Citat:
Ursprungligen postat av
Sumer
Tog Hans Holmer befälet över utredningen för att bland annat se till att inga spår ledde vidare till statsapparaten?
Man använde ju väldigt mycket tid på PKK och kurder jämfört med andra uppslag.
Var jakten på PKK enbart till för att hitta en syndabock?
Han hade ju god kunskap om Säpo , han var ju chef på Säpo 1970-1976..
Det tror jag inte är omöjligt. Med tanke på hans livvakter och affärer med Östling, så känns han inte så helylle som han försökte framstå som.
Han verkar ha jobbat väldigt intensivt och knappt tagit semester första året. Visst kan han ha känt press på sig att hitta mördaren, men en annan motivationskälla att jobba så mycket är ju att ha kontroll över utredningen och se till att inget "farligt" dyker upp.
Det är väl svårt att dra någon säker slutsats, men om vi antar att han var inblandad på något sätt, så skulle han nog i alla fall inte kunnat ta semester ett par veckor och riskera att hans kollegor gräver fram något spår som leder åt rätt håll, utan att han är där och kan avleda spåret.
Man kan också tänka sig att Holmér blev tvingad att mörklägga utredningen, dvs att visste saker han inte kunde berätta. Man kan ju se det som att han gjorde vissa antydningar när han sa det här om att "om sanningen kommer fram..." och att begynnelsebokstäverna på hans först bok blir "SÄPO" baklänges, även om det är svårt att veta säkert vad, och om, det betydde något. Man kan i alla fall konstatera att hans fru kände sig hotad av främmande män vid ett par tillfällen, och blev väl till och med skadad vid ena tillfället. En gång när hon var ute och joggade och någon annan gång när hon var ute på stan.
Holmérs första analys den första tiden efter mordet var ju att mordet var planerat och organiserat. När de förhörde sig med de som kände Palme och de som jobbade nära honom, så fick han förslag på en hel del olika grupper, både inhemska och utländska, som kunnat tänkas ligga bakom mordet. Men PKK tror jag inte var en av de som nämndes. Så valet av PKK var något underligt. Ingen av experterna inom utrikespolitik trodde på dem, och de hade svag motivbild. De var dessutom en vänsterextrem grupp, vilket gör dem mindre sannolika än en högerextrem grupp. Det är sällan man mördar någon på samma sida av det politiska spektrat, vid politiska attentat.
Det tas sällan upp som en möjlighet, men jag tror Holmér själv kan ha varit ett offer och varit omgiven av personer som tvingade honom in i en viss riktning. Kanske straffade han ut sig själv genom att fokusera alla resurser på PKK. Han visste kanske hur allmänheten och media skulle reagera på det och visste att han inte skulle kunna sitta kvar efter det.