelresonemang om referentsamtalet 16 september 2025:
Kammarrätten lyfter att Uppsalaläkarna beskriver förbättringen som "anmärkningsvärd" och att den inte kan förklaras av naturlig variation. Men samma kammarrätt noterar inte att sjukvården under hela Elsas liv inte utredde om årstidsvariationen var reell, trots att den rapporterades. Att sjukvården aldrig undersökte en rapporterad förbättring blir bevis för att föräldern inte rapporterade förbättringar.
Cirkelresonemang om pappa J(igen):
Kammarrätten skriver att J "alltjämt" anser att V kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit. Detta åsikt bedöms som omsorgsbrist — att han inte delar rättens bedömning om omsorgsbrister visar att han brister i omsorg. Hans invändningar i processen blir alltså ytterligare bevis mot honom.
3. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 3514-25 (dom 2025-10-14) – Umgängesbegränsningen
Cirkelresonemang om umgängets inverkan på vården:
Rätten konstaterar att Elsa förbättrats sedan placeringen och att det därför är nödvändigt att begränsa umgänget för att "möjliggöra ytterligare framsteg." Men om Elsa redan förbättrats drastiskt utan umgänge, vad är det konkreta beviset för att umgänge i sig skulle vara skadligt? Förbättring utan umgänge tolkas som bevis för att umgänge skadar — utan att man testat att ge umgänge.
Cirkelresonemang om mamma V:s "styrning":
Rätten hänvisar till att V "styrt och dominerat vårdkontakter" och till att Elsa inte fick komma till tals vid vårdbesök förrän nyligen. Men Elsa var 8 år vid placeringen — det är inte ovanligt att en förälder för ett barns talan vid den åldern. Att föräldern pratar blir bevis för styrning; att barnet nu pratar själv i jourhemmet blir bevis för att föräldern tystade barnet.
4. Kammarrätten i Göteborg, mål 6566-25 (dom 2025-12-08) – Umgängesöverklagandet
Cirkelresonemang genom hänvisning:
Kammarrätten avfärdar överklagandet med en enda mening: "Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten." Alla cirkelresonemang från förvaltningsrätten (mål 3514-25) importeras alltså utan prövning. Kammarrätten legitimerar cirkelresonemanget genom att inte granska det.
5. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (beslut 2025-06-19) – Omedelbart omhändertagande
Cirkelresonemang om brådska:
Orosanmälan från Örebro anger uttryckligen att "inget akut hot mot barnet föreligger." Ändå fastställs det omedelbara omhändertagandet med hänvisning till att situationen är akut. Det akuta behovet motiveras med den långvariga situationen — men det är inte vad "omedelbart omhändertagande" är till för.
6. Kammarrätten i Göteborg, mål 3812-25 (beslut 2025-06-24) – Återförvisning av omedelbart omhändertagande
Här identifieras inget cirkelresonemang från kammarrätten — de upphävde förvaltningsrättens beslut på formella grunder (nekad muntlig förhandling). Dock vidmakthölls omhändertagandet under tiden.
7. Kammarrätten i Göteborg, mål 5040-25 (beslut 2025-10-20) – Återförvisning umgängesbegränsning
Inte heller här finns cirkelresonemang i kammarrättens eget avgörande — de undanröjde förvaltningsrättens dom på grund av att rätten dömt innan överklagandefristen löpt ut. Men det materiella cirkelresonemanget lever vidare i den efterföljande prövningen (mål 3514-25/6566-25).
Sammanfattande mönster
Det genomgående strukturella cirkelresonemanget i hela kedjan kan kokas ned till: Sjukvårdens underlåtenhet att utreda → tolkad som förälderns obstruktion → som motiverar tvångsåtgärder → vars "framgång" (förbättring under sommaren i jourhem) bekräftar att föräldern var problemet. Varje led i kedjan förutsätter slutsatsen från nästa led, och ingen fristående prövning av den medicinska evidensen görs.
Jag har vid upprepade tillfällen i tråden skrivit att det ibland blir fel eftersom det är människor som bedömer människor. Och att det är för barnens skull måste bygga på risker och inte faktiska händelser. Detta innebär i sin tur att det också per definition blir fel ibland men på populationsnivå är det värt att det blir fel ibland med tanke på hur många som räddas från rätt hemska förhållanden.
Systemet ska givetvis granskas och utvecklas men att som du, bara spy ut ditt myndighetshat, är allt utom sakligt och faktiskt rätt meningslöst att bemöta eftersom du gång på gång visar att du fullständigt struntar i vad som är sant och rena påhitt.
Skriv saker som du kan visa har förankring i verkligheten och inte bara i ditt huvud och avfärda inte varje svar som att vi är systemriddare eller att ”du bara rapar upp instruktionsboken” så kanske någon börjar ta dig på allvar och bemöta dina påståenden.
Det blir svårt att ens orka läsa din inlägg när allt egentligen går ut på att LVU är rättsosäkert och därmed förkastligt. Du får givetvis tycka det men den premissen får du nog acceptera som oföränderlig eftersom vi har ett system med socialtjänster och lagar och domstolar som jag inte kan se någon som helst politisk vilja att ändra på. Snarare tvärt om.
Om du går in i diskussionen med någon liten ödmjukhet så kanske du dessutom kan lära dig ett och annat i diskussionen och om du istället för att fräsa ”googla själv” eller hänvisar till dig själv som källa försöker bli lite nyanserad samt visar vilka källor du stödjer dig på så kommer du garanterat framstå som både mer trovärdig och mer påläst.
Jag tror att var och en får bedöma vad som är faktiska motargument. Bara för att jag inte skriver 16 000 inlägg med samma innehåll i tre-ords meningar betyder det inte att jag inte argumenterat i sak.
Du låter lite som Pete Hegseths tal när du skriver. Det är ingen komplimang kanske jag ska tillägga.
Systemet ska givetvis granskas och utvecklas men att som du, bara spy ut ditt myndighetshat, är allt utom sakligt och faktiskt rätt meningslöst att bemöta eftersom du gång på gång visar att du fullständigt struntar i vad som är sant och rena påhitt.
Skriv saker som du kan visa har förankring i verkligheten och inte bara i ditt huvud och avfärda inte varje svar som att vi är systemriddare eller att ”du bara rapar upp instruktionsboken” så kanske någon börjar ta dig på allvar och bemöta dina påståenden.
Det blir svårt att ens orka läsa din inlägg när allt egentligen går ut på att LVU är rättsosäkert och därmed förkastligt. Du får givetvis tycka det men den premissen får du nog acceptera som oföränderlig eftersom vi har ett system med socialtjänster och lagar och domstolar som jag inte kan se någon som helst politisk vilja att ändra på. Snarare tvärt om.
Om du går in i diskussionen med någon liten ödmjukhet så kanske du dessutom kan lära dig ett och annat i diskussionen och om du istället för att fräsa ”googla själv” eller hänvisar till dig själv som källa försöker bli lite nyanserad samt visar vilka källor du stödjer dig på så kommer du garanterat framstå som både mer trovärdig och mer påläst.
