Samtidigt i verkligheten där det "inte säljs någonting"
https://www.svd.se/a/5pEEmm/bostadsmarknaden-i-stockholms-innerstad-budpremier-pa-rekordhog-niva
https://www.svd.se/a/5pEEmm/bostadsmarknaden-i-stockholms-innerstad-budpremier-pa-rekordhog-niva
Citat:
Budgivningarna i Stockholms innerstad har blivit allt hetare. I februari låg premien på den högsta nivån sedan våren 2022 – samtidigt som en ny drömgräns passerades. Och snart kan priserna pressas upp ytterligare.
I februari låg den genomsnittliga budpremien i Stockholms innerstad på 9,3 procent, den högsta nivån sedan april 2022, visar nya siffror från Hemnet.
Till stor del handlar utvecklingen om ett lågt inflöde av bostäder på marknaden samtidigt som efterfrågan är hög.
– Färre bostäder publiceras samtidigt som köptrycket är högt. Det leder till fler spekulanter på varje visning och driver upp priserna kraftigt i budgivningarna. Stockholms innerstad sticker verkligen ut – trots, eller kanske just på grund av, att det redan är landets dyraste lägenhetsmarknad, säger Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg.
De höga budpremierna trycker också upp priserna. I februari nådde snittpriserna i Stockholms innerstad för första gången 120 000 kronor per kvadratmeter.
Nya regler driver upp priserna
I februari tog det i genomsnitt 12 dagar att sälja en bostad i Stockholms innerstad – den lägsta noteringen sedan mars 2022.
Och snart kan temperaturen på bostadsmarknaden trissas upp ytterligare.
Anledningen är de lättade bolåneregler som träder i kraft den 1 april.
Med de nya reglerna höjs taket för hur mycket man som mest får låna, från 85 till 90 procent. Syftet är att fler yngre ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Dessutom försvinner det skärpta amorteringskravet, som innebär extra amortering för den vars skulder överstiger 4,5 gånger inkomsten.
Två av tre svenskar, 66 procent, tror att bostadspriserna kommer att öka efter att regeringen lättat på bolånereglerna. Det visar nya siffror från Nordeas boendebarometer.
Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. I Stockholm och Malmö tror över sju av tio, 73 procent, på stigande priser, jämfört med 51 procent i norra Sverige.
Samtidigt är det få som tror på fallande priser. Endast 3 procent bedömer att bostadspriserna kommer att sjunka det kommande året till följd av de nya reglerna, medan 17 procent tror att priserna kommer att vara oförändrade.
– Med ökade bostadspriser finns risken att det blir ännu svårare för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden, trots att kravet på kontantinsats sänks. Tvärtemot regeringens syfte, säger Nordeas privatekonom Anders Stenkrona.
Större risk för räntehöjning
När det gäller boräntorna tror en majoritet på stabila nivåer framöver, visar Nordeas boendebarometer.
Över hälften av svenskarna, 54 procent, tror att boräntorna kommer att vara oförändrade under året. Det är fler än hösten 2025, då 45 procent trodde på stillastående räntor.
Samtidigt tror 20 procent på stigande boräntor, upp från 11 procent i höstas. Endast 16 procent räknar med att räntorna kommer att sjunka de kommande tolv månaderna – en tydlig minskning från 35 procent hösten 2025.
Innan kriget i Iran bröt ut prissatte marknaden sannolikheten för en räntesänkning från Riksbanken under året som hög. Men i dag ser man större risk för en höjning.
Men förändringarna av regelverket för bolån kan också få andra effekter. Den som redan äger en bostad kan få svårare att låna till renoveringar. Från den 1 april sänks bolånetaket för tilläggslån från 85 till 80 procent. Syftet med den här delen av förändringen är att begränsa hushållens belåning över tid.
Dessutom ändras värdet som ligger till grund för belåningsgraden. I stället för marknadsvärdet ska det amorteringsgrundande värdet användas – som utgår från inköpspriset och normalt bara kan omvärderas efter fem år.
I februari låg den genomsnittliga budpremien i Stockholms innerstad på 9,3 procent, den högsta nivån sedan april 2022, visar nya siffror från Hemnet.
Till stor del handlar utvecklingen om ett lågt inflöde av bostäder på marknaden samtidigt som efterfrågan är hög.
– Färre bostäder publiceras samtidigt som köptrycket är högt. Det leder till fler spekulanter på varje visning och driver upp priserna kraftigt i budgivningarna. Stockholms innerstad sticker verkligen ut – trots, eller kanske just på grund av, att det redan är landets dyraste lägenhetsmarknad, säger Hemnets marknadsanalytiker Erik Holmberg.
De höga budpremierna trycker också upp priserna. I februari nådde snittpriserna i Stockholms innerstad för första gången 120 000 kronor per kvadratmeter.
Nya regler driver upp priserna
I februari tog det i genomsnitt 12 dagar att sälja en bostad i Stockholms innerstad – den lägsta noteringen sedan mars 2022.
Och snart kan temperaturen på bostadsmarknaden trissas upp ytterligare.
Anledningen är de lättade bolåneregler som träder i kraft den 1 april.
Med de nya reglerna höjs taket för hur mycket man som mest får låna, från 85 till 90 procent. Syftet är att fler yngre ska kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Dessutom försvinner det skärpta amorteringskravet, som innebär extra amortering för den vars skulder överstiger 4,5 gånger inkomsten.
Två av tre svenskar, 66 procent, tror att bostadspriserna kommer att öka efter att regeringen lättat på bolånereglerna. Det visar nya siffror från Nordeas boendebarometer.
Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. I Stockholm och Malmö tror över sju av tio, 73 procent, på stigande priser, jämfört med 51 procent i norra Sverige.
Samtidigt är det få som tror på fallande priser. Endast 3 procent bedömer att bostadspriserna kommer att sjunka det kommande året till följd av de nya reglerna, medan 17 procent tror att priserna kommer att vara oförändrade.
– Med ökade bostadspriser finns risken att det blir ännu svårare för förstagångsköpare att ta sig in på bostadsmarknaden, trots att kravet på kontantinsats sänks. Tvärtemot regeringens syfte, säger Nordeas privatekonom Anders Stenkrona.
Större risk för räntehöjning
När det gäller boräntorna tror en majoritet på stabila nivåer framöver, visar Nordeas boendebarometer.
Över hälften av svenskarna, 54 procent, tror att boräntorna kommer att vara oförändrade under året. Det är fler än hösten 2025, då 45 procent trodde på stillastående räntor.
Samtidigt tror 20 procent på stigande boräntor, upp från 11 procent i höstas. Endast 16 procent räknar med att räntorna kommer att sjunka de kommande tolv månaderna – en tydlig minskning från 35 procent hösten 2025.
Innan kriget i Iran bröt ut prissatte marknaden sannolikheten för en räntesänkning från Riksbanken under året som hög. Men i dag ser man större risk för en höjning.
Men förändringarna av regelverket för bolån kan också få andra effekter. Den som redan äger en bostad kan få svårare att låna till renoveringar. Från den 1 april sänks bolånetaket för tilläggslån från 85 till 80 procent. Syftet med den här delen av förändringen är att begränsa hushållens belåning över tid.
Dessutom ändras värdet som ligger till grund för belåningsgraden. I stället för marknadsvärdet ska det amorteringsgrundande värdet användas – som utgår från inköpspriset och normalt bara kan omvärderas efter fem år.