Folke 10 år får panikångest av att åka skolbussen.

Ditt inlägg tyder på att du förstår ganska lite.

Ett utåtagerande barn är en fara för sig själv, för de andra barnen på bussen samt en trafikfara. Att anpassa kring hans enskilda funktionsnivå blir i detta fall gynnsamt för många människor.

Du verkar heller inte greppa att funktionsnivån inte är viljestyrd.

Problemet med asperger och annat NPF folk är att de som lär sig olika strategier, taktiker, jobbar på sig själva och blir bättre med tiden är folk du inte "ser" eller får veta om. Finns även de som lär sig att maskera från tidig ålder. Oftast slutar det med någon form av missbruk eller utbrändhet för att det är för jobbigt att maskera hela tiden.

Jag har inte hittat något i artikeln eller tråden som säger att ungen attackerar kamraterna på bussen.

Japp. Vissa lär sig att hantera det väldigt bra medan vissa som sagt kan råka rejält illa ut i livet. Å vissa behöver ständig support i vardagen eller arbete. Det verkar oxå bero mkt på i vilken omfattning å styrka som original-sjukdomen är i. Det är som sagt ett brett spektrum å när det finns både ADHD+autism med i bilden så kan det bli rejält rörigt å svårt för en människa att hantera.

Tråden: inlägg #27

Artikeln:

"– Han är väldigt sensoriskt känslig. Allt påverkar honom väldigt mycket, som yttre stimuli och beröring. Han är även lättriggad och utåtagerande, har svåra koncentrationssvårigheter och upplevs väldigt intensiv. Kan inte riktigt läsa av gränser och blir väldigt trött av att vistas bland mycket folk, förklarar mamma Isabel.

– Hans läkare var väldigt tydlig. Han klarar det inte."

Vart säger detta att han attackerar andra elever så att hans färdtjänst även skulle vara en säkerhetsgrej?

Ja alltså autism kan ju betyda vad som helst idag. Förut betydde autism automatiskt en intellektuell funktionsnedsättning. Nu kan det lika gärna vara lite allt möjligt. Man måste också förstå den problematiska situation vi har när diagnoserna ställs av en viss sorts människor.

Exempelvis, säg att du växer upp i en muppig familj med bröt och stök. Sen skriver Von Rosen Adelcrantz att du har normbrytande problematik i pappret och är adhd unge för att du har lite mer eld i blodet än vad som ses på en överklass middag hos Adelcrantz, fastän du bara beter dig som alla gör hemma. Är det att ha svår ADHD? För att Adelcrantz tycker att beteendet inte är som hemma hos hen?

Dessvärre blir sådana här diagnoser även sociala och kulturella problem. Säg att du har en asperger far, och så tar du som människa instinktivt efter honom genom att härmas. Har du asperger då? Fastän du visar samma symtom?

Fast har Folkes föräldrar tid/råd med hemskolning, så har de nog tid/råd att skjutsa Folke till skolan.

Skolan i sig verkar de nöjda med.

LL

Om nu Folke inte kan vara bland folk(!), hur ska han då kunna vara i skolan?

Det finns internationella diagnoskriterier man utgår ifrån inom psykiatrin å vården. Låt säga att någon har DRAG av både ADHD och autism - det betyder EJ per automatik att man faktiskt har dessa två diagnoser. Uppfyller man ej kriterierna för något så ställs inte heller en sådan diagnos (eller bör ej ställas kanske jag skulle tillägga). Det som kan ha blivit vanligare de sista 20+ åren är att många slänger sig med dessa uttryck väldigt löst - "ja, min unge har ju uppenbarligen ADHD" - behöver inte alls vara så - kan finnas andra förklaringar till beteendet och att en utredning oxå finner att personen inte uppfyller grundkriterierna. Det finns dock tydligen ibland en typ av trend inom vårdapparaten att hellre sätta en NPF-diagnos även om resultatet utav undersökningen är oklart (något som kritiserats skarpt av experter inom området bara de sista åren).

EDIT: ska oxå tillägga följande. Ibland händer det att en NPF-utredning föreslås nästan på automatik i vissa situationer (t ex ang utredning om arbetsförmåga). detta är så knasigt som det överhuvudtaget kan bli för det kan vara i situationer där det inte finns någon större anledning att föreslå något sådant (t ex att någon är djupt deprimerad pga en situation - personen har liksom med depression att göra - inte en ev NPF-diagnos - men "enligt rutin/standard" så föreslår man ändå detta!). Ang slöseri med skattepengar så finns det här verkligen anledning att se över ett system som i vissa situationer föreslår utredningar nästan per automatik - för dessa kostar. Det är knappast alla som vill (eller vågar) liksom "tacka nej" till en sådan heller.

Jag funderar på om du har svårt att förstå innebörden av det skrivna (citatet) samt att mentalisera kring hur det kan bli problem i förhållande till platser och situationer som kan trigga honom?

Vad känner du till om utåtagerande beteenden, stressorer, triggers?

Nej, man behövde inte alls ha IF, däremot kan det vara svårt att förstå ett barns IQ om barnet inte lyder eller kommunicerar. Många sådana barn fick även diagnos utvecklingsstörning, trots att de inte hade detta.

Jag är faktiskt glad att autism är ett bredare koncept idag, för vad gjorde man annars med unga människor med psykiska problem som är grundade i autism? Som innan, att man tvingade den personen till sådana mediciner och sådan terapi som passar neurotypiska med psykisk sjukdom? Det var ju en katastrof när det var så förr. Dessa autister blev svårt skadade i psykiatrin.