På twitter idag fann jag en lång tweet på franska om den portugisiske läkaren João Goulão och hans insats i Portugal för att förändra och modernisera deras narkotikapolitik och då särskilt vad gäller förhållandet till cannabis under de senaste åren. Vad han med framgång har kämpat för i Portugal ligger ljusår från den svenska nuvarande hållningen gentemot cannabis, det framgår tydligt.
Citerar all text i den långa tweeten publicerad av Maison NASSOY LE BARON oredigerat men översatt till svenska av Google. Hoppas att det finns några här som klarar av att läsa allt.
Citat:
João Goulão och cannabis: när debatten lämnar moralen för att gå in i metoden
I cannabisens europeiska historia är João Goulão inte en folklorefigur.
Det är en metodologisk figur.
Som läkare och portugisisk nationell samordnare för narkotikapolitik bidrog han till att införa en enkel men radikal idé: ett samhälle utvecklas bättre när det behandlar droganvändning som en folkhälsofråga snarare än som en kriminell reflex.
🏛️ Det portugisiska ramverket: allt börjar där
I Portugal avkriminaliserades innehav av små mängder narkotika för personligt bruk år 2001.
Goulão insisterade alltid på en väsentlig punkt: det var varken en ”mirakellösning” eller en trivialisering, utan ett perspektivskifte, från bestraffning till stöd, förebyggande åtgärder och vård.
🧾 Hans inställning till cannabis: inledningsvis försiktig, sedan mer öppen
I åratal beskrevs Goulão som försiktig när det gällde specifik legalisering av cannabis, just för att den portugisiska modellen baserades på en omfattande narkotikapolitik snarare än undantaget för en enskild substans. The Guardian erinrade sig så sent som 2017 att han då ansåg att "tiden ännu inte var mogen".
Men år 2020 dokumenterades en vändpunkt: specialiserade medier rapporterade att han försvarade regleringen av cannabis för rekreationsbruk, i en offentlig debatt om vuxenkonsumtion.
💊 Medicinsk cannabis: ett logiskt nästa steg, inte en modefluga
År 2018 godkände det portugisiska parlamentet användningen av cannabisbaserade läkemedel.
Reuters påpekade sedan en intressant paradox: Portugal hade redan avkriminaliserat alla droger sedan 2001, men låg efter andra europeiska länder när det gällde medicinsk cannabis.
Sekvensen säger mycket om "Goulãos sätt" att tänka: att gå framåt, ja, men genom ramverk, kontroll och offentlig arkitektur.
🩺 Varför hans namn är viktigt i cannabisdebatten
Eftersom Goulão bidrog till att göra en idé trovärdig som fortfarande var svår att acceptera i många länder:
Vi kan prata om cannabis utan att välja mellan naivitet och panik.
Kärnan i hans tillvägagångssätt förblir konstant i hans intervjuer: att minska skador, underlätta tillgången till vård och behandla problematiskt bruk som en fråga om hälsa och värdighet.
✨ Anekdot: det mest subversiva ordet var inte ”cannabis”, utan ”värdighet”
I nyligen genomförda intervjuer om den portugisiska modellen återkommer Goulão till en mycket avslöjande formel: det första målet är att hjälpa människor att ”återfå sin värdighet” genom att ge dem tillbaka grundläggande medborgarskapsverktyg, såsom ett identitetskort eller ett sjukförsäkringskort.
Kanske är detta den mest slående detaljen: för honom börjar narkotikapolitiken, inklusive cannabis, mindre med substansen än med den mänskliga villkoren.
🧾 João Goulão "romantiserade" inte cannabis.
Han gjorde något mer sällsynt: han placerade det tillbaka i ett ramverk av verklighet, folkhälsa och ansvar.
Och i vårt universum spelar det roll.
För sann intellektuell lyx handlar inte om att välja mellan det förbjudna och mode.
Det handlar om att motverka buller med något ädlare: metod.