Citat:
Ja, det där med att inte gå och småäta känner jag så väl igen.
Ja alla brukar säga så, men det stämmer inte i mitt fall. Jag har alltid fått höra att jag tänker och känner efter för mycket, och jag har i hela mitt liv hållit med om den saken.
Tills den dagen för ungefär ett år sedan, då jag för första gången åt mina hamburgare helt utan kryddor (förutom salt). För det räckte med att äta några få tuggor, och sen kände jag att "omg detta är första gången jag äter varm mat utan att magen sväller upp som en boll!
Och sedan dess så har det visat sig, att när jag mår bra i magen, så känner jag inte efter lika mycket. Eller rättare sagt, när jag mår bra så känner jag fortfarande efter, men då blir min reaktion snarare "omg vad bra jag mår!" än att jag börjar leta efter krämpor och obehag som inte finns.
Jag tror att du också kommer att upptäcka samma sak när din mage äntligen börjar läka. Dvs när du mår bra så känner du det omedelbart, och därför så kommer din stress minska, istället för att öka.
Och när du, som i nuläget, "alltid går och känner efter" så beror det snarare på att du alltid har en mage som är uppsvullen och ansträngd. Klart man alltid känner efter, när det är något som inte är som det ska, liksom?
Nej jag har inte provat någonting annat än att ta bort grejer från kosten som min mage inte gillar. På inrådan av sjuksköterskan som närvarade vid min endoskopi-undersökning, för övrigt.
Han sa typ: "Du kan lika gärna prova dig fram själv som att få råd och stöd av oss. För det är bara du som kan avgöra vad du mår bra av eller inte."
Så jag har plockat bort allt sånt som jag vet att magen reagerar på. Och sen har jag plockat port fler och fler saker efter hand, och jag har mått bättre och bättre för varje grej jag har tagit bort.
Nu har det inte blivit så mycket bättre att jag har kunnat börja äta vanliga saker igen, men jag mår åtminstone bättre än någonsin. Äter bara kött, ägg, animaliskt fett, salt och opastöriserad kefir och tänker ta det väldigt försiktigt med att återintroducera grejer igen. För varje gång jag försöker så slutar det med att det tar veckor innan jag blir mig själv igen. Och det är främst humöret och den mentala orken som drabbas, tills magen kommer i lite balans igen.
Och vilken skillnade det har blivit för mitt mående och hela min personlighet. För jag har gått ifrån att vara en person som alltid hittar fel i varje ögonblick, till att vara någon som för det mesta är nöjd och uppåt. Och idag har jag tålamod med det mesta som jag inte kan påverka. Har gått och blivit rena buddhan jämfört med den gnällspik jag har varit i hela livet, så det är värt den ensidiga kosten alla gånger.
Ja, det är jätteviktigt att sköta sömnen och att inte stressa. Men 90% av mina skov kommer ändå pga av att jag har ätit något som jag inte brukar. Att småäta under dygnet märker jag förvärrar också. Mycket bättre att äta vid ett eller två tillfällen istället för att äta tre mål plus mellanmål och fika.
Sen köper jag inte att det är skulle vara så himla farligt att äta ensidigt heller (så länge man får i sig kött, animaliska fetter, ägg och salt). Jo, det är såklart enfördel att kunna vara allätare tex vid svält, men i övrigt så tror jag det är mycket bättre att undvika rubbet som man inte mår bra av.
IBS är ett syndrom som har med växtfibrer att göra, och andra tarmirriterande ämnen, som alltid kommer från växtriket. Uteslut allt som kommer från en växt och/eller från en fabrik, så kommer 90% av dina problem att försvinna, och din mage kommer att bli bättre för varje dag. Du behöver avlasta dina tarmar ifrån växtfibrerna som river som sandpapper inuti dom.
Tills den dagen för ungefär ett år sedan, då jag för första gången åt mina hamburgare helt utan kryddor (förutom salt). För det räckte med att äta några få tuggor, och sen kände jag att "omg detta är första gången jag äter varm mat utan att magen sväller upp som en boll!
