Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Thomas Kanger i sin nya bok.

Som jag skrev i går.

Han behöver nog ett lopp i kroppen efter 39 år.

Det tror jag inte är omöjligt. Med tanke på hans livvakter och affärer med Östling, så känns han inte så helylle som han försökte framstå som.

Han verkar ha jobbat väldigt intensivt och knappt tagit semester första året. Visst kan han ha känt press på sig att hitta mördaren, men en annan motivationskälla att jobba så mycket är ju att ha kontroll över utredningen och se till att inget "farligt" dyker upp.
Det är väl svårt att dra någon säker slutsats, men om vi antar att han var inblandad på något sätt, så skulle han nog i alla fall inte kunnat ta semester ett par veckor och riskera att hans kollegor gräver fram något spår som leder åt rätt håll, utan att han är där och kan avleda spåret.

Man kan också tänka sig att Holmér blev tvingad att mörklägga utredningen, dvs att visste saker han inte kunde berätta. Man kan ju se det som att han gjorde vissa antydningar när han sa det här om att "om sanningen kommer fram..." och att begynnelsebokstäverna på hans först bok blir "SÄPO" baklänges, även om det är svårt att veta säkert vad, och om, det betydde något. Man kan i alla fall konstatera att hans fru kände sig hotad av främmande män vid ett par tillfällen, och blev väl till och med skadad vid ena tillfället. En gång när hon var ute och joggade och någon annan gång när hon var ute på stan.

Holmérs första analys den första tiden efter mordet var ju att mordet var planerat och organiserat. När de förhörde sig med de som kände Palme och de som jobbade nära honom, så fick han förslag på en hel del olika grupper, både inhemska och utländska, som kunnat tänkas ligga bakom mordet. Men PKK tror jag inte var en av de som nämndes. Så valet av PKK var något underligt. Ingen av experterna inom utrikespolitik trodde på dem, och de hade svag motivbild. De var dessutom en vänsterextrem grupp, vilket gör dem mindre sannolika än en högerextrem grupp. Det är sällan man mördar någon på samma sida av det politiska spektrat, vid politiska attentat.

Det tas sällan upp som en möjlighet, men jag tror Holmér själv kan ha varit ett offer och varit omgiven av personer som tvingade honom in i en viss riktning. Kanske straffade han ut sig själv genom att fokusera alla resurser på PKK. Han visste kanske hur allmänheten och media skulle reagera på det och visste att han inte skulle kunna sitta kvar efter det.

Jag tycks inte ha sett att polisen använde sig av hundpatruller. Varför i så fall? Borde väl varit ovanligt gynnsamt direkt efter mordet. Ganska öde på stan vid mordtidpunkten.

"En hundpatrull beordras till brottsplatsen kl. 23.36. Eftersökning med hund bedöms som utsiktslös eftersom många personer har rört sig kring brottsplatsen."

Juristkommissionens rapport del 1 (SOU 1987:14).

Patrull 2550. Carl Erik Arnström med hund. De var på Oxenstiernsgatan på Östermalm när de beordrades till brottsplatsen 23.36.

Det är nog redan nämnt, men .. var det så att GM visste att den absolut mest lämpliga platsen att ta livet av Palme just var korsningen Sveavägen/Tunnelgatan eftersom den erbjöd den i särklass bästa flyktvägen (dvs GM var välbekant med centrala Stockholm)? Inte skulle en ”utsocknes” våga sig på äventyret att fly in i en möjlig återvändsgränd (sikten in på Tunnelgatan måste ha varit svag, mitt i gatan stod ju även byggfuttar; visste GM att vägen bortom dem var öppen och i slutet hade trappor upp till en fortsatt flyktväg)?

Men, de kände ju till flyktvägen. Uppför trappen hade det väl inte varit någon rusning. Måste funnits klara, för en hund, luktspår efter mördaren. Tycker i alla fall en "glad amatör". Tack för infon, förresten.