Jag tror att var och en får bedöma vad som är faktiska motargument. Bara för att jag inte skriver 16 000 inlägg med samma innehåll i tre-ords meningar betyder det inte att jag inte argumenterat i sak.
Du låter lite som Pete Hegseths tal när du skriver. Det är ingen komplimang kanske jag ska tillägga.
Citat:
Men det bekräftar egentligen bara min poäng: du har inga faktiska motargument. Inte ett enda. I stället upprepar du lagar och regler, utan att ta in att de inte alltid följs i praktiken. Och när det sker kan konsekvenserna bli precis som i Elsas och Adams fall.
Det enda du tillför är förutsägbara etiketter i vanlig ordning.
Fallet Elsa är inte ett undantag, utan ett tydligt exempel på varför hela LVU-processen behöver granskas i grunden. Lagstiftningen må se korrekt ut på papperet och ha en god intention, men det hjälper inte om tillämpningen brister. I slutändan handlar det om att skydda barn, även från felaktiga och oproportionerliga ingripanden från samhällets sida.
Det enda du tillför är förutsägbara etiketter i vanlig ordning.
Fallet Elsa är inte ett undantag, utan ett tydligt exempel på varför hela LVU-processen behöver granskas i grunden. Lagstiftningen må se korrekt ut på papperet och ha en god intention, men det hjälper inte om tillämpningen brister. I slutändan handlar det om att skydda barn, även från felaktiga och oproportionerliga ingripanden från samhällets sida.
Citat:
Jag har till skillnad mot dig faktiskt läst och analyserat domarna och bara att läsa domarna ger direkt obehagliga kafkavibbar.
Här har du en sammanställning på de cirkelresonemang som förekommer i domarna, som jag gått igenom.
Riktigt creepy läsning.
Här har du en sammanställning på de cirkelresonemang som förekommer i domarna, som jag gått igenom.
Riktigt creepy läsning.
Cirkelresonemang i fallet Elsa
1. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (dom 2025-07-28) – LVU-domen
Cirkelresonemang om symtomrapportering:
Rätten konstaterar att mamma V rapporterat symtom som sjukvården inte kunnat observera i samma omfattning. Men rätten konstaterar samtidigt att sjukvården inte träffat Elsa tillräckligt ofta och inte krävt att få träffa henne oftare. Slutsatsen att symtombilden är "överdriven" bygger alltså på att vården inte gjort egna observationer, men ansvaret för att vården saknar observationer läggs på föräldern, inte på vården.
Cirkelresonemang om nedtrappning av näringsdropp:
Rätten resonerar: V rapporterade inte förbättringar → därför trappades inte droppet ned → att droppet inte trappades ned visar att V hindrade nedtrappning. Men det var sjukvården som ordinerade droppet och som hade ansvaret att initiera nedtrappning. Att sjukvården inte agerade på sin egen ordination blir bevis för förälderns brist.
Cirkelresonemang om förbättring i jourhemmet:
Rätten pekar på att Elsa förbättrats drastiskt efter placering som bevis för omsorgsbrister. Men rätten noterar själv att Elsas mående normalt förbättras under sommaren, och placeringen skedde i juni. Rätten avfärdar årstidsvariationen med att den saknar "medicinsk förklaring" — men godtar samtidigt förbättringen efter placering utan att kräva någon medicinsk förklaring för den heller. Förbättring efter placering = bevis för omsorgsbrist, men förbättring under sommaren = irrelevant — trots att det är samma fenomen.
Cirkelresonemang om mamma V:s engagemang:
Rätten beskriver V som "mycket engagerad" och "påläst" och använder detta som indicium för att hon styrt vården på ett skadligt sätt. Men om hon inte varit engagerad hade det kunnat anföras som omsorgsbrist (bristande tillsyn av kroniskt sjukt barn). Engagemang blir omsorgsbrist, passivitet hade också blivit omsorgsbrist.
Cirkelresonemang om pappa J:
Rätten konstaterar att J litat på V och inte haft egen kontakt med sjukvården. Detta bedöms som omsorgsbrist — han "förmådde inte skydda Elsa". Men skydda från vad? Från den situation som rätten inte bedömer utgör misshandel (rätten avslår misshandelsgrunden). Han döms alltså för passivitet gentemot en omsorgsbrist som i sin tur bygger på de ovan beskrivna cirkelresonemangen.
Cirkelresonemang om skolnärvaro:
Rätten noterar hög skolfrånvaro och bedömer att det "saknas tydlig förklaring." Men Elsa har en diagnostiserad kronisk tarmsjukdom med dokumenterade inläggningar. Att sjukdomen används som förklaring för frånvaron avfärdas — men att sjukdomen finns och kräver vård accepteras. Frånvaron blir omsorgsbrist, trots att den förklaras av just den sjukdom som rätten inte ifrågasätter.
Cirkelresonemang om "inkännande":
Rätten noterar att V sagt saker som "nu har vi ont i magen" och tolkar detta som att hon projicerar symtom på Elsa. Men rätten accepterar samtidigt att Elsa har en reell diagnos med reella symtom. Att en förälder bekräftar sitt kroniskt sjuka barns upplevda smärta omtolkas till att föräldern skapar smärtan.
2. Kammarrätten i Göteborg, mål 4811-25 (dom 2025-10-20) – LVU-överklagandet
Cirkelresonemang om "osannolikt att det uteslutande berott på felbehandling":
Kammarrätten konstaterar att V är "aktiv och påläst" och har deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar, och drar slutsatsen att det därför är "osannolikt" att Elsas vårdåtgärder enbart berott på felbehandling från vården. Logiken är: föräldern är kunnig → därför borde hon ha förhindrat felbehandling → att hon inte förhindrade den visar att hon bidrog till den. Men ansvaret för medicinsk felbehandling vilar på sjukvården, inte på en påläst förälder.
Cirkelresonemang om referentsamtalet 16 september 2025:
Kammarrätten lyfter att Uppsalaläkarna beskriver förbättringen som "anmärkningsvärd" och att den inte kan förklaras av naturlig variation. Men samma kammarrätt noterar inte att sjukvården under hela Elsas liv inte utredde om årstidsvariationen var reell, trots att den rapporterades. Att sjukvården aldrig undersökte en rapporterad förbättring blir bevis för att föräldern inte rapporterade förbättringar.
Cirkelresonemang om pappa J(igen):
Kammarrätten skriver att J "alltjämt" anser att V kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit. Detta åsikt bedöms som omsorgsbrist — att han inte delar rättens bedömning om omsorgsbrister visar att han brister i omsorg. Hans invändningar i processen blir alltså ytterligare bevis mot honom.
3. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 3514-25 (dom 2025-10-14) – Umgängesbegränsningen
Cirkelresonemang om umgängets inverkan på vården:
Rätten konstaterar att Elsa förbättrats sedan placeringen och att det därför är nödvändigt att begränsa umgänget för att "möjliggöra ytterligare framsteg." Men om Elsa redan förbättrats drastiskt utan umgänge, vad är det konkreta beviset för att umgänge i sig skulle vara skadligt? Förbättring utan umgänge tolkas som bevis för att umgänge skadar — utan att man testat att ge umgänge.
Cirkelresonemang om mamma V:s "styrning":
Rätten hänvisar till att V "styrt och dominerat vårdkontakter" och till att Elsa inte fick komma till tals vid vårdbesök förrän nyligen. Men Elsa var 8 år vid placeringen — det är inte ovanligt att en förälder för ett barns talan vid den åldern. Att föräldern pratar blir bevis för styrning; att barnet nu pratar själv i jourhemmet blir bevis för att föräldern tystade barnet.
4. Kammarrätten i Göteborg, mål 6566-25 (dom 2025-12-08) – Umgängesöverklagandet
Cirkelresonemang genom hänvisning:
Kammarrätten avfärdar överklagandet med en enda mening: "Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten." Alla cirkelresonemang från förvaltningsrätten (mål 3514-25) importeras alltså utan prövning. Kammarrätten legitimerar cirkelresonemanget genom att inte granska det.
5. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (beslut 2025-06-19) – Omedelbart omhändertagande
Cirkelresonemang om brådska:
Orosanmälan från Örebro anger uttryckligen att "inget akut hot mot barnet föreligger." Ändå fastställs det omedelbara omhändertagandet med hänvisning till att situationen är akut. Det akuta behovet motiveras med den långvariga situationen — men det är inte vad "omedelbart omhändertagande" är till för.
6. Kammarrätten i Göteborg, mål 3812-25 (beslut 2025-06-24) – Återförvisning av omedelbart omhändertagande
Här identifieras inget cirkelresonemang från kammarrätten — de upphävde förvaltningsrättens beslut på formella grunder (nekad muntlig förhandling). Dock vidmakthölls omhändertagandet under tiden.
7. Kammarrätten i Göteborg, mål 5040-25 (beslut 2025-10-20) – Återförvisning umgängesbegränsning
Inte heller här finns cirkelresonemang i kammarrättens eget avgörande — de undanröjde förvaltningsrättens dom på grund av att rätten dömt innan överklagandefristen löpt ut. Men det materiella cirkelresonemanget lever vidare i den efterföljande prövningen (mål 3514-25/6566-25).
Sammanfattande mönster
Det genomgående strukturella cirkelresonemanget i hela kedjan kan kokas ned till: Sjukvårdens underlåtenhet att utreda → tolkad som förälderns obstruktion → som motiverar tvångsåtgärder → vars "framgång" (förbättring under sommaren i jourhem) bekräftar att föräldern var problemet. Varje led i kedjan förutsätter slutsatsen från nästa led, och ingen fristående prövning av den medicinska evidensen görs.
1. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (dom 2025-07-28) – LVU-domen
Cirkelresonemang om symtomrapportering:
Rätten konstaterar att mamma V rapporterat symtom som sjukvården inte kunnat observera i samma omfattning. Men rätten konstaterar samtidigt att sjukvården inte träffat Elsa tillräckligt ofta och inte krävt att få träffa henne oftare. Slutsatsen att symtombilden är "överdriven" bygger alltså på att vården inte gjort egna observationer, men ansvaret för att vården saknar observationer läggs på föräldern, inte på vården.
Cirkelresonemang om nedtrappning av näringsdropp:
Rätten resonerar: V rapporterade inte förbättringar → därför trappades inte droppet ned → att droppet inte trappades ned visar att V hindrade nedtrappning. Men det var sjukvården som ordinerade droppet och som hade ansvaret att initiera nedtrappning. Att sjukvården inte agerade på sin egen ordination blir bevis för förälderns brist.
Cirkelresonemang om förbättring i jourhemmet:
Rätten pekar på att Elsa förbättrats drastiskt efter placering som bevis för omsorgsbrister. Men rätten noterar själv att Elsas mående normalt förbättras under sommaren, och placeringen skedde i juni. Rätten avfärdar årstidsvariationen med att den saknar "medicinsk förklaring" — men godtar samtidigt förbättringen efter placering utan att kräva någon medicinsk förklaring för den heller. Förbättring efter placering = bevis för omsorgsbrist, men förbättring under sommaren = irrelevant — trots att det är samma fenomen.
Cirkelresonemang om mamma V:s engagemang:
Rätten beskriver V som "mycket engagerad" och "påläst" och använder detta som indicium för att hon styrt vården på ett skadligt sätt. Men om hon inte varit engagerad hade det kunnat anföras som omsorgsbrist (bristande tillsyn av kroniskt sjukt barn). Engagemang blir omsorgsbrist, passivitet hade också blivit omsorgsbrist.
Cirkelresonemang om pappa J:
Rätten konstaterar att J litat på V och inte haft egen kontakt med sjukvården. Detta bedöms som omsorgsbrist — han "förmådde inte skydda Elsa". Men skydda från vad? Från den situation som rätten inte bedömer utgör misshandel (rätten avslår misshandelsgrunden). Han döms alltså för passivitet gentemot en omsorgsbrist som i sin tur bygger på de ovan beskrivna cirkelresonemangen.
Cirkelresonemang om skolnärvaro:
Rätten noterar hög skolfrånvaro och bedömer att det "saknas tydlig förklaring." Men Elsa har en diagnostiserad kronisk tarmsjukdom med dokumenterade inläggningar. Att sjukdomen används som förklaring för frånvaron avfärdas — men att sjukdomen finns och kräver vård accepteras. Frånvaron blir omsorgsbrist, trots att den förklaras av just den sjukdom som rätten inte ifrågasätter.
Cirkelresonemang om "inkännande":
Rätten noterar att V sagt saker som "nu har vi ont i magen" och tolkar detta som att hon projicerar symtom på Elsa. Men rätten accepterar samtidigt att Elsa har en reell diagnos med reella symtom. Att en förälder bekräftar sitt kroniskt sjuka barns upplevda smärta omtolkas till att föräldern skapar smärtan.
2. Kammarrätten i Göteborg, mål 4811-25 (dom 2025-10-20) – LVU-överklagandet
Cirkelresonemang om "osannolikt att det uteslutande berott på felbehandling":
Kammarrätten konstaterar att V är "aktiv och påläst" och har deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar, och drar slutsatsen att det därför är "osannolikt" att Elsas vårdåtgärder enbart berott på felbehandling från vården. Logiken är: föräldern är kunnig → därför borde hon ha förhindrat felbehandling → att hon inte förhindrade den visar att hon bidrog till den. Men ansvaret för medicinsk felbehandling vilar på sjukvården, inte på en påläst förälder.
Cirkelresonemang om referentsamtalet 16 september 2025:
Kammarrätten lyfter att Uppsalaläkarna beskriver förbättringen som "anmärkningsvärd" och att den inte kan förklaras av naturlig variation. Men samma kammarrätt noterar inte att sjukvården under hela Elsas liv inte utredde om årstidsvariationen var reell, trots att den rapporterades. Att sjukvården aldrig undersökte en rapporterad förbättring blir bevis för att föräldern inte rapporterade förbättringar.
