Citat:
Ursprungligen postat av
Strix m/94
Jag har inte idoler. Jag lyssnar på olika människor som är kunniga inom olika områden, särskilt om de har olika åsikter. I en amerikansk kontext, som i allt väsentligt utgörs av varianter av liberalism (vilket neokonservatism också är), får man välja det minst onda, och i ett val mellan tokan Harris och dåren Trump, så hade jag hellre valt Hayley.
Hon är ju närmast psykotisk ond i sin krigshets som vi ser här:
https://www.youtube.com/shorts/iJ92ID23tFU
Varför nämner du om och om igen de mest sionistiska och neokonservativa krafterna som du kan finna?
Du är neokonservativ till essensen, du saknar bara lite symbolisk monarki i USA för att hela ska falla på plats för din del.
Citat:
Nej, Ryssland är inte en etnostat - det är ett havererat mångkulturellt imperium, som försöker återkomma. Det får vi hoppas misslyckas. Inte ens de ukrainare som har ryska som modersmål är i någon större utsträckning särskilt intresserade att bli en del av Ryssland. Det finns till och med "Riksryssar" som slåss på Ukrainas sida mot Putin.
Jag vill inte ha en kvadratmeter av Ryssland - jag blott förklarade konsekvenserna ifall Sverige skulle resonera som Moskva. Sverige är fö ett betydligt äldre land än Moskvaryssland, så vi skulle ha historisk ålder på vår sida. Samtidigt avvisar jag påståendet att man behöver dela ut medborgarskap till människor i ett område som man erövrar. Det är fransk liberalism som ligger bakom det missförståndet.
Konsekvensen ifall vi skulle tänka som Ryssland vore att antagligen erövra delar av Finlands kust där de pratar svenska. Men skulle vi invadera St Petersburg som ryssarna gör så skulle vi antagligen behöva göra det till en del av Sverige och ge ryssarna där medborgarskap. Alltså ifall du vill få till en korrekt spegelbild av hur imperialistiska Ryssland brukar agera.
Skulle vi däremot agera som israeler skulle vi bomba allt till grus och bedriva lebensraum mot hela befolkningen och sedan utöka mark i vår ägo och skicka svenska bosättare dit.
Citat:
Som förklarat så är det som kallas neokonservatrism, egentligen en slags liberalism, med rötterna i 1700-talet, med spridandet av amerikanska och franska revolutioner. Jag har således inget att göra med det program Du presenterar.
All politik i "Väst" är någonslags liberalism, så det blir lite tröttsamt när någon som inte ens definierar ickeliberala länder som Ryssland och Iran som "civilisationer" börjar säga att han tar avstånd från allt som har rötter i liberala revolutioner.
USA vann världskrigen och kalla kriget och därefter har Europa bara blivit USAs barn att ta hand om och se till att de också förevigt förblir goda liberaler, så vad fan snackar vi ens om?
Du inbillar dig att det finns någon magisk skillnad mellan USA och Europa pågrund av någon barnslig fascination du har för monarki-maskerad eller liknande?
Kanske någon märkbar skillnad existerar i delar av Östeuropa där de åtminstone inte förstört nationsgemenskapen i mångkulturell implosion som i Västeuropa/USA. De behövde ingen monarki-maskerad förövrigt för att lyckas med detta.
Citat:
Katolska kyrkan hade tydliga teokratiska anspråk, men var ingen stat. Kyrkostaten var för liten för det. Investiturstriden visade att det hela tiden fanns en maktbalans mellan Kyrka och Stat, som med reformationen Staten vann. Något motsvarande kan vi inte se i Iran - som är en teokrati. Att försöka väga mellan olika muslimska extremismer har knappast något värde för Västvärldens civilisation. Vad vi kan konstatera är att sunniislam ännu inte byggt en varaktig teokratisk statsbildning, inte ens Saudi-Arabien.
Irans styrelseskick är en hybrid mellan teokrati och republik, där den religiösa makten (genom högste ledaren och institutioner som Guardian Council) har veto över allt som presidenten/regeringen bestämmer, men oftast så lägger de sig inte i den dagliga administrationen av ekonomi, utbildning, utrikespolitik och annat som presidenten valts att hantera.
Du har rätt att Saudi Arabien är en absolut monarki och mindre av både en republik och en teokrati än Iran. Landet har dock sharia lagar som dess konstitution vilket ändå måste göra det till en teokrati, trots att wahabistiska rådgivare till monarken inte har samma makt som expertrådet i Iran.
Här kan vi jämföra den faktiska tillämpningen av sharia i Iran/saudi:
Saudi-Arabien (Wahhabi/Hanbali-skolan):
Inget formellt straffrättsligt kod (ingen penal code) – domare har stor frihet att döma baserat på traditionell sharia-tolkning.