Säkert visste han det. Både en ensam GM och en liten grupp (två eller tre alternativa GM) hade säkert en plan för var och en av de tre vägar som paret Palme kunde gå när de lämnade biografen Grand. Norrut till Rådmansgatan (samma väg som de kom). Västerut till Drottninggatan (på Kammakargatan eller Adolf Fredriks Kyrkogata). Söderut till Kungsgatan (och västerut till Drottninggatan). Andra biobesökare gick i alla tre riktningarna.

Ingen visste åt vilket håll paret Palme skulle gå efter filmen. GM var en tänkande person (enligt FBI:s expert Robert Ressler). Det minsta man kan vänta sig av en tänkande person är att planera alternativa mordplatser. Var låg de andra?

Sannolikt vid restaurang Venezia vid Rådmansgatan (där fanns en ännu bättre flyktväg) och vid nordvästra och sydvästra hörnet av Adolf Fredriks kyrkogård. Att någon av någon anledning visste åt vilket håll paret Palme skulle gå har inga belägg ("mötesscenariot" är en fantasi utan belägg). Att GM väntade av en slump avvisade Ressler. Platsen var alltför väl vald och GM:s agerande alltför målmedvetet.

Att GM väntade på den östra sidan trots att Grand låg på den västra är inte konstigt. Den östra sidan var närmast flyktvägen. Den erbjöd även andra fördelar (mindre folk och skyltfönster att titta i om någon gick förbi). En ensam GM (som väntade högst en halv minut) såg att paret Palme korsade Sveavägen, fortsatte själv på den västra sidan, korsade gatan i närheten av Tunnelgatan och väntade en kort stund.

En alternativ GM (som inte visste om lotten skulle falla på honom) ställde sig ändå på den östra sidan. Närmast flyktvägen. Om paret Palme närmade sig på den västra sidan kunde han byta sida och återvända. Det var mindre riskabelt än att vänta, skjuta och fly på den västra sidan (vittnena John Viklund och Glenn Malmström såg en oskyldig bankomatkund som ångrade sig). Det fanns skäl att hoppas på den östra sidan. Monte Carlo på den västra sidan. Stockholms mest ökända nattklubb. Det första Mårten Palme tänkte på. Så chansartat, riskfyllt och osäkert var attentatet. Som man kan vänta sig av en liten resurssvag grupp.

Dissidentklubben, Palmemordet 40 år. 2 timmar mycket intressant samtal om det säkerhetspolitiska läget då OP mördades, samt diverse trådar, teorier och mystiska detaljer som möjligen (ingen vet säkert) skulle kunna ha något med mordet att göra.
https://youtu.be/3y8ZH0eMIj0

Bra sammanfattning av alla "mystiska detaljer".

Som i många fall varken är mystiska eller intressanta.

Faktakontroll och källkritik finns inte på kartan.

Det är ju ett samtal och varenda ord som yttras har förstås inte faktagranskats. Men det är bra input om man personligen finner något extra intressant att kolla upp. Då får man göra fakta granskningen själv.

Jag finner den här mannen intressant , jag tycker han ger en logisk förklaring på hur mordet gick till.
Faktakontroll och källkritik fattas i det här mordet nja i hans berättelse tas vissa vittnesuppgifter upp som passar in i en kuppförsvarsövning.

Alla dessa ensama GM som varit aktuella , alla dessa måste ha varit en stor säkerhetsrisk för riket , då det krävdes maskning av förhör och Säpos ointresse att medverka i den här soppan......det ger svaret att vi vanliga medborgare kan inte hantera sanningen!

Vanliga medborgare väntar fortfarande på ett bevis att det pågick en kuppförsvarsövning i Stockholm på mordkvällen och ett bevis att någon i övningen visste att paret Palme skulle gå på bio.

Att två kvinnor på Klarabergsgatan hörde någon säga "han skulle ju inte döda honom" är knappast ett bevis (D363). Vittnena kallades inte till förhör efter telefontipset den 2 mars 1986. De gjorde inget nytt försök att kontakta polisen förrän man kunde maila polisen.se, vilket man inte kunde förrän på 2000-talet.