Narkotikapolitiska notiser och nyheter

Authorities in the city of Basel have drawn a positive interim conclusion following three years of regulated cannabis sales in the city on the Rhine.

Thanks to the Weed Care pilot project, the inhalation of smoke from joints containing tobacco has fallen significantly, the cantonal health department said on Thursday. Health risks have been reduced and consumption has not increased.

Samtidigt svarar mer än hälften av dem som använt narkotika att de troligen skulle använda mer cannabis om det vore lagligt; många anger till och med att de använt mindre just för att det är förbjudet. Förbudet verkar helt enkelt fungera om man frågar dem som själva använder narkotika.

De flesta av deltagarna (90 procent) svarade att de för närvarande studerar eller arbetar.

Nästan alla som deltog i undersökningen (95 procent) svarade att de druckit alkohol någon gång under de senaste 12 månaderna och 86 procent under de senaste 30 dagarna. Användning av tobaks- eller nikotinprodukter var också vanligt, 87 procent av deltagarna svarade att de använt detta någon gång under de senaste 12 månaderna.

Av de andra substanserna var det överlägset vanligast att ha använt cannabis, både under de senaste 12 månaderna och de senaste 30 dagarna (78 respektive 46 procent).

För cannabis var flera anledningar till användning relativt vanliga. Förutom att bli hög eller ha kul, var det många som svarade att de använde cannabis för att minska stress och slappna av och hantera depression och ångest. Att minska smärta var en annan vanlig orsak till att använda cannabis.

Många av deltagarna var kritiska till Sveriges narkotikapolitik i fritextsvaren. De uppfattade den som onyanserad och onödigt sträng, och ansåg att den gör mer skada än nytta. Kritiken gällde framför allt lagstiftningen om narkotika och upplevda konsekvenser av denna, som exempelvis socialt utanförskap, kränkande behandling och stigmatisering av personer som använder narkotika. Deltagarna ansåg att lagstiftningen gör det svårare att söka vård. Den skapade också oro för juridiska problem och oro för att förlora arbetet.

Deltagarna svarade också att okontrollerade produkter och kontakt med kriminella vid köp av narkotika kan bidra till ökad tillgång och användning av substanser som kan vara farligare att använda. Till exempel kan försäljare av narkotika erbjuda andra produkter än vad köparen tänkt och göra att köparen kommer i kontakt med substanser som den annars inte hade gjort. Allt detta upplevdes bidra till ohälsa och hög dödlighet bland personer som använder narkotika. Lagstiftningen upplevdes också bidra till andra samhällsproblem som gängkriminalitet och relaterat våld.

On April 1, cannabis will have been legal in Germany for two years – at least partially. A new study shows how the Cannabis Consumption Act (KCanG) affects the daily work of the Berlin police. It is a special evaluation of a study conducted by the University of Tübingen last year on behalf of the Federal Ministry of Health. In it, police officers across Germany were asked about their experiences with the partial legalization of cannabis.

The study came to a surprising conclusion: Berlin’s patrol officers, in particular, have more frequent dealings with the KCanG, but compared with the national average they do not perceive it as an excessive additional burden. While 62 percent of Berlin officers see the law as (rather) not a burden, only 55 percent say the same in the rest of Germany. According to the Berlin police union DPolG, this suggests a normalization in everyday work, possibly also relief at not having to prosecute consumers any longer.

Mattias vill göra alla droger lagliga. För Jessica gäller nolltolerans.

Över stora delar av världen ökar användningen av cannabis och allt fler länder legaliserar. I Sverige har nolltolerans länge varit norm. Samtidigt är cannabis den illegala drog som används mest och står för nästan hälften av värdet på den illegala marknaden.

Mattias Svensson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, vill legalisera cannabis, bland annat för att få bort den svarta marknaden. Han menar att inget samhälle har lyckats förbjuda bort följderna eller användningen av droger. Jessica Vikberg, tullare och förbundsordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, ser ett förbud som en omsorg om våra barns hjärnor. ”Samhället ska inte tjäna pengar på något som är så skadligt”.

Vad händer när de möts i bilen? Kan Niklas få dem att mötas också i sakfrågan?

Mattias Svensson, ledarskribent på SvD, och Jessica Vikberg, ordförande för Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle, debatterade legalisering av cannabis i radio. Skiljelinjen gick mellan fokus på praktiska konsekvenser, och fokus på ideologisk markering. Vem ska egentligen kontrollera drogerna – staten eller gängen?

Men hon svarar aldrig på varför ett förbud som inte lyckas stoppa bruket ändå ska fortsätta, trots att det göder kriminalitet, producerar rättsövergrepp mot brukare och gör marknaden farligare än den behöver vara. Hon försvarar en ordning där staten misslyckats med sitt uttalade mål, men ändå insisterar på att metoden måste vara rätt, eftersom alternativet vore att ge upp den moraliska markeringen.

Där träffar Mattias Svensson kärnan i svensk narkotikapolitik. Förbudet har blivit mer än en metod i Sverige. Det har blivit en identitet, en självbild. En föreställning om att staten visar godhet genom att fördöma, även när fördömandet inte fungerar.

Men en politik kan inte bedömas efter sina avsikter. Den måste bedömas efter sina konsekvenser. Och där är Svenssons fråga fortfarande den mest centrala:

Om människor ändå använder cannabis, varför ska marknaden då tillhöra gängen?

Den 1 april träder en ny lag i kraft som gör Frankrike till det strängaste landet i Europa vad gäller vitt snus. Påsarna blir olagliga att inneha, använda eller ta med sig till landet. Vitt snus hamnar därmed i samma breda juridiska kategori som bland annat narkotika – och faller under mycket sträng lagstiftning.

Brott mot lagen kan i teorin ge upp till fem års fängelse och 375 000 euro i böter.