Cirkelresonemang om pappa J(igen):
Kammarrätten skriver att J "alltjämt" anser att V kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit. Detta åsikt bedöms som omsorgsbrist — att han inte delar rättens bedömning om omsorgsbrister visar att han brister i omsorg. Hans invändningar i processen blir alltså ytterligare bevis mot honom.
3. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 3514-25 (dom 2025-10-14) – Umgängesbegränsningen
Cirkelresonemang om umgängets inverkan på vården:
Rätten konstaterar att Elsa förbättrats sedan placeringen och att det därför är nödvändigt att begränsa umgänget för att "möjliggöra ytterligare framsteg." Men om Elsa redan förbättrats drastiskt utan umgänge, vad är det konkreta beviset för att umgänge i sig skulle vara skadligt? Förbättring utan umgänge tolkas som bevis för att umgänge skadar — utan att man testat att ge umgänge.
Cirkelresonemang om mamma V:s "styrning":
Rätten hänvisar till att V "styrt och dominerat vårdkontakter" och till att Elsa inte fick komma till tals vid vårdbesök förrän nyligen. Men Elsa var 8 år vid placeringen — det är inte ovanligt att en förälder för ett barns talan vid den åldern. Att föräldern pratar blir bevis för styrning; att barnet nu pratar själv i jourhemmet blir bevis för att föräldern tystade barnet.
4. Kammarrätten i Göteborg, mål 6566-25 (dom 2025-12-08) – Umgängesöverklagandet
Cirkelresonemang genom hänvisning:
Kammarrätten avfärdar överklagandet med en enda mening: "Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten." Alla cirkelresonemang från förvaltningsrätten (mål 3514-25) importeras alltså utan prövning. Kammarrätten legitimerar cirkelresonemanget genom att inte granska det.
5. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (beslut 2025-06-19) – Omedelbart omhändertagande
Cirkelresonemang om brådska:
Orosanmälan från Örebro anger uttryckligen att "inget akut hot mot barnet föreligger." Ändå fastställs det omedelbara omhändertagandet med hänvisning till att situationen är akut. Det akuta behovet motiveras med den långvariga situationen — men det är inte vad "omedelbart omhändertagande" är till för.
6. Kammarrätten i Göteborg, mål 3812-25 (beslut 2025-06-24) – Återförvisning av omedelbart omhändertagande
Här identifieras inget cirkelresonemang från kammarrätten — de upphävde förvaltningsrättens beslut på formella grunder (nekad muntlig förhandling). Dock vidmakthölls omhändertagandet under tiden.
7. Kammarrätten i Göteborg, mål 5040-25 (beslut 2025-10-20) – Återförvisning umgängesbegränsning
Inte heller här finns cirkelresonemang i kammarrättens eget avgörande — de undanröjde förvaltningsrättens dom på grund av att rätten dömt innan överklagandefristen löpt ut. Men det materiella cirkelresonemanget lever vidare i den efterföljande prövningen (mål 3514-25/6566-25).
Sammanfattande mönster
Det genomgående strukturella cirkelresonemanget i hela kedjan kan kokas ned till: Sjukvårdens underlåtenhet att utreda → tolkad som förälderns obstruktion → som motiverar tvångsåtgärder → vars "framgång" (förbättring under sommaren i jourhem) bekräftar att föräldern var problemet. Varje led i kedjan förutsätter slutsatsen från nästa led, och ingen fristående prövning av den medicinska evidensen görs.
Hur tänker du själv att vården ska dosera dropp om de inte har en aning om hur mycket hon äter? Hur ska vården kunna bedöma flickan om mamman inte tar med henne till sjukvården för en bedömning?
Poliseskort? Eller vad?
Du verkar ju överhuvudtaget inte förstå det grundläggande problemet så det är inte undra på att dina efterföljande slutsatser blir som de blir?
På vilket sätt föreslår du att vården skulle haft möjlighet att få en objektiv klinisk bild av flickans sanna mående?
Eller för den delen, flickans sanna mående utan yttre påverkan?
What! Ett inlägg med åsikter som går att debattera från kurt-Sune. Trodde inte jag skulle leva så länge ärligt talat.
Bra gjort måste jag börja med att säga!
Det förtjänar ett ordentligt svar men tiden har jag tyvärr inte nu. Lovar att återkomma!
Bra gjort måste jag börja med att säga!
Det förtjänar ett ordentligt svar men tiden har jag tyvärr inte nu. Lovar att återkomma!
Citat:
Jag har till skillnad mot dig faktiskt läst och analyserat domarna och bara att läsa domarna ger direkt obehagliga kafkavibbar.
Här har du en sammanställning på de cirkelresonemang som förekommer i domarna, som jag gått igenom.
Riktigt creepy läsning.
Här har du en sammanställning på de cirkelresonemang som förekommer i domarna, som jag gått igenom.
Riktigt creepy läsning.
Cirkelresonemang i fallet Elsa
1. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (dom 2025-07-28) – LVU-domen
Cirkelresonemang om symtomrapportering:
Rätten konstaterar att mamma V rapporterat symtom som sjukvården inte kunnat observera i samma omfattning. Men rätten konstaterar samtidigt att sjukvården inte träffat Elsa tillräckligt ofta och inte krävt att få träffa henne oftare. Slutsatsen att symtombilden är "överdriven" bygger alltså på att vården inte gjort egna observationer, men ansvaret för att vården saknar observationer läggs på föräldern, inte på vården.
Cirkelresonemang om nedtrappning av näringsdropp:
Rätten resonerar: V rapporterade inte förbättringar → därför trappades inte droppet ned → att droppet inte trappades ned visar att V hindrade nedtrappning. Men det var sjukvården som ordinerade droppet och som hade ansvaret att initiera nedtrappning. Att sjukvården inte agerade på sin egen ordination blir bevis för förälderns brist.
Cirkelresonemang om förbättring i jourhemmet:
Rätten pekar på att Elsa förbättrats drastiskt efter placering som bevis för omsorgsbrister. Men rätten noterar själv att Elsas mående normalt förbättras under sommaren, och placeringen skedde i juni. Rätten avfärdar årstidsvariationen med att den saknar "medicinsk förklaring" — men godtar samtidigt förbättringen efter placering utan att kräva någon medicinsk förklaring för den heller. Förbättring efter placering = bevis för omsorgsbrist, men förbättring under sommaren = irrelevant — trots att det är samma fenomen.
Cirkelresonemang om mamma V:s engagemang:
Rätten beskriver V som "mycket engagerad" och "påläst" och använder detta som indicium för att hon styrt vården på ett skadligt sätt. Men om hon inte varit engagerad hade det kunnat anföras som omsorgsbrist (bristande tillsyn av kroniskt sjukt barn). Engagemang blir omsorgsbrist, passivitet hade också blivit omsorgsbrist.
