Citat:
Ursprungligen postat av
Luftis
Hon är verkligen inte som hon ska vara i huvudet. Allt som inte är ett problem för Linda, anser hon inte är ett problem för någon annan. Hade hon bott kvar i Strömsund hade de i alla fall kunnat få sova någon timme längre de dagar hon haft dem. Men som vanligt utgår allting från Lindas behov och viljor.
Nej hon är definitivt inte som andra föräldrar… Man hade ju förväntat sig en annan typ av mamma med tanke på allt hon utsatt sig och barnen för vid graviditet och förlossning. Att sätta åtta barn till världen, flera med hjälp av hormonell behandling dessutom. Att riskera både sitt efter och Tures liv med trots stark avrådan från sjukvården att behålla graviditeten pga placenta accreta. Båda höll på att dö där i husvagnen de bodde i 17 veckor av graviditeten för att sen föda i den.
Att varje gång man fött prematurfödda bebisar åka iväg med husvagn direkt dagen efter utskrivning från sjukhuset, tyder på otroligt dåligt omdöme.
Att sedan, trots de stora riskerna hon tagit med deras födsel, behandla barnen som hon gör nu är ännu mer ofattbart, det går inte ihop. Hon styrs otroligt av impulser, från det ena till det andra.
Nu är impulsen singelliv, barnen är egentligen något hon för längesedan tröttnat på, men ändå på något sätt tvingas ha kvar och då väljer hon att ha dem så lite som möjligt. Hon vill verkligen inte se dem mer än vad hon än gör. De stora barnen struntar hon redan i.
Lägenheten i Östersund är hennes framtida hem, 2 rum med kök och jag tror inte hon ser något behov av större. De får klämma ihop sig bäst de kan med motivering att de ”gillar att samsova”. Våningssängen kommer inte komma dit, hade L velat det hade den stått där redan eller köpt en till begagnad alternativt tagit dit den från huset eller helt enkelt köpt en ny.Det finns minimalt av barnens saker eller tillhörigheter där, det är sämre utbud än att komma hem till en normal mor-farförälder… En garderob med matchande kläder, som barnen inte önska, som Linda ser som ”sina”. Råkar de hamna hos papporna ska de tillbaka… jag trodde barnens kläder är barnens. Det enda de erbjuds i form av aktivitet de få stunder de är i lägenheten och inte sitter på buss, är mobiltelefoner. Inte undra på allt jobb H lägger ner för att kompensera med aktiviteter så de får något annat intresse än skärmar.
Nils träningar får han väl stå över när han är hos L eller så är han inte där dessa dagar…
Sen alla påbörjade jobb, bageriet på Ica styrde de båda som timvikarier helt om. Det skulle ändras och förändras. Undrar vad ordinarie personal gillade det? Tobaksaffär och förskola eget företag, men det kan man inget säga om, men de gick tid till det före barnen. Efter Ica blev det bageri Vildmarken där man gick all-in. Köpte utrustning för en förmögenhet, för att sedan lägga ner.
H påbörjade både förskollärarutbildning och senare rektorsutbildning men hoppade av. Fick nog inte fullfölja för L gissar jag. När L ledsnade då bytte man spår…
Alla renoveringar, bygge av husbil och buss. Allt har alltid gått före barnen som i väntan på suttit med sina skärmar.
Åkte de till fjällen, var det E och H som underhöll barnen, Ida städade husvagn och lagade mat, packade lådor med snacka. Disken och skitlådan fick E ta hand om när han lagt barnen. För inte ens det tog hon på sig.