Snart 500 inlägg i tråden och fortfarande har inte en enda av alla clowner som lipar över Riksbanken ens försökt svara på de mest grundläggande frågorna. Likväl fortsätter de med samma tröttsamma retorik. Man vill ju tro att skammen över att vara så patetisk skulle förhindra sådant beteende...men det här är Flashback. Utvecklingsstörningens och falskhetens högborg.
Vi tar det igen.
1997 såldes en fritidsfastighet för 400 000 kr. Pappan dog i cancer 2009 och ska innan sin död ha skrivit ett brev där han berättar att han sparat en massa kontanter till sonen. Om sonens historia stämmer kan han och mamman inte ha varit medvetna om detta brev, eftersom det i bouppteckningen uppgavs en behållning om 1 157 168 kr, varav 1 000 000 var bostadsrätten där mamman fortfarande bodde, och inga kontanter nämnde. Så pappan har i sådana fall skrivit detta brev när han var döende och sen inte visat det för någon (

). Brevet är odaterat och skrivet i skrivmaskin (

)
Mamman sålde år 2012 bostadsrätten för 1 300 000 kr och avled 2014. Mannen är ensam arvinge och anger i bouppteckningen tillgångar om ca 100 000 kr, dessa var främst bankkonto om 60 000 kr och en livförsäkring. Han uppger att han reagerade över att det inte fanns fler tillgångar.
Men ska alltså inte förrän mer än 10 år senare ha letat igenom kartongerna på vinden och där hittat en miljon och brevet i samma veva. Trots att han uppger att hans föräldrar nästan uteslutande handlade i kontanter


Kan en enda person i denna tråd förklara hur denna uppenbara rövarhistoria hänger ihop? Är det inte helt uppenbart att han ljuger?