Vad är den värsta boendesituationen ni befunnit er i?

Spenderade lite mer än ett år i en större brittisk stad. Hyrde av väldigt trevliga hyresvärdar men tyvärr var det en källarvåning som var extremt fuktig men billig. Ingenting blev torrt och det kändes som att bo i en krypta.

Läst igenom tråden så här långt och personligen tycker jag att den värsta boendesituationen ändå måste vara att vara hemlös. Vilken utsatthet man ska känna av att befinna sig i en sådan situation. På andra plats tycker jag att användaren som tvingades bo i en friggebod placerar sig.

Mindre än en häktescell som enligt lag måste vara minst 6 kvadratmeter. Fängelseceller är något större, ofta mellan 8 och 10 kvadratmeter.

Det hade alltså varit bekvämare i ett fängelse och frigång för kunna studera.

Empati för alla som haft det kallt eller på annat sätt jävligt. Jag har suttit på utedass i -25 men vill inte klaga om det.

För många år sen var det jag, 18 år gammal, och min tio år äldre boss, vi gjorde tekniska konsultuppdrag i skogarna. Denna sena höst gjorde vi ett jobb i skogarna nära Skärblacka och fick av vår uppdragsgivare boende i en gammal prästgård. För att komma till sovrummet gick man genom hall och kök, sedan genom ett stort bönerum med plats för kanske 50-100 pers, på väggarna var målat många djävular och blödande Jesus etc. Min boss var tvungen att dra iväg på ett annat jobb. Jag blev ensam kvar. Var livrädd varje gång jag gick mot sovrummet, och när jag var där i sovrummet. Sömnen efter hårt arbete kom som en befriare.

Beror ju lite på helheten. Hade kallt när jag var ung. Cyklade hem från jobbet i snö, började elda och satt sedan och gonade mig i värmen. Sov sedan, men då kröp kylan in, hade under en tid -10 när jag vaknade. Men jag klädde mig och cyklade till jobbet. Det var ändå en rätt kort tid som jag aktivt frös. Jag saknade TV och lampljus mer.

De tycker om små doftstarka kulor så du fick gott betyg av din väns iller. Den ville ta med sig din tå till sin lilla gömmis.

Jag delade en gång ett studentkorridorsrum ca 18m2 med min dåvarande pojkvän under en månad. Det var enorm omsättning av hyresgäster, mycket utlänningar mm. Köket var ett riktigt råtthål och mjölbaggar fanns det gott om. Jag och killen delade på en 80-säng. Att bo där med honom och att det var så kortvarigt var det enda som gjorde det uthärdligt.

Hade nästan glömt bort att jag också bott i studentkorridor tills jag läste ditt inlägg. Undrar nästan om inte detta borde varit mitt värsta boende och inte ghettolägenheten jag tidigare nämnde. Minns att köket var riktigt smutsigt och det var fullt med odiskade grejer. Inte kul dela kök med andra när det finns dom som inte bryr sig om att hålla rent. Det ledde också till bråk mellan oss som ville ha det rent och dom som inte brydde sig lika mycket. En ganska jobbig tid. Tack för att du fick mig att minnas, detta var mitt värsta boende.

Oj skrev lite otydligt men menar när man blivit lite seriösare så vill dom flesta flytta ihop men jag är så bekväm med.att ha "mitt egna" space så jag brukar säga att jag vill ha kvar min egna lilla etta för mig själv även om.vi blir "ihop".

Vet att vissa ej anser det som ett riktigt förhållande om.man ej bor ihop men så är det jag vill leva.

+1 på denna utan tvekan.

Ja, stort tack!

Mitt värsta boende var nog när jag bodde i en förort.

Man fick aldrig någon sömn, stress dygnet runt pga grannarna.

Bråk, skrik.... härjande, fotboll inomhus och bollplank mot väggen, droghandel direkt utanför på gården.

Plingande på min dörr, trakasserier mot mig, barn hällde in sand i min postinkast, samt massa annat skräp, delade dockor utan huvud och lemlästade.. (Jag var den enda svensken på denna adress)

Vattnet stod igång 24/7 hos grannen, rören låg intill mitt sovrum, 65db mätte jag ljudet på detta. Grannens TV stod igång tills kl 04:00 med kacklande från kärringarna (Somalis).

Jag flydde till en annan lägenhet, närmare centrum.. samma folkslag där (Babbar)

Ett tag var det rätt så ok, men sen flyttade en kriminell in, fest varje natt.. bokstavligen, mina fönsterrutor skakade och dom dansade ovanför mitt, långt in på natten.. när dom gick omkring så skakade min lägenhet. (Polisen sa att han är känd hos polisen) Både sonen som bor där och fadern. Droghandel och det luktade hashrök i trapphuset. Skräp slängdes ner från deras fönster. Det var rent kaos.. fyhelvete.

Detta är bara ett axplock av det jag minns av mina 15år i förorten, jag dör hellre än att gå tillbaka dit.. Det är hemskt och borde bryta mot dom mänskliga rättigheterna att utsätta folk för detta.

Ringde såklart Securitas, trots tillsägningar hände inget.. (Oftast så var GM ögontjänare) Men ibland tagna på bar gärning.

Nu bor jag i ett hus ut mot landsbygden, bästa beslut i mitt liv! White flight är en verklighet.