Cirkelresonemang om pappa J:
Rätten konstaterar att J litat på V och inte haft egen kontakt med sjukvården. Detta bedöms som omsorgsbrist — han "förmådde inte skydda Elsa". Men skydda från vad? Från den situation som rätten inte bedömer utgör misshandel (rätten avslår misshandelsgrunden). Han döms alltså för passivitet gentemot en omsorgsbrist som i sin tur bygger på de ovan beskrivna cirkelresonemangen.
Cirkelresonemang om skolnärvaro:
Rätten noterar hög skolfrånvaro och bedömer att det "saknas tydlig förklaring." Men Elsa har en diagnostiserad kronisk tarmsjukdom med dokumenterade inläggningar. Att sjukdomen används som förklaring för frånvaron avfärdas — men att sjukdomen finns och kräver vård accepteras. Frånvaron blir omsorgsbrist, trots att den förklaras av just den sjukdom som rätten inte ifrågasätter.
Cirkelresonemang om "inkännande":
Rätten noterar att V sagt saker som "nu har vi ont i magen" och tolkar detta som att hon projicerar symtom på Elsa. Men rätten accepterar samtidigt att Elsa har en reell diagnos med reella symtom. Att en förälder bekräftar sitt kroniskt sjuka barns upplevda smärta omtolkas till att föräldern skapar smärtan.
2. Kammarrätten i Göteborg, mål 4811-25 (dom 2025-10-20) – LVU-överklagandet
Cirkelresonemang om "osannolikt att det uteslutande berott på felbehandling":
Kammarrätten konstaterar att V är "aktiv och påläst" och har deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar, och drar slutsatsen att det därför är "osannolikt" att Elsas vårdåtgärder enbart berott på felbehandling från vården. Logiken är: föräldern är kunnig → därför borde hon ha förhindrat felbehandling → att hon inte förhindrade den visar att hon bidrog till den. Men ansvaret för medicinsk felbehandling vilar på sjukvården, inte på en påläst förälder.
Cirkelresonemang om referentsamtalet 16 september 2025:
Kammarrätten lyfter att Uppsalaläkarna beskriver förbättringen som "anmärkningsvärd" och att den inte kan förklaras av naturlig variation. Men samma kammarrätt noterar inte att sjukvården under hela Elsas liv inte utredde om årstidsvariationen var reell, trots att den rapporterades. Att sjukvården aldrig undersökte en rapporterad förbättring blir bevis för att föräldern inte rapporterade förbättringar.
Cirkelresonemang om pappa J(igen):
Kammarrätten skriver att J "alltjämt" anser att V kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit. Detta åsikt bedöms som omsorgsbrist — att han inte delar rättens bedömning om omsorgsbrister visar att han brister i omsorg. Hans invändningar i processen blir alltså ytterligare bevis mot honom.
3. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 3514-25 (dom 2025-10-14) – Umgängesbegränsningen
Cirkelresonemang om umgängets inverkan på vården:
Rätten konstaterar att Elsa förbättrats sedan placeringen och att det därför är nödvändigt att begränsa umgänget för att "möjliggöra ytterligare framsteg." Men om Elsa redan förbättrats drastiskt utan umgänge, vad är det konkreta beviset för att umgänge i sig skulle vara skadligt? Förbättring utan umgänge tolkas som bevis för att umgänge skadar — utan att man testat att ge umgänge.
Cirkelresonemang om mamma V:s "styrning":
Rätten hänvisar till att V "styrt och dominerat vårdkontakter" och till att Elsa inte fick komma till tals vid vårdbesök förrän nyligen. Men Elsa var 8 år vid placeringen — det är inte ovanligt att en förälder för ett barns talan vid den åldern. Att föräldern pratar blir bevis för styrning; att barnet nu pratar själv i jourhemmet blir bevis för att föräldern tystade barnet.
4. Kammarrätten i Göteborg, mål 6566-25 (dom 2025-12-08) – Umgängesöverklagandet
Cirkelresonemang genom hänvisning:
Kammarrätten avfärdar överklagandet med en enda mening: "Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten." Alla cirkelresonemang från förvaltningsrätten (mål 3514-25) importeras alltså utan prövning. Kammarrätten legitimerar cirkelresonemanget genom att inte granska det.
5. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (beslut 2025-06-19) – Omedelbart omhändertagande
Cirkelresonemang om brådska:
Orosanmälan från Örebro anger uttryckligen att "inget akut hot mot barnet föreligger." Ändå fastställs det omedelbara omhändertagandet med hänvisning till att situationen är akut. Det akuta behovet motiveras med den långvariga situationen — men det är inte vad "omedelbart omhändertagande" är till för.
6. Kammarrätten i Göteborg, mål 3812-25 (beslut 2025-06-24) – Återförvisning av omedelbart omhändertagande
Här identifieras inget cirkelresonemang från kammarrätten — de upphävde förvaltningsrättens beslut på formella grunder (nekad muntlig förhandling). Dock vidmakthölls omhändertagandet under tiden.
7. Kammarrätten i Göteborg, mål 5040-25 (beslut 2025-10-20) – Återförvisning umgängesbegränsning
Inte heller här finns cirkelresonemang i kammarrättens eget avgörande — de undanröjde förvaltningsrättens dom på grund av att rätten dömt innan överklagandefristen löpt ut. Men det materiella cirkelresonemanget lever vidare i den efterföljande prövningen (mål 3514-25/6566-25).
Sammanfattande mönster
Det genomgående strukturella cirkelresonemanget i hela kedjan kan kokas ned till: Sjukvårdens underlåtenhet att utreda → tolkad som förälderns obstruktion → som motiverar tvångsåtgärder → vars "framgång" (förbättring under sommaren i jourhem) bekräftar att föräldern var problemet. Varje led i kedjan förutsätter slutsatsen från nästa led, och ingen fristående prövning av den medicinska evidensen görs.
1. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (dom 2025-07-28) – LVU-domen
Cirkelresonemang om symtomrapportering:
Rätten konstaterar att mamma V rapporterat symtom som sjukvården inte kunnat observera i samma omfattning. Men rätten konstaterar samtidigt att sjukvården inte träffat Elsa tillräckligt ofta och inte krävt att få träffa henne oftare. Slutsatsen att symtombilden är "överdriven" bygger alltså på att vården inte gjort egna observationer, men ansvaret för att vården saknar observationer läggs på föräldern, inte på vården.
Cirkelresonemang om nedtrappning av näringsdropp:
Rätten resonerar: V rapporterade inte förbättringar → därför trappades inte droppet ned → att droppet inte trappades ned visar att V hindrade nedtrappning. Men det var sjukvården som ordinerade droppet och som hade ansvaret att initiera nedtrappning. Att sjukvården inte agerade på sin egen ordination blir bevis för förälderns brist.
