Evig singel och incel

Finns de som säger att man måste exponera sig, vara där det är mycket folk. Som när jag var yngre, då festade vi. Hemmafester och krogen. Jag såg många tjejer och tjejerna såg mig. Då var jag ung och i min prime. Blev inga ragg. Jag hade en bra kropp då och kvinnor klankade ändå ner på den.

Jag ser flera kvinnor i min stad på dejtsidor. Det är kvinnor som är sociala och utåtriktade, som träffar mycket människor. Varför är dom singlar och varför träffar dom inte rätt män?

Ge expat-grupperna en chans, där är många britter och amerikaner som kommer från en kultur där man umgås mer lättsamt och de är nya i Sverige. Det är som du säger rätt svårt att komma in i det svenska samhället pga vår mentalitet så de skulle älska att ha en svensk att umgås med och lära känna. Där brukar vara en hel del slaver och tyskar också som är mer som vi i mentaliteten.

Jag håller med dig om att det är otroligt svårt att skaffa nya vänner i vuxen ålder. Jag har gjort det i iallafall två omgångar. Jag är som du, jag trivs otroligt väl med att vara själv, resa själv, fika själv, osv. Men man behöver ett par nära vänner. Man behöver någon likasinnad att bolla tankar och idéer med. Någon man trivs med, någon som också letar efter mer djup och meningsfullhet. De finns.

Vilken relation det än handlar om, vänskap/romantisk, så behöver en relation underhållas. När man väl rott hem en vän eller partner, det är då det egentliga arbetet börjar. Jag tror vi har en orealistisk syn på romantiska relationer i dagens samhälle. Det är nästan som om vi söker efter någon som ska frälsa oss, helt plötsligt ska vi bli hela och lyckliga. Det är inte så relationer fungerar.

Det hände nånting med oss när nätet och sociala medier kom och dom jävla dejtingapparna. Helt plötsligt hade man oceaner av möjliga partners. Mentalt sett är inte vi homo sapiens sapiens byggda för ett sådant samhälle. Men det kommer motreaktioner hela tiden, individer och grupper som återgår till att träffas irl och söker efter något enklare.

När det gäller relationer, vänskap/romantiska, så vill man egentligen snabbspola fram till det stadiet där man känner varandra väl och kan vara avslappnade med varandra. Tyvärr måste man anstränga sig en hel del för att komma dit. Det är inte så naturligt längre som när man var i 20 - tidiga 30 års åldern.

Det är bra att du har lärt dig att inte ta avvisanden personligt. En av de viktigaste lärdomarna i vuxen ålder.

Jag tror din känsla av att du skådespelar kommer från att du inte är någon small talker. Det är inte jag heller. Jag brukar leda in samtalen på allvarligare grejer rätt snabbt, small talk om ditten o datten har alltid tråkat ut mig som fan. Som tur är finns det många som oss, speciellt bland människor med lite starkare autistiska drag eller annan diagnos.

Stanna hemma och sluta gnäll Evie.

Jag undrar vad som går fel med dessa inceler?

Testa tinder nu, bruka läsa vad tjejer skriver om sig själva, tänkte jag hitta en som även en incel kan nå, så här skriver hon:

Har vägrat detta länge, men min kompis tvingade mig, så nu är jag här!
Jag är varken snygg eller vältränad men är jävligt rolig och gillar glass.
Bilkårist, hemvärnssoldat som kör lastbil med bomber o granater med glimten i ögat o fötterna på jorden
osv.

Varför kan inte en incel ens nå dessa tjejer?

Det låter som att du har svårt med relationer i allmänhet. Sen har du själv tolkat det som att du har svårt att skaffa en kvinna eftersom det är det du söker. Och så tolkar du in att det är ditt utseende som är felet.

Jag tror problemet ligger i att du har svårt att skapa relationer, oavsett om de är platoniska eller romantiska. Att skapa och vårda relationer är en färdighet precis som att laga mat eller att spela fotboll. Det är något du kan lära dig och bli bra på. Det är också något du inte kommer att vara bra på om du inte övar eller har en naturlig fallenhet för det.