Hudud-straff (amputation för stöld, piskning för alkohol/dryck, stening för äktenskapsbrott, dödsstraff för apostasi, hädelse, etc.) tillämpas regelbundet och offentligt.
Religiös polis (mutaween, numera mildare men fortfarande aktiv) övervakar moral (klädsel, bön, separation av könen).
Kvinnors rättigheter: Historiskt extremt restriktiva (t.ex. male guardianship-systemet), men reformer sedan 2018–2020 (körkort, resor utan tillstånd, etc.) har mildrat vissa aspekter – ändå striktare än i många länder.
Högsta exekutionsfrekvens per capita i världen..
Iran (Ja'fari/Shia-skolan):
Har en kodifierad Islamic Penal Code (senast uppdaterad 2013) som specificerar hudud-straff, men med högre beviskrav och fler möjligheter till ta'zir (diskretionära straff) istället för hudud.
Hudud-straff förekommer (t.ex. stening, amputation, piskning), men oftare ersatta eller mildrade; Iran rankas högt i exekutioner (ofta för narkotikabrott, som inte alltid är rent hudud), men inte alltid de klassiska hudud-punishment och inte lika högt rankad i
Mer flexibilitet genom shiitisk tradition av ijtihad (oberoende tolkning av lag) och ayatollahs auktoritet – högste ledaren kan överpröva eller mildra.
Moralpolis (Gasht-e Ershad) övervakar hijab etc., men systemet har sett protester och viss anpassning.
Kvinnors rättigheter: Strikt (hijab-tvång, guardianship i vissa fall), men konstitutionen nämner vissa rättigheter explicit (t.ex. i arv, skilsmässa) – ändå diskriminerande.[/quote]
Kom ihåg att shiiternas högre flexibilitet i tolkningen av koranen ofta gör shiitismen mildare än sunni prästerskapets mer litterära krav att följa koranen.
Shiiterna har mer kapacitet till reform pga den enorma makt som senare profeter och ayatollor haft, och de ses ju närmast som ickemuslimer av sunnimuslimer just för att de ofta har rentav haft mer fokus på andra profeter än själva profeten Muhammed.
Något som överraskar många är exempelvis faktum att Ayatollahn i Iran tillåter exempelvis könsbyte då han tolkar att ens ande kan hamna i fel kropp, så Iran är landet med näst flest könsbyten efter Thailand. Inte för att jag tycker att just könsbyten är positivt, men denna flexibilitet i tolkning som finns inom shiiter är i regel positivt.
Men det här är den viktigaste distinktionen mellan sunnitisk terrorism och shiitisk terrorism:
Båda grenarna delar grundläggande begrepp (jihad = "strävan", både inre och yttre), men shiitisk tradition har en tydlig restriktion som sunni inte har:
Sunni: Offensiv jihad (krig för att utvidga islam eller bekämpa "otrogna") är tillåten under en legitim ledare (kalif eller statschef). Många moderna salafist-jihadister (Al-Qaida, Al Nusra, ISIS) tolkar detta expansivt och inkluderar takfir (att förklara andra muslimer som avfällingar), vilket öppnar för breda attacker mot civila.
Shia: Offensiv jihad är förbjuden under den 12:e Imamens frånvaro (occultation/ghayba). Endast defensiv jihad är tillåten – och den måste godkännas av en kvalificerad ayatolla/mujtahid (eller i Irans fall högste ledaren via velayat-e faqih). Detta har klassiska shiitiska jurister hållit fast vid i århundraden.
Därmed som vi aldrig sett någon shia terrorism i Europa, och därmed att inga shiitiska grupper har drömmar om någon kalifat eller helig krig mot alla otrogna.
Du har helt enkelt fallit för Israels propaganda och krigar mot fel "muslimer". Saudi Arabien finansierar våra wahabistiska moskeer som ofta lär ut offensiv jihad emot otrogna i Väst, samt kalifatdrömmar.
Kalifatet är en mardrömsperiod för shiiter och Iran har inte en expansiv utrikespolitik, däremot så faller kamp mot en expansiv Israel i Mellanöstern som del av dess defensiva jihad.
Citat:
Israel försöker jonglera med rätt många bollar samtidigt, t ex Saudi, Turkiet, Syrien, Ryssland osv. Det är långsiktigt svårt, särskilt om man tänker sig ha någon slags långsiktig linje i politiken. Tveksamt om de kan ha det.
Det tyckte jag att jag gjorde. Det är tveklöst omoraliskt.
Jag ska inte säga så mycket mera, mer än så kan jag nog inte få ut ur en sionist. Önskar att du bara tänker igenom lite kring det som är "tveklöst omoraliskt" och vad det säger om Israel som stat.
Kan du tänka dig att länder som Sverige eller UK spionerar på USA för att sälja militärhemligheter till Soviet? Vad för slags nation gör sådana aktiviteter mot deras "allierade" som givit dem så mycket därutöver som just USA har gjort åt Israel?