Cirkelresonemang om förbättring i jourhemmet:
Rätten pekar på att Elsa förbättrats drastiskt efter placering som bevis för omsorgsbrister. Men rätten noterar själv att Elsas mående normalt förbättras under sommaren, och placeringen skedde i juni. Rätten avfärdar årstidsvariationen med att den saknar "medicinsk förklaring" — men godtar samtidigt förbättringen efter placering utan att kräva någon medicinsk förklaring för den heller. Förbättring efter placering = bevis för omsorgsbrist, men förbättring under sommaren = irrelevant — trots att det är samma fenomen.
Cirkelresonemang om mamma V:s engagemang:
Rätten beskriver V som "mycket engagerad" och "påläst" och använder detta som indicium för att hon styrt vården på ett skadligt sätt. Men om hon inte varit engagerad hade det kunnat anföras som omsorgsbrist (bristande tillsyn av kroniskt sjukt barn). Engagemang blir omsorgsbrist, passivitet hade också blivit omsorgsbrist.
Cirkelresonemang om pappa J:
Rätten konstaterar att J litat på V och inte haft egen kontakt med sjukvården. Detta bedöms som omsorgsbrist — han "förmådde inte skydda Elsa". Men skydda från vad? Från den situation som rätten inte bedömer utgör misshandel (rätten avslår misshandelsgrunden). Han döms alltså för passivitet gentemot en omsorgsbrist som i sin tur bygger på de ovan beskrivna cirkelresonemangen.
Cirkelresonemang om skolnärvaro:
Rätten noterar hög skolfrånvaro och bedömer att det "saknas tydlig förklaring." Men Elsa har en diagnostiserad kronisk tarmsjukdom med dokumenterade inläggningar. Att sjukdomen används som förklaring för frånvaron avfärdas — men att sjukdomen finns och kräver vård accepteras. Frånvaron blir omsorgsbrist, trots att den förklaras av just den sjukdom som rätten inte ifrågasätter.
Cirkelresonemang om "inkännande":
Rätten noterar att V sagt saker som "nu har vi ont i magen" och tolkar detta som att hon projicerar symtom på Elsa. Men rätten accepterar samtidigt att Elsa har en reell diagnos med reella symtom. Att en förälder bekräftar sitt kroniskt sjuka barns upplevda smärta omtolkas till att föräldern skapar smärtan.
2. Kammarrätten i Göteborg, mål 4811-25 (dom 2025-10-20) – LVU-överklagandet
Cirkelresonemang om "osannolikt att det uteslutande berott på felbehandling":
Kammarrätten konstaterar att V är "aktiv och påläst" och har deltagit i familjeaktiviteter och föreläsningar, och drar slutsatsen att det därför är "osannolikt" att Elsas vårdåtgärder enbart berott på felbehandling från vården. Logiken är: föräldern är kunnig → därför borde hon ha förhindrat felbehandling → att hon inte förhindrade den visar att hon bidrog till den. Men ansvaret för medicinsk felbehandling vilar på sjukvården, inte på en påläst förälder.
Cirkelresonemang om referentsamtalet 16 september 2025:
Kammarrätten lyfter att Uppsalaläkarna beskriver förbättringen som "anmärkningsvärd" och att den inte kan förklaras av naturlig variation. Men samma kammarrätt noterar inte att sjukvården under hela Elsas liv inte utredde om årstidsvariationen var reell, trots att den rapporterades. Att sjukvården aldrig undersökte en rapporterad förbättring blir bevis för att föräldern inte rapporterade förbättringar.
Cirkelresonemang om pappa J(igen):
Kammarrätten skriver att J "alltjämt" anser att V kan ta hand om Elsa och att hon inte brustit. Detta åsikt bedöms som omsorgsbrist — att han inte delar rättens bedömning om omsorgsbrister visar att han brister i omsorg. Hans invändningar i processen blir alltså ytterligare bevis mot honom.
3. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 3514-25 (dom 2025-10-14) – Umgängesbegränsningen
Cirkelresonemang om umgängets inverkan på vården:
Rätten konstaterar att Elsa förbättrats sedan placeringen och att det därför är nödvändigt att begränsa umgänget för att "möjliggöra ytterligare framsteg." Men om Elsa redan förbättrats drastiskt utan umgänge, vad är det konkreta beviset för att umgänge i sig skulle vara skadligt? Förbättring utan umgänge tolkas som bevis för att umgänge skadar — utan att man testat att ge umgänge.
Cirkelresonemang om mamma V:s "styrning":
Rätten hänvisar till att V "styrt och dominerat vårdkontakter" och till att Elsa inte fick komma till tals vid vårdbesök förrän nyligen. Men Elsa var 8 år vid placeringen — det är inte ovanligt att en förälder för ett barns talan vid den åldern. Att föräldern pratar blir bevis för styrning; att barnet nu pratar själv i jourhemmet blir bevis för att föräldern tystade barnet.
4. Kammarrätten i Göteborg, mål 6566-25 (dom 2025-12-08) – Umgängesöverklagandet
Cirkelresonemang genom hänvisning:
Kammarrätten avfärdar överklagandet med en enda mening: "Kammarrätten gör samma bedömning som förvaltningsrätten." Alla cirkelresonemang från förvaltningsrätten (mål 3514-25) importeras alltså utan prövning. Kammarrätten legitimerar cirkelresonemanget genom att inte granska det.
5. Förvaltningsrätten i Karlstad, mål 2735-25 (beslut 2025-06-19) – Omedelbart omhändertagande
Cirkelresonemang om brådska:
Orosanmälan från Örebro anger uttryckligen att "inget akut hot mot barnet föreligger." Ändå fastställs det omedelbara omhändertagandet med hänvisning till att situationen är akut. Det akuta behovet motiveras med den långvariga situationen — men det är inte vad "omedelbart omhändertagande" är till för.
6. Kammarrätten i Göteborg, mål 3812-25 (beslut 2025-06-24) – Återförvisning av omedelbart omhändertagande
Här identifieras inget cirkelresonemang från kammarrätten — de upphävde förvaltningsrättens beslut på formella grunder (nekad muntlig förhandling). Dock vidmakthölls omhändertagandet under tiden.
7. Kammarrätten i Göteborg, mål 5040-25 (beslut 2025-10-20) – Återförvisning umgängesbegränsning
Inte heller här finns cirkelresonemang i kammarrättens eget avgörande — de undanröjde förvaltningsrättens dom på grund av att rätten dömt innan överklagandefristen löpt ut. Men det materiella cirkelresonemanget lever vidare i den efterföljande prövningen (mål 3514-25/6566-25).
Sammanfattande mönster
Det genomgående strukturella cirkelresonemanget i hela kedjan kan kokas ned till: Sjukvårdens underlåtenhet att utreda → tolkad som förälderns obstruktion → som motiverar tvångsåtgärder → vars "framgång" (förbättring under sommaren i jourhem) bekräftar att föräldern var problemet. Varje led i kedjan förutsätter slutsatsen från nästa led, och ingen fristående prövning av den medicinska evidensen görs.
https://www.agrenska.se/globalassets/agrenska.se/pdf/dokumentationer/01.familjevistelse-tga/pipo-2024-familjevistelse.pdf
De flesta med sjukdomen behöver tpn detta behövs skötas för att inte infektion ska ske tex via cvk
De flesta behöver stomi
Olika livsmedel är olika svåra för tarmen att lösas upp
Viktigt med små måltider ofta
Hellre ett par chips varje dag än ingenting enligt m.k dietist på drottning Silvia
Proteiner är svårare att få i sig
Alla föräldrar med barn med tpn går en utbildnings kurs med stöd av sjukvården.
