Skulle du rädda din hund eller ett för dig okänt barn?

Barn/människa går före djur.

Någon bimbo vid namn Alexandra Nilsson sa tydligen i något program att hon skulle rädda sina hundar i stället för ett okänt barn.
Jag blev lite förvånad när jag läste kommentarerna. Uteslutande kvinnor (varav många wt såg det ut som) började yla om sina familjemedlemmar (hundarna) och hur de minsann skulle göra samma sak.
Jag vet att alla djurägare i praktiken gör det eftersom hundmaten kunde räddat barn i Afrika men detta kan ju då sägas om alla fritidsaktiviteter eller klädköp eller resor eller precis vad fan som helst. Så det gäller alla människor. Detta blir också en aning teoretiskt.
Men ställd inför en situation där man måste välja mellan att rädda ett barn eller som hund från ett sjunkande skepp. Vad skulle ni välja?
Jag har en katt och han skulle givetvis få drunkna.

Det spelar ingen roll och du kommer förbli olycklig i detta livet med den inställningen du ligger inne med, sådan egoistisk mentalitet leder tyvärr till psykisk ohälsa. Låt mig gissa, du är psykiskt sjuk? Ni tänker likadant för att era hjärnor inte fungerar optimalt.

En okänd människa hade definitivt offrar sitt lillfinger för att rädda en annan människa. Det är inbyggt i oss att ta hand om varann, man hinner inte reflektera så mycket i en sådan situation så du kommer inte ens tänka på din hund när det står en människa där som du ser - kommer dö - om du inte ingriper. Så det kvittar vad du TROR eller ”vill”.

Så man ska dissa sim hund som högst sannolikt hade offrat sitt liv för en, för en människa som antagligen bara hade gått förbi om du blev rånad på stan?

Idag säger folk knappt till om de ser en tappa eller glömma något.

Men har du ens suttit i en svår situation på en allmän plats och varit nära på att dö utan att någon ingripit? Vad är det för trams?

Jag säger alltid till om någon tappar något eller glömmer något. Du drar dina slutsatser ur ditt eget beteende misstänker jag. Sedan om du glömmer något och ingen ser det så får du ju skylla dig själv och bli mer uppmärksam? Jag tittar alltid bakom mig efter att jag lämnat en plats, så att jag inte ska ha råkat tappa något eller glömma något.

Men se på på frånvaron av civilkurage i dagens samhälle. Det är ju allmänt känt att majoriteten saknar det. Det är ju det som får undantagen att bli så extremt uppmärksammade med civilkuragepris och annat.

Jag väljer mitt djur först. Så enkelt är det. Men jag hade självklart försökt rädda barnet med - om det var riskfritt. Jag hade ej offrat mitt liv för en (okänd) människa, inte en chans på miljonen.

Jag har haft stort civilkurage tidigare och gjort stora saker. Men idag gör jag det inte längre(oftast).
Häromveckan lämnade jag in en borttappad mobil med bankkort så ägaren fick tillbaks det. Men det var riskfritt så det räknas inte.

Jag hade självklart prioriterat min mamma eller mitt barn framför min hund, men ej en okänd människa. Tyvärr alltså.
Min hund är familj, du är inte familj. Sorry...

Det var en man som svimmade på gatan och det var massa människor som ryckte in. Delar inte din bild av hur läget faktiskt ligger till. Dom som är närmst eller vet att dom kan hjälpa rycker in, dom som är längre bort ringer ambulans eller polis.

Sunt förnuft

En cykel krockade med en bil - samma sak där.

Har du någonsin varit med om att någonting händer framför dina ögon och att du är den enda som rycker in? tror inte det va.

Så man ska dissa sim hund som högst sannolikt hade offrat sitt liv för en, för en människa som antagligen bara hade gått förbi om du blev rånad på stan?

Idag säger folk knappt till om de ser en tappa eller glömma något.

Den människan du räddar kanske hade sprungit genom lågor för att rädda dig, det kan du omöjligt veta. Det finns jävligt ruttna människor där ute men du behöver ju inte vara det. Var bättre så kanske näste tar efter istället