Och sedan dess så har det visat sig, att när jag mår bra i magen, så känner jag inte efter lika mycket. Eller rättare sagt, när jag mår bra så känner jag fortfarande efter, men då blir min reaktion snarare "omg vad bra jag mår!" än att jag börjar leta efter krämpor och obehag som inte finns.
Jag tror att du också kommer att upptäcka samma sak när din mage äntligen börjar läka. Dvs när du mår bra så känner du det omedelbart, och därför så kommer din stress minska, istället för att öka.
Och när du, som i nuläget, "alltid går och känner efter" så beror det snarare på att du alltid har en mage som är uppsvullen och ansträngd. Klart man alltid känner efter, när det är något som inte är som det ska, liksom?
Nej jag har inte provat någonting annat än att ta bort grejer från kosten som min mage inte gillar. På inrådan av sjuksköterskan som närvarade vid min endoskopi-undersökning, för övrigt.
Han sa typ: "Du kan lika gärna prova dig fram själv som att få råd och stöd av oss. För det är bara du som kan avgöra vad du mår bra av eller inte."
Så jag har plockat bort allt sånt som jag vet att magen reagerar på. Och sen har jag plockat port fler och fler saker efter hand, och jag har mått bättre och bättre för varje grej jag har tagit bort.
Nu har det inte blivit så mycket bättre att jag har kunnat börja äta vanliga saker igen, men jag mår åtminstone bättre än någonsin. Äter bara kött, ägg, animaliskt fett, salt och opastöriserad kefir och tänker ta det väldigt försiktigt med att återintroducera grejer igen. För varje gång jag försöker så slutar det med att det tar veckor innan jag blir mig själv igen. Och det är främst humöret och den mentala orken som drabbas, tills magen kommer i lite balans igen.
Och vilken skillnade det har blivit för mitt mående och hela min personlighet. För jag har gått ifrån att vara en person som alltid hittar fel i varje ögonblick, till att vara någon som för det mesta är nöjd och uppåt. Och idag har jag tålamod med det mesta som jag inte kan påverka. Har gått och blivit rena buddhan jämfört med den gnällspik jag har varit i hela livet, så det är värt den ensidiga kosten alla gånger.
Ja, det är jätteviktigt att sköta sömnen och att inte stressa. Men 90% av mina skov kommer ändå pga av att jag har ätit något som jag inte brukar. Att småäta under dygnet märker jag förvärrar också. Mycket bättre att äta vid ett eller två tillfällen istället för att äta tre mål plus mellanmål och fika.
Sen köper jag inte att det är skulle vara så himla farligt att äta ensidigt heller (så länge man får i sig kött, animaliska fetter, ägg och salt). Jo, det är såklart enfördel att kunna vara allätare tex vid svält, men i övrigt så tror jag det är mycket bättre att undvika rubbet som man inte mår bra av.
IBS är ett syndrom som har med växtfibrer att göra, och andra tarmirriterande ämnen, som alltid kommer från växtriket. Uteslut allt som kommer från en växt och/eller från en fabrik, så kommer 90% av dina problem att försvinna, och din mage kommer att bli bättre för varje dag. Du behöver avlasta dina tarmar ifrån växtfibrerna som river som sandpapper inuti dom.
Man får ofta höra att det är bättre för känsliga tarmar att få många små mål per dag istället för ett par stora, men för mig är det rena katastrofen. Möjligen kan någon enstaka frukt fungera men helst äter jag bara två gånger per dag och håller mig till det, liksom försöker hålla samma tider på ett ungefär. Du tar inga kosttillskott alls? Någon multivitamin? Nej, jag tror inte heller att det nödvändigtvis är så illa att äta ensidigt så länge det man äter är bra och inte skräpmat. Det viktigaste är att man mår väl av det och jag ska erkänna att din kost nog är den enda hittills som jag inte provat.
Gör du din egen opastöriserade kefir eller köper du färdig? Ska kolla efter det häromkring men tror de flesta verkar vara pastöriserade.