Barn som äter lite brukar gilla salt mat.
Andra artiklar om sjukdomen som flickan har
https://gastro.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/10/2025/01/Thapar-2018-JPGN-on-ESPGHAN-guidelines-on-PIPO.pdf
https://kronisklevende.art/kronisk-intestinal-pseudo-obstruktion/
De flesta med sjukdomen behöver tpn detta behövs skötas för att inte infektion ska ske tex via cvk
De flesta behöver stomi
Olika livsmedel är olika svåra för tarmen att lösas upp
Viktigt med små måltider ofta
Hellre ett par chips varje dag än ingenting enligt m.k dietist på drottning Silvia
Proteiner är svårare att få i sig
Alla föräldrar med barn med tpn går en utbildnings kurs med stöd av sjukvården.
Barn som äter lite brukar gilla salt mat.
Andra artiklar om sjukdomen som flickan har
https://gastro.barnlakarforeningen.se/wp-content/uploads/sites/10/2025/01/Thapar-2018-JPGN-on-ESPGHAN-guidelines-on-PIPO.pdf
https://kronisklevende.art/kronisk-intestinal-pseudo-obstruktion/
__________________
Senast redigerad av Omduvaemin 2026-04-20 kl. 20:52.
Senast redigerad av Omduvaemin 2026-04-20 kl. 20:52.
Citat:
Jag vet faktiskt inte om du trollar med dina inlägg? Vården har erkänt att det stått fel i journalen, ja. Vården (Elsas egna läkare) har också sagt att dialog om droppet och övrigt matintag förekommit vid varje besök/samtal. Både vården, Förvaltningsrätter och Kammarrätten menar att det är icke troligt att någon så insatt i sin dotters sjukdom inte visste om att droppet inte var 100%. Vad som stått i journalerna är helt ovidkommande. Det är fortfarande inte okej att det står fel i journalen - men det har ingen tyngd i ärendet.
Flickan hade näringsdropp för att hon ansågs behöva det. Eftersom mamman sagt att hon har svårigheter att äta och tarmen svårt att flytta all mat (slaggprodukter) i tarmen. Dom hade väl hittat en nivå av dropp och vanlig mat som dom ansåg fungerade för Elsa.
Sen väl i familjehemmet har det enbart funnits neutrala parter och vården har troligtvis också fått en mer neutral syn på situationen än tidigare då dom haft svårt att avgöra vad som försiggår med Elsa. Man insåg snabbt att Elsa kunde äta mat i tillräckliga mängder för att snabbt avveckla droppet helt. Samt avveckla all smärtmedicin. Samt melatonin (för sömn).
Flickan hade näringsdropp för att hon ansågs behöva det. Eftersom mamman sagt att hon har svårigheter att äta och tarmen svårt att flytta all mat (slaggprodukter) i tarmen. Dom hade väl hittat en nivå av dropp och vanlig mat som dom ansåg fungerade för Elsa.
Sen väl i familjehemmet har det enbart funnits neutrala parter och vården har troligtvis också fått en mer neutral syn på situationen än tidigare då dom haft svårt att avgöra vad som försiggår med Elsa. Man insåg snabbt att Elsa kunde äta mat i tillräckliga mängder för att snabbt avveckla droppet helt. Samt avveckla all smärtmedicin. Samt melatonin (för sömn).
Hur kan det vara mammans fel att mamman gett barnet mat, vi vet ju inte ens hur mycket mat hon uppgett för sjukvården?
Bara att hon ätit chips på skolan.
Alltså allvarligt talat.
Flickan har en sjukdom som gör att hon har svårt att äta, är den borta menar du?
Ja men är det mamman eller läkarna som skrivit ut detta?
Om flickan sagt till mamman att hon har ont är det en lögn?
Om flickan har smärtor så kanske vården ska ge olika verktyg för flickan och mamman.
All vård ska väll följas upp?
Har flickan inte längre sjukdomen ?
De flesta med denna sjukdom har nämligen smärtor.
Det är läkarna som diagnostiserar flickan med detta.
De flesta barn behöver stomi och näringsdropp eller knapp på magen.
__________________
Senast redigerad av Omduvaemin 2026-04-20 kl. 21:06.
Senast redigerad av Omduvaemin 2026-04-20 kl. 21:06.
Citat:
Jag vet faktiskt inte om du trollar med dina inlägg? Vården har erkänt att det stått fel i journalen, ja. Vården (Elsas egna läkare) har också sagt att dialog om droppet och övrigt matintag förekommit vid varje besök/samtal. Både vården, Förvaltningsrätter och Kammarrätten menar att det är icke troligt att någon så insatt i sin dotters sjukdom inte visste om att droppet inte var 100%. Vad som stått i journalerna är helt ovidkommande. Det är fortfarande inte okej att det står fel i journalen - men det har ingen tyngd i ärendet.
Flickan hade näringsdropp för att hon ansågs behöva det. Eftersom mamman sagt att hon har svårigheter att äta och tarmen svårt att flytta all mat (slaggprodukter) i tarmen. Dom hade väl hittat en nivå av dropp och vanlig mat som dom ansåg fungerade för Elsa.
Sen väl i familjehemmet har det enbart funnits neutrala parter och vården har troligtvis också fått en mer neutral syn på situationen än tidigare då dom haft svårt att avgöra vad som försiggår med Elsa. Man insåg snabbt att Elsa kunde äta mat i tillräckliga mängder för att snabbt avveckla droppet helt. Samt avveckla all smärtmedicin. Samt melatonin (för sömn).
Flickan hade näringsdropp för att hon ansågs behöva det. Eftersom mamman sagt att hon har svårigheter att äta och tarmen svårt att flytta all mat (slaggprodukter) i tarmen. Dom hade väl hittat en nivå av dropp och vanlig mat som dom ansåg fungerade för Elsa.
Sen väl i familjehemmet har det enbart funnits neutrala parter och vården har troligtvis också fått en mer neutral syn på situationen än tidigare då dom haft svårt att avgöra vad som försiggår med Elsa. Man insåg snabbt att Elsa kunde äta mat i tillräckliga mängder för att snabbt avveckla droppet helt. Samt avveckla all smärtmedicin. Samt melatonin (för sömn).
Grejen är att du bygger hela ditt resonemang på antaganden och inte några konkreta bevis.
Att journalen innehåller fel är inte "ovidkommande". Det är exakt det vården och domstolen lutar sig mot. Om underlaget är fel, så är slutsatserna också potentiellt fel.