Börja med att bygga vänskapsrelationer. Det är lättare att skaffa vänner än en partner eftersom vänner inte är exklusiva och man investerar inte lika mycket tid och energi i en vän iallafall i början. Det är inte heller lika mycket som måste stämma för att det ska funka. En partner-relation är egentligen samma sak som en nära vänskapsrelation, enda skillnaden är att den också är sexuell.

Såsom All the way 77 har uttryckt det så väl här i tråden - du måste lära dig krypa innan du kan gå. Dela upp din process i baby-steps. Börja med att bara prata med fler folk i din vardag. Sen går du nån kurs och socialiserar där. Sen frågar du om nån därifrån vill ta en kaffe nån dag osv. Du börjar med att skaffa vänner. Sen kan du börja flörta utan tanke på att ta det vidare. Bygger upp dina skills osv. Så småningom kommer det att kännas naturligt för dig att fråga nån söt tjej om hon vill ta en promenad med dig.

Det lät som en kul typ. Jag hade gärna haft henne som vän

Anledningen är väl att dessa incels är osäkra på det sociala och inte vet hur man bygger relationer. De har också bestämt sig för att det inte kommer gå för dem. Det är mer tryggt för dem att veta att de med säkerhet kommer att förbli ensamma, än att våga chansa på en relation med ovissheten av att försöka och inte veta om det kommer gå vägen.

Det här med utseendet tror jag också är en flyktmekanism. Jag tycker HealthyGamer utrycker det bra i denna:

https://youtube.com/shorts/JuWFB2C52QM?is=L6e5kpxLVdfvN22C

Är din poäng att även om människor är sociala och utåtriktade så är de singlar? Och därför behöver inte du ge dig ut bland folk för du kommer ändå vara singel?

HealthyGamer är som vanligt spot on! Kul att se honom hos huberman förresten, måste kolla på det avsnittet

Verkligen, det är en flyktmekanism. TS verkar dock inte ha gått in på att "maximera sin look", men använder det istället som en förklaringsmodell för att slippa ta tag i sina inre demoner.

Det är ingen garanti att man träffar rätt även om man är social och träffar mycket folk.

Jag träffade en del folk när jag var i min prime. Jag var mycket mer vältränad då och mycket mer viril.
Jag var ändå oskuld blev aldrig ihop med nån kvinna.
Och om jag inte dög ens då..

Vi vet, vi vet allt det där eftersom du har skrivit det om och om igen.

Massor av människor träffar någon när de inte är i sin prime men det förutsätter att de har något att erbjuda, något som skulle förbättra den andre människans liv. Om det enda du kan erbjuda är ditt eget sällskap men inget socialt liv, inga intressen, inga nya input utan bara gamla upprepande tankar så är det nog svårt.

Du blir vad du tänker så be om hjälp och försök hitta en annan sida av dig än den du är idag.

Jag hade mycket att erbjuda när jag var yngre. Jag hade snyggare kropp och var mer viril. Låter säkert fånigt att jag nämner det, men faktum är att det är viktigt för kvinnor att mannen är viril.
Jag hade flera intressen och hade talang inom ett par områden. Kvinnor uppskattade mig och sa att jag var så lätt att prata med. De gillade min humor. De öppnade sig ofta för mig och jag var en bra lyssnare. Det var min roll, det var allt jag var. En trevlig kille, men inte han som de kände spänning och pirr med.
Och det var ändå när jag var i mina bästa år.

Jag försökte åtminstone med kvinnor. Jag trodde att jag skulle kunna träffa nån.
Men nu? Åldern börjar ta ut sin rätt, det både syns och känns i kroppen. Jag har inget att visa upp. Jag har aldrig haft ett förhållande, inga barn, knappt legat ens, vilken kvinna skulle vilja ha en sån man?