Att säga att mamman "borde ha vetat" är inte bevisning, det är en efterhandskonstruktion. Rättssäkerhet kan inte bygga på vad någon tycker är rimligt, utan på vad som faktiskt går att styrka.
Och det största logiska felet du gör:
Att barnet förbättras i familjehem bevisar inte vad som orsakat problemen från början. Det kan lika gärna bero på miljöbyte, ändrad vård eller att vården tidigare gjort felbedömningar, vilket till och med medges i materialet.
Det du gör är ett klassiskt cirkelresonemang:
"Det blev bättre → alltså var det fel innan → alltså måste föräldern vara orsaken."
Men du visar aldrig hur.
Det är inte bevisning. Det är en berättelse och du citerar domen som är fullproppad med helt absurda cirkelresonemang.
Citat:
Hur kan det vara mammans fel att mamman gett barnet mat, vi vet ju inte ens hur mycket mat hon uppgett för sjukvården?
Bara att hon ätit chips på skolan.
Alltså allvarligt talat.
Flickan har en sjukdom som gör att hon har svårt att äta, är den borta menar du?
Ja men är det mamman eller läkarna som skrivit ut detta?
Om flickan sagt till mamman att hon har ont är det en lögn?
Om flickan har smärtor så kanske vården ska ge olika verktyg för flickan och mamman.
All vård ska väll följas upp?
Har flickan inte längre sjukdomen ?
De flesta med denna sjukdom har nämligen smärtor.
Det är läkarna som diagnostiserar flickan med detta.
De flesta barn behöver stomi och näringsdropp eller knapp på magen.
Bara att hon ätit chips på skolan.
Alltså allvarligt talat.
Flickan har en sjukdom som gör att hon har svårt att äta, är den borta menar du?
Ja men är det mamman eller läkarna som skrivit ut detta?
Om flickan sagt till mamman att hon har ont är det en lögn?
Om flickan har smärtor så kanske vården ska ge olika verktyg för flickan och mamman.
All vård ska väll följas upp?
Har flickan inte längre sjukdomen ?
De flesta med denna sjukdom har nämligen smärtor.
Det är läkarna som diagnostiserar flickan med detta.
De flesta barn behöver stomi och näringsdropp eller knapp på magen.
Avseende ditt påstående om att flickan har en sjukdom som gör det svårt att äta så är ju svaret uppenbarligen nej. Detta då hon nu verkar kunna livnära sig på vanlig mat utan dropp. Efter ett par dagar kunde droppet kopplas bort. Är inte det ganska anmärkningsvärt? Speciellt med tanke på att mamman troddde hon hade 100% dropp hela tiden och mest skulle ha smakportioner?
Hur ska vården kunna följa upp när de inte tillåts träffa flickan? Eller när man inte får in matdagböcker?
Det blir väldigt svårt. Läkarna ordinerar droppet baserat på hur mycket hon äter. Om de inte vet hur mycket hon äter, ja, då blir det svårt.
Läkaren svor under ed att de hade haft en mutlig dialog om droppet även om dokumentationen i journalen antydde 100% näringsdropp.
Du säger själv att man behövde gå kurser avseende TPN? Detta bör familjen ha gått, men man hade ingen aning om vilken dos man gav i praktiken? Låter inte det lite konstigt? När det står på påsen?
Sen ja, hon har en stomi kvar. Vi vet inte om hennes stomi kommer kunna läggas ner framöver men det ter sig rimligt att inte göra något förhastat innan man ser att hon uppvisar en ihållande bättring.
Avseende ditt påstående om att flickan har en sjukdom som gör det svårt att äta så är ju svaret uppenbarligen nej. Detta då hon nu verkar kunna livnära sig på vanlig mat utan dropp. Efter ett par dagar kunde droppet kopplas bort. Är inte det ganska anmärkningsvärt? Speciellt med tanke på att mamman troddde hon hade 100% dropp hela tiden och mest skulle ha smakportioner?
Hur ska vården kunna följa upp när de inte tillåts träffa flickan? Eller när man inte får in matdagböcker?
Det blir väldigt svårt. Läkarna ordinerar droppet baserat på hur mycket hon äter. Om de inte vet hur mycket hon äter, ja, då blir det svårt.
Läkaren svor under ed att de hade haft en mutlig dialog om droppet även om dokumentationen i journalen antydde 100% näringsdropp.
Du säger själv att man behövde gå kurser avseende TPN? Detta bör familjen ha gått, men man hade ingen aning om vilken dos man gav i praktiken? Låter inte det lite konstigt? När det står på påsen?
slangar och rengöring byter påsar osv.
Sen ja, hon har en stomi kvar. Vi vet inte om hennes stomi kommer kunna läggas ner framöver men det ter sig rimligt att inte göra något förhastat innan man ser att hon uppvisar en ihållande bättring.
Hur vet du hur det går med hennes kost ? Flickan kanske forfarande mår illa, flickan kanske forfarande äter små men många portioner? Finns det någon mat dagbok idag? Jag tror att mamman serverade barnet mat hela tiden tror inte du det?
Menar du att flickan inte har sjukdomen nu?
Hur vet du att flickan forfarande inte har svårt med maten ?
Menar du att flickan inte har sjukdomen nu?
Hur vet du att flickan forfarande inte har svårt med maten ?
Hur ska vården kunna följa upp när de inte tillåts träffa flickan? Eller när man inte får in matdagböcker?
Vart står det att de inte fått träffa flickan eller att de inte fått matdagbok ?
Det blir väldigt svårt. Läkarna ordinerar droppet baserat på hur mycket hon äter. Om de inte vet hur mycket hon äter, ja, då blir det svårt.
Om läkarna inte vet detta då måste de ta reda på det? Jag har svårt att tro att mamman skulle neka dom detta står det att mamman vägrat ge info vad barnet äter ?
Läkaren svor under ed att de hade haft en mutlig dialog om droppet även om dokumentationen i journalen antydde 100% näringsdropp.
Muntlig dialog om vad?
Du säger själv att man behövde gå kurser avseende TPN? Detta bör familjen ha gått, men man hade ingen aning om vilken dos man gav i praktiken? Låter inte det lite konstigt? När det står på påsen?
Varför ska mamman ha koll på dos ? Haha e du sjuk eller? Det är inte mamman som doserar hon sköter däremot
Sen ja, hon har en stomi kvar. Vi vet inte om hennes stomi kommer kunna läggas ner framöver men det ter sig rimligt att inte göra något förhastat innan man ser att hon uppvisar en ihållande bättring.
Hon har en sjukdom, sjukdomen har hon fått som liten, hon har varit på läkarbesök legat inne gjort undersökningar osv. En del av tarmen används ju inte, det är ju isåfall om det kommer ny forskning.
Tror du att flickan inte är sjuk?
Tror du att flickan inte är sjuk?
__________________
Senast redigerad av Omduvaemin 2026-04-20 kl. 22:06.
Senast redigerad av Omduvaemin 2026-04-20 kl. 22:06.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera