Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Påminner bara om att jag idiotförklarades mangrant när jag hävdade att Frankrike var favoriter till silvret och att Sverige sannolikt inte köarar av att blnada sig i medaljstriden.
Trots idiotisk överträning visar Poromaa ändå stake när han kör in på hypotetisk tiondeplats (or there about) utan fallet. I dagsläget har Sverige två stafettåkare i honom och Truls och två vakanser. Sårintstafetten bör Calle och Häggas köra för optimat resultat
Trots idiotisk överträning visar Poromaa ändå stake när han kör in på hypotetisk tiondeplats (or there about) utan fallet. I dagsläget har Sverige två stafettåkare i honom och Truls och två vakanser. Sårintstafetten bör Calle och Häggas köra för optimat resultat
Citat:
Påminner bara om att jag idiotförklarades mangrant när jag hävdade att Frankrike var favoriter till silvret och att Sverige sannolikt inte köarar av att blnada sig i medaljstriden.
Trots idiotisk överträning visar Poromaa ändå stake när han kör in på hypotetisk tiondeplats (or there about) utan fallet. I dagsläget har Sverige två stafettåkare i honom och Truls och två vakanser. Sårintstafetten bör Calle och Häggas köra för optimat resultat
Trots idiotisk överträning visar Poromaa ändå stake när han kör in på hypotetisk tiondeplats (or there about) utan fallet. I dagsläget har Sverige två stafettåkare i honom och Truls och två vakanser. Sårintstafetten bör Calle och Häggas köra för optimat resultat
Gillar hur du tänker men Calle kan väl fortfarande knappt skejta, tyvärr. Häggas och Poromaa?
Imponerande av Johanna Hagström att vinna tjejvasan.
Man blir ju mörkrädd av intervjuer av diverse dårar i landslagsledningen:
Landslagschefen Anders Byström säger att han förstår att rubrikerna är som de är, men att man måste nyansera bilden.
– Ja, det ser jättedåligt ut just nu om man bara tittar på resultaten här. Men man måste se det i ett större perspektiv. Vi har ett hemma-VM nästa år, sen Lahtis och så OS i Frankrike 2030, säger Byström.
Men detta har man ju sagt hela tiden efter alla misslyckanden historiskt, vad är skillnaden nu?
På frågan vad han tycker om att eventuellt göra en förändring på ledarsidan inför hemma-VM i Falun i nästa år svarar han:
– Det är både och. Man har ändå jobbat i flera år med de här och de har utvecklat laget och fått framgångar.
Eh vilken utveckling och framgångar yrar han om här, man har ju inte ens deltagare på plats till ett OS?
Längdchefen Lars Öberg är hemma i Sverige men han konstaterar precis som Högberg, Ljung och Byström att herråkningen har gått i rätt riktning de senaste åren – och det arbetet är han väldigt nöjd med. Däremot säger han att man är ”jättemissnöjda” med den här säsongen.
Pajasen Öberg tycker att en rikting mot ”jättemissnöjda” är rätt, vad i helvete menar han här?
Det enda man kan se är att de som kört egna uppladdningar inför OS är de som lyckats bra så hur i hela helvete kan man stå och klappa sig för bröstet och ta åt sig medan i verkligheten de inte gjort ett skit med de som de har haft uppladdning med.
Vilken mega-cirkus…
Landslagschefen Anders Byström säger att han förstår att rubrikerna är som de är, men att man måste nyansera bilden.
– Ja, det ser jättedåligt ut just nu om man bara tittar på resultaten här. Men man måste se det i ett större perspektiv. Vi har ett hemma-VM nästa år, sen Lahtis och så OS i Frankrike 2030, säger Byström.
Men detta har man ju sagt hela tiden efter alla misslyckanden historiskt, vad är skillnaden nu?
På frågan vad han tycker om att eventuellt göra en förändring på ledarsidan inför hemma-VM i Falun i nästa år svarar han:
– Det är både och. Man har ändå jobbat i flera år med de här och de har utvecklat laget och fått framgångar.
Eh vilken utveckling och framgångar yrar han om här, man har ju inte ens deltagare på plats till ett OS?
Längdchefen Lars Öberg är hemma i Sverige men han konstaterar precis som Högberg, Ljung och Byström att herråkningen har gått i rätt riktning de senaste åren – och det arbetet är han väldigt nöjd med. Däremot säger han att man är ”jättemissnöjda” med den här säsongen.
Pajasen Öberg tycker att en rikting mot ”jättemissnöjda” är rätt, vad i helvete menar han här?
Det enda man kan se är att de som kört egna uppladdningar inför OS är de som lyckats bra så hur i hela helvete kan man stå och klappa sig för bröstet och ta åt sig medan i verkligheten de inte gjort ett skit med de som de har haft uppladdning med.
Vilken mega-cirkus…
Vet att alkibiades nämnde att han skulle skriva ner lite tankar om längdskidåkningen under OS, och jag känner väl också att man skulle behöva skriva av sig lite. Flyttar över till det vanliga forumet igen då det blir lättare att fortsätta diskussionerna kring allt detta framåt. Om vi börjar lite kort (vill förvarna att det trots allt kan bli ett väldigt långt inlägg) med det positiva då:
Damerna:
Frida Karlsson presterar äntligen såna lopp som många av oss trott och hoppats att hon har i sig, och det på ett OS. 2st OS-guld på 2 individuella distanser där ingen var i närheten att hota. Många tycker hennes stafettsträcka är svag, men efter att ha tvingats gå ut i ett mardrömsläge och tokrusat första biten tvingas hon sen att bromsa för att inte fullständigt spränga sig, och jag tycker det är orättvist att kalla hennes sträcka för dålig. På dom här mördande tuffa banorna straffar det sig direkt att gå för hårt, det har vi sett under hela mästerskapet. Fick tyvärr inte kröna mästerskapet med att gå för 3 raka distansguld då hon som så många andra blev sjuk.
Linn Svahn fick äntligen åka ett mästerskap skadefri och i full form. Efter 7 svåra år, och en riktigt trasslig försäsong in i OS med sjukdomar och märkliga fotskador fick hon så äntligen ställa upp i en mästerskapssprint, och som hon gjorde det. Snabbast i prologen, full kontroll i kvart och semi, och i finalen på ett nytt skidpar som hon sparat på var hon omutlig och satte stopp för Jonna Sundlings svit av mästerskapssegrar. Fick därmed äran att gå ut på sträcka 1 i damstafetten och gjorde där en felfri sträcka. Skulle ha fått åka sprintstafett med Jonna men en lättare förkylning satte stopp för både det och femmil. Mer om det senare.
Ebba Andersson har vad det verkar haft en stegrande form under mästerskapet. 2 silver efter omutlige Frida i skiathlon och 10km fristil följdes upp med en fiaskosträcka i stafetten, fick efter det välbehövlig vila i en vecka och hon avslutade mästerskapet med att fullständigt krossa alla andra på femmilen. Åker hem med 4 medaljer i bagaget. Imponerande att vända mörkret i stafetten till guldfirande. Tog också fullt ansvar för hennes misslyckande i stafetten i intervjuer efteråt vilket hedrar henne. Funderar ändå om det var något som inte stod rätt till i stafetten för Ebba med tanke på hennes uppvisning i femmilen.
Maja Dahlqvist har lite i skuggan bakom våra allra största stjärnor gjort både en fenomenalt bra säsong fram till OS såväl som fantastiska prestationer under mästerskapet. Visade i sprinten att hennes lyft i distans den här säsongen gett resultat och hon åker in på en tredje och sista plats på den helsvenska pallen på den brutalt tuffa sprintbanan. Hade i vilket annat lag som helst varit given troligen i både sprintstafett och stafett, men nu råkar hon tillhöra det svenska laget och då fick hon nöja sig med att vara reserv i sprintstafetten, hoppa in när Linn fick kasta in handduken och gjorde ett riktigt bra jobb på dom udda sträckorna. Åker hem med ett individuellt brons och en guldmedalj i sprintstafetten.
Jonna Sundling. Jag var full av respekt för Jonna redan innan det här mästerskapet, men efter den här månaden saknar jag ord över vilken fantastisk idrottare hon är. Hade med all sannolikhet troligen räddat ett brons i skiathlonen om hon släppt tidigare i den klassiska delen, men hon satsade allt på ett kort, och sprängde sig själv i jakten på guldet. Var så otroligt nära att lyckas gå med i rygg hela vägen in till skidbytet, och vem vet vad som hänt när hon väl fått på sig skateskidorna och gått med? Nu lyckades det inte, hon tvingades släppa bara nån kilometer innan och fick nöja sig med en snöplig elfte plats.
Studsade tillbaka med besked 3 dar senare i sprinten och visade tvivlarna att formen visst fanns där, och tog ett silver efter omutlige Linn. Fick sen ofrivillig vila då hon inte togs ut till 10km-loppet, hennes på förhand bästa medaljchans i ett distanslopp, men gjorde sen en riktigt bra stafettsträcka och räddade ett silver på sistasträckan. Gav alla tvivlare (landslagledningen) ett riktigt statement i kvalet till sprintstafetten där hon mosade allt och alla och såg trots det mest oberörd ut av alla. Gjorde sen ett fantastiskt jobb tillsammans med Maja i finalen och guldet var ett faktum. Laddade sen för att avsluta OS med femmilsloppet, men fick i sista sekund kasta in handduken efter sjukdomskaoset i laget och även hon drabbats.
Truls Gisselman, Anton Grahn och Alvar Myhlback gör alla bra lopp med Truls insats i skiathlonen som största utropstecken. Blev sen tyvärr sjuk vilket troligen var orsaken till hans svaga insats i 10km-loppet. Hade behövts i stafetten.
Det var lönlöst att försöka staka i det här lösa föret, men trots det krigar Myhlback sig till en semifinal. Strongt gjort och framförallt visade han en inställning som saknas hos många andra herråkare. Gustaf Berglund räddar hedern i sista stund med en finfin nionde plats på femmilen i hans sämre stilart. Startade annars OS bedrövligt med ett bottennapp i skiathlonen, och 10km fristil var marginellt bättre. Tycker också den bespottade Johan Häggström förtjänar ett omnämnande. Gjorde en riktigt bra sprintstafett.
Vallateamet. Det ofta (med rätta) utskällda vallateamet har blandat och gett under världscupen, men visar precis som i VM förra året att man presterar på topp när det gäller som mest. Bortsett sämre material i herrstafetten så har man, framförallt på damsidan, haft bäst material tillsammans med Norge (herrsidan). Resultatet? 10 medaljer, varav 5 guld.
Hade tänkt gå in på dom mer negativa rubrikerna men det får bli ett senare tillfälle. Det här inlägget är redan på tok för långt och det här var egentligen det enkla. Kommer bli väldigt mycket svårare att försöka sortera ut all kritik kring landslaget.
Damerna:
Frida Karlsson presterar äntligen såna lopp som många av oss trott och hoppats att hon har i sig, och det på ett OS. 2st OS-guld på 2 individuella distanser där ingen var i närheten att hota. Många tycker hennes stafettsträcka är svag, men efter att ha tvingats gå ut i ett mardrömsläge och tokrusat första biten tvingas hon sen att bromsa för att inte fullständigt spränga sig, och jag tycker det är orättvist att kalla hennes sträcka för dålig. På dom här mördande tuffa banorna straffar det sig direkt att gå för hårt, det har vi sett under hela mästerskapet. Fick tyvärr inte kröna mästerskapet med att gå för 3 raka distansguld då hon som så många andra blev sjuk.
Linn Svahn fick äntligen åka ett mästerskap skadefri och i full form. Efter 7 svåra år, och en riktigt trasslig försäsong in i OS med sjukdomar och märkliga fotskador fick hon så äntligen ställa upp i en mästerskapssprint, och som hon gjorde det. Snabbast i prologen, full kontroll i kvart och semi, och i finalen på ett nytt skidpar som hon sparat på var hon omutlig och satte stopp för Jonna Sundlings svit av mästerskapssegrar. Fick därmed äran att gå ut på sträcka 1 i damstafetten och gjorde där en felfri sträcka. Skulle ha fått åka sprintstafett med Jonna men en lättare förkylning satte stopp för både det och femmil. Mer om det senare.
Ebba Andersson har vad det verkar haft en stegrande form under mästerskapet. 2 silver efter omutlige Frida i skiathlon och 10km fristil följdes upp med en fiaskosträcka i stafetten, fick efter det välbehövlig vila i en vecka och hon avslutade mästerskapet med att fullständigt krossa alla andra på femmilen. Åker hem med 4 medaljer i bagaget. Imponerande att vända mörkret i stafetten till guldfirande. Tog också fullt ansvar för hennes misslyckande i stafetten i intervjuer efteråt vilket hedrar henne. Funderar ändå om det var något som inte stod rätt till i stafetten för Ebba med tanke på hennes uppvisning i femmilen.
Maja Dahlqvist har lite i skuggan bakom våra allra största stjärnor gjort både en fenomenalt bra säsong fram till OS såväl som fantastiska prestationer under mästerskapet. Visade i sprinten att hennes lyft i distans den här säsongen gett resultat och hon åker in på en tredje och sista plats på den helsvenska pallen på den brutalt tuffa sprintbanan. Hade i vilket annat lag som helst varit given troligen i både sprintstafett och stafett, men nu råkar hon tillhöra det svenska laget och då fick hon nöja sig med att vara reserv i sprintstafetten, hoppa in när Linn fick kasta in handduken och gjorde ett riktigt bra jobb på dom udda sträckorna. Åker hem med ett individuellt brons och en guldmedalj i sprintstafetten.
Jonna Sundling. Jag var full av respekt för Jonna redan innan det här mästerskapet, men efter den här månaden saknar jag ord över vilken fantastisk idrottare hon är. Hade med all sannolikhet troligen räddat ett brons i skiathlonen om hon släppt tidigare i den klassiska delen, men hon satsade allt på ett kort, och sprängde sig själv i jakten på guldet. Var så otroligt nära att lyckas gå med i rygg hela vägen in till skidbytet, och vem vet vad som hänt när hon väl fått på sig skateskidorna och gått med? Nu lyckades det inte, hon tvingades släppa bara nån kilometer innan och fick nöja sig med en snöplig elfte plats.
Studsade tillbaka med besked 3 dar senare i sprinten och visade tvivlarna att formen visst fanns där, och tog ett silver efter omutlige Linn. Fick sen ofrivillig vila då hon inte togs ut till 10km-loppet, hennes på förhand bästa medaljchans i ett distanslopp, men gjorde sen en riktigt bra stafettsträcka och räddade ett silver på sistasträckan. Gav alla tvivlare (landslagledningen) ett riktigt statement i kvalet till sprintstafetten där hon mosade allt och alla och såg trots det mest oberörd ut av alla. Gjorde sen ett fantastiskt jobb tillsammans med Maja i finalen och guldet var ett faktum. Laddade sen för att avsluta OS med femmilsloppet, men fick i sista sekund kasta in handduken efter sjukdomskaoset i laget och även hon drabbats.
Truls Gisselman, Anton Grahn och Alvar Myhlback gör alla bra lopp med Truls insats i skiathlonen som största utropstecken. Blev sen tyvärr sjuk vilket troligen var orsaken till hans svaga insats i 10km-loppet. Hade behövts i stafetten.
Det var lönlöst att försöka staka i det här lösa föret, men trots det krigar Myhlback sig till en semifinal. Strongt gjort och framförallt visade han en inställning som saknas hos många andra herråkare. Gustaf Berglund räddar hedern i sista stund med en finfin nionde plats på femmilen i hans sämre stilart. Startade annars OS bedrövligt med ett bottennapp i skiathlonen, och 10km fristil var marginellt bättre. Tycker också den bespottade Johan Häggström förtjänar ett omnämnande. Gjorde en riktigt bra sprintstafett.
Vallateamet. Det ofta (med rätta) utskällda vallateamet har blandat och gett under världscupen, men visar precis som i VM förra året att man presterar på topp när det gäller som mest. Bortsett sämre material i herrstafetten så har man, framförallt på damsidan, haft bäst material tillsammans med Norge (herrsidan). Resultatet? 10 medaljer, varav 5 guld.
Hade tänkt gå in på dom mer negativa rubrikerna men det får bli ett senare tillfälle. Det här inlägget är redan på tok för långt och det här var egentligen det enkla. Kommer bli väldigt mycket svårare att försöka sortera ut all kritik kring landslaget.
Förra säsongen stod väl flera av våra bästa över Falun för att ladda inför VM, nu kommer kanske flera missa Falun efter OS pga sjukstuga...
Tack för bra summering! Vad gäller vallningen så tycker jag det var tydligt som vanligt att riktigt bra resultat som alltid kräver riktigt bra skidor. Jag tycker det var tydligt att Linn hade supermaterial såväl i sprinten som på stafettsträckan. Linn såg ut att ha tydligt bättre skidor än Jonna i sprinten. Även på sträcka ett i långa stafetten ser hon ut att ha bäst material, kul för hon var väl värt framgången. Ebba såg verkligen ut att ha dåligt under fötterna på sin stafettsträcka vilket jag tycker var tydligt när hon gasar för fullt ut från start och ändå med lätthet åks ikapp direkt. Förutom Linn så tror jag norge hade bättre material på damstafetten och det omvända såg ut att vara fallet i skiathlon och 10 k där Sverige hade bättre än Norge. På femmilen var det väldigt tydligt att Ebba hade klart bättre än Weng efter skidbytet. Det är väl bara de Norska herrarna som kan komma igenom och vinna trots sämre grejer även om även de såklart oftast har riktigt bra eller bäst.
Citat:
Vet att alkibiades nämnde att han skulle skriva ner lite tankar om längdskidåkningen under OS, och jag känner väl också att man skulle behöva skriva av sig lite. Flyttar över till det vanliga forumet igen då det blir lättare att fortsätta diskussionerna kring allt detta framåt. Om vi börjar lite kort (vill förvarna att det trots allt kan bli ett väldigt långt inlägg) med det positiva då:
Damerna:
Frida Karlsson presterar äntligen såna lopp som många av oss trott och hoppats att hon har i sig, och det på ett OS. 2st OS-guld på 2 individuella distanser där ingen var i närheten att hota. Många tycker hennes stafettsträcka är svag, men efter att ha tvingats gå ut i ett mardrömsläge och tokrusat första biten tvingas hon sen att bromsa för att inte fullständigt spränga sig, och jag tycker det är orättvist att kalla hennes sträcka för dålig. På dom här mördande tuffa banorna straffar det sig direkt att gå för hårt, det har vi sett under hela mästerskapet. Fick tyvärr inte kröna mästerskapet med att gå för 3 raka distansguld då hon som så många andra blev sjuk.
Linn Svahn fick äntligen åka ett mästerskap skadefri och i full form. Efter 7 svåra år, och en riktigt trasslig försäsong in i OS med sjukdomar och märkliga fotskador fick hon så äntligen ställa upp i en mästerskapssprint, och som hon gjorde det. Snabbast i prologen, full kontroll i kvart och semi, och i finalen på ett nytt skidpar som hon sparat på var hon omutlig och satte stopp för Jonna Sundlings svit av mästerskapssegrar. Fick därmed äran att gå ut på sträcka 1 i damstafetten och gjorde där en felfri sträcka. Skulle ha fått åka sprintstafett med Jonna men en lättare förkylning satte stopp för både det och femmil. Mer om det senare.
Ebba Andersson har vad det verkar haft en stegrande form under mästerskapet. 2 silver efter omutlige Frida i skiathlon och 10km fristil följdes upp med en fiaskosträcka i stafetten, fick efter det välbehövlig vila i en vecka och hon avslutade mästerskapet med att fullständigt krossa alla andra på femmilen. Åker hem med 4 medaljer i bagaget. Imponerande att vända mörkret i stafetten till guldfirande. Tog också fullt ansvar för hennes misslyckande i stafetten i intervjuer efteråt vilket hedrar henne. Funderar ändå om det var något som inte stod rätt till i stafetten för Ebba med tanke på hennes uppvisning i femmilen.
Maja Dahlqvist har lite i skuggan bakom våra allra största stjärnor gjort både en fenomenalt bra säsong fram till OS såväl som fantastiska prestationer under mästerskapet. Visade i sprinten att hennes lyft i distans den här säsongen gett resultat och hon åker in på en tredje och sista plats på den helsvenska pallen på den brutalt tuffa sprintbanan. Hade i vilket annat lag som helst varit given troligen i både sprintstafett och stafett, men nu råkar hon tillhöra det svenska laget och då fick hon nöja sig med att vara reserv i sprintstafetten, hoppa in när Linn fick kasta in handduken och gjorde ett riktigt bra jobb på dom udda sträckorna. Åker hem med ett individuellt brons och en guldmedalj i sprintstafetten.
Jonna Sundling. Jag var full av respekt för Jonna redan innan det här mästerskapet, men efter den här månaden saknar jag ord över vilken fantastisk idrottare hon är. Hade med all sannolikhet troligen räddat ett brons i skiathlonen om hon släppt tidigare i den klassiska delen, men hon satsade allt på ett kort, och sprängde sig själv i jakten på guldet. Var så otroligt nära att lyckas gå med i rygg hela vägen in till skidbytet, och vem vet vad som hänt när hon väl fått på sig skateskidorna och gått med? Nu lyckades det inte, hon tvingades släppa bara nån kilometer innan och fick nöja sig med en snöplig elfte plats.
Studsade tillbaka med besked 3 dar senare i sprinten och visade tvivlarna att formen visst fanns där, och tog ett silver efter omutlige Linn. Fick sen ofrivillig vila då hon inte togs ut till 10km-loppet, hennes på förhand bästa medaljchans i ett distanslopp, men gjorde sen en riktigt bra stafettsträcka och räddade ett silver på sistasträckan. Gav alla tvivlare (landslagledningen) ett riktigt statement i kvalet till sprintstafetten där hon mosade allt och alla och såg trots det mest oberörd ut av alla. Gjorde sen ett fantastiskt jobb tillsammans med Maja i finalen och guldet var ett faktum. Laddade sen för att avsluta OS med femmilsloppet, men fick i sista sekund kasta in handduken efter sjukdomskaoset i laget och även hon drabbats.
Truls Gisselman, Anton Grahn och Alvar Myhlback gör alla bra lopp med Truls insats i skiathlonen som största utropstecken. Blev sen tyvärr sjuk vilket troligen var orsaken till hans svaga insats i 10km-loppet. Hade behövts i stafetten.
Det var lönlöst att försöka staka i det här lösa föret, men trots det krigar Myhlback sig till en semifinal. Strongt gjort och framförallt visade han en inställning som saknas hos många andra herråkare. Gustaf Berglund räddar hedern i sista stund med en finfin nionde plats på femmilen i hans sämre stilart. Startade annars OS bedrövligt med ett bottennapp i skiathlonen, och 10km fristil var marginellt bättre. Tycker också den bespottade Johan Häggström förtjänar ett omnämnande. Gjorde en riktigt bra sprintstafett.
Vallateamet. Det ofta (med rätta) utskällda vallateamet har blandat och gett under världscupen, men visar precis som i VM förra året att man presterar på topp när det gäller som mest. Bortsett sämre material i herrstafetten så har man, framförallt på damsidan, haft bäst material tillsammans med Norge (herrsidan). Resultatet? 10 medaljer, varav 5 guld.
Hade tänkt gå in på dom mer negativa rubrikerna men det får bli ett senare tillfälle. Det här inlägget är redan på tok för långt och det här var egentligen det enkla. Kommer bli väldigt mycket svårare att försöka sortera ut all kritik kring landslaget.
Damerna:
Frida Karlsson presterar äntligen såna lopp som många av oss trott och hoppats att hon har i sig, och det på ett OS. 2st OS-guld på 2 individuella distanser där ingen var i närheten att hota. Många tycker hennes stafettsträcka är svag, men efter att ha tvingats gå ut i ett mardrömsläge och tokrusat första biten tvingas hon sen att bromsa för att inte fullständigt spränga sig, och jag tycker det är orättvist att kalla hennes sträcka för dålig. På dom här mördande tuffa banorna straffar det sig direkt att gå för hårt, det har vi sett under hela mästerskapet. Fick tyvärr inte kröna mästerskapet med att gå för 3 raka distansguld då hon som så många andra blev sjuk.
Linn Svahn fick äntligen åka ett mästerskap skadefri och i full form. Efter 7 svåra år, och en riktigt trasslig försäsong in i OS med sjukdomar och märkliga fotskador fick hon så äntligen ställa upp i en mästerskapssprint, och som hon gjorde det. Snabbast i prologen, full kontroll i kvart och semi, och i finalen på ett nytt skidpar som hon sparat på var hon omutlig och satte stopp för Jonna Sundlings svit av mästerskapssegrar. Fick därmed äran att gå ut på sträcka 1 i damstafetten och gjorde där en felfri sträcka. Skulle ha fått åka sprintstafett med Jonna men en lättare förkylning satte stopp för både det och femmil. Mer om det senare.
Ebba Andersson har vad det verkar haft en stegrande form under mästerskapet. 2 silver efter omutlige Frida i skiathlon och 10km fristil följdes upp med en fiaskosträcka i stafetten, fick efter det välbehövlig vila i en vecka och hon avslutade mästerskapet med att fullständigt krossa alla andra på femmilen. Åker hem med 4 medaljer i bagaget. Imponerande att vända mörkret i stafetten till guldfirande. Tog också fullt ansvar för hennes misslyckande i stafetten i intervjuer efteråt vilket hedrar henne. Funderar ändå om det var något som inte stod rätt till i stafetten för Ebba med tanke på hennes uppvisning i femmilen.
Maja Dahlqvist har lite i skuggan bakom våra allra största stjärnor gjort både en fenomenalt bra säsong fram till OS såväl som fantastiska prestationer under mästerskapet. Visade i sprinten att hennes lyft i distans den här säsongen gett resultat och hon åker in på en tredje och sista plats på den helsvenska pallen på den brutalt tuffa sprintbanan. Hade i vilket annat lag som helst varit given troligen i både sprintstafett och stafett, men nu råkar hon tillhöra det svenska laget och då fick hon nöja sig med att vara reserv i sprintstafetten, hoppa in när Linn fick kasta in handduken och gjorde ett riktigt bra jobb på dom udda sträckorna. Åker hem med ett individuellt brons och en guldmedalj i sprintstafetten.
Jonna Sundling. Jag var full av respekt för Jonna redan innan det här mästerskapet, men efter den här månaden saknar jag ord över vilken fantastisk idrottare hon är. Hade med all sannolikhet troligen räddat ett brons i skiathlonen om hon släppt tidigare i den klassiska delen, men hon satsade allt på ett kort, och sprängde sig själv i jakten på guldet. Var så otroligt nära att lyckas gå med i rygg hela vägen in till skidbytet, och vem vet vad som hänt när hon väl fått på sig skateskidorna och gått med? Nu lyckades det inte, hon tvingades släppa bara nån kilometer innan och fick nöja sig med en snöplig elfte plats.
Studsade tillbaka med besked 3 dar senare i sprinten och visade tvivlarna att formen visst fanns där, och tog ett silver efter omutlige Linn. Fick sen ofrivillig vila då hon inte togs ut till 10km-loppet, hennes på förhand bästa medaljchans i ett distanslopp, men gjorde sen en riktigt bra stafettsträcka och räddade ett silver på sistasträckan. Gav alla tvivlare (landslagledningen) ett riktigt statement i kvalet till sprintstafetten där hon mosade allt och alla och såg trots det mest oberörd ut av alla. Gjorde sen ett fantastiskt jobb tillsammans med Maja i finalen och guldet var ett faktum. Laddade sen för att avsluta OS med femmilsloppet, men fick i sista sekund kasta in handduken efter sjukdomskaoset i laget och även hon drabbats.
Truls Gisselman, Anton Grahn och Alvar Myhlback gör alla bra lopp med Truls insats i skiathlonen som största utropstecken. Blev sen tyvärr sjuk vilket troligen var orsaken till hans svaga insats i 10km-loppet. Hade behövts i stafetten.
Det var lönlöst att försöka staka i det här lösa föret, men trots det krigar Myhlback sig till en semifinal. Strongt gjort och framförallt visade han en inställning som saknas hos många andra herråkare. Gustaf Berglund räddar hedern i sista stund med en finfin nionde plats på femmilen i hans sämre stilart. Startade annars OS bedrövligt med ett bottennapp i skiathlonen, och 10km fristil var marginellt bättre. Tycker också den bespottade Johan Häggström förtjänar ett omnämnande. Gjorde en riktigt bra sprintstafett.
Vallateamet. Det ofta (med rätta) utskällda vallateamet har blandat och gett under världscupen, men visar precis som i VM förra året att man presterar på topp när det gäller som mest. Bortsett sämre material i herrstafetten så har man, framförallt på damsidan, haft bäst material tillsammans med Norge (herrsidan). Resultatet? 10 medaljer, varav 5 guld.
Hade tänkt gå in på dom mer negativa rubrikerna men det får bli ett senare tillfälle. Det här inlägget är redan på tok för långt och det här var egentligen det enkla. Kommer bli väldigt mycket svårare att försöka sortera ut all kritik kring landslaget.
Nu vill Norge återgå till tremilen. Jag blir så trött på denna diskussion.
Fine om vissa enskilda åkare inte gillar femmilen (som Weng) men det bör inte styra vilka distanser damerna skall åka.
Men låt mig granska argumenten:
Fosnäs
Och det här med att loppen bör vara spännande för tv-publiken. Hur är det då med loppen på herrsidan. Om Kläbo kommer till start så vet ju alla hur det kommer att sluta, han kommer avgöra med en spurt i slutet av loppen. Hur spännande är det? Men jag ser inga norska krav på att man skall ändra på herrarnas distanser bara för att det inte finns någon spänning i herrloppen. Lite skenheligt och brist på konsekvens tycker jag detta är.
Cramer/Byström
I OS 2018 var det 46 åkare som kom till start. PÅ VM 2023 var det 44 åkare som kom till start. På VM 2021 var det 50 åkare som kom till start. På VM 2019 var det 48 åkare som kom till start. Så Byströms argument är knappast ett starkt argument och det är inte alls givet att det blir fler damer som deltar om man återgår till tremilen.
https://www.expressen.se/sport/os/ilska-mot-femmilen-efter-ebba-anderssons-os-guld-idiotiskt/
Fine om vissa enskilda åkare inte gillar femmilen (som Weng) men det bör inte styra vilka distanser damerna skall åka.
Men låt mig granska argumenten:
Fosnäs
Citat:
Weng
– Jag tänker främst på underhållningsvärdet för publiken. Att det ska vara spännande att titta på, det är trots att det vi lever på, säger hon.
Citat:
Men är det underhållningsvärdet och spänningen i loppen som skall styra? Jag tycker inte det. Och om Slind hade varit i toppform och hade haft bra skidor. Och om Frida, Jonna och Linn hade varit med. Då hade det antagligen inte alls blivit så stora tidsavstånd i toppen. Skall man gå tillbaka till tremilen bara för att det blir stora tidsavstånd i ett enskilt lopp? Jag tycker det är andra värden som skall vara styrande för vilka distanser damerna åker.
– Jag är emot främst på grund av att avstånden är för stora och jag undrar om det blir någon spänning när avstånden är så stora, säger Weng.
Och det här med att loppen bör vara spännande för tv-publiken. Hur är det då med loppen på herrsidan. Om Kläbo kommer till start så vet ju alla hur det kommer att sluta, han kommer avgöra med en spurt i slutet av loppen. Hur spännande är det? Men jag ser inga norska krav på att man skall ändra på herrarnas distanser bara för att det inte finns någon spänning i herrloppen. Lite skenheligt och brist på konsekvens tycker jag detta är.
Cramer/Byström
Citat:
Det är alltså för få startande och för få som fullföljer femmilen och därför bör man gå tillbaka till tremilen enligt Byström. Men hur har det sett ut när man åkt tremilen på mästerskap?
Den italienska tränaren Markus Cramer säger att han tycker ”det förstör sporten” att damerna kör femmilen och säger att de lämnat in ett förslag till det internationella skidförbundet Fis om att få det ändrat.
Den svenske landslagschefen Anders Byström välkomnar initiativet. Främst då endast 41 åkare som kom till start.
– Det är en relevant fråga om damerna ska köra en femmil. Det är värt att utvärdera om det är så få som ställer upp. Det kanske är bättre att fortsätta köra tre mil som det var förr i tiden. Det är långt nog för att urskilja vem som är bäst, säger han.
Den svenske landslagschefen Anders Byström välkomnar initiativet. Främst då endast 41 åkare som kom till start.
– Det är en relevant fråga om damerna ska köra en femmil. Det är värt att utvärdera om det är så få som ställer upp. Det kanske är bättre att fortsätta köra tre mil som det var förr i tiden. Det är långt nog för att urskilja vem som är bäst, säger han.
I OS 2018 var det 46 åkare som kom till start. PÅ VM 2023 var det 44 åkare som kom till start. På VM 2021 var det 50 åkare som kom till start. På VM 2019 var det 48 åkare som kom till start. Så Byströms argument är knappast ett starkt argument och det är inte alls givet att det blir fler damer som deltar om man återgår till tremilen.
https://www.expressen.se/sport/os/ilska-mot-femmilen-efter-ebba-anderssons-os-guld-idiotiskt/
Citat:
Du blir altså trøtt på Weng, Fosnæs og KSL for at de har, og alltid har hatt, en annen oppfatning enn deg selv, og står for den ?
Nu vill Norge återgå till tremilen. Jag blir så trött på denna diskussion.
Fine om vissa enskilda åkare inte gillar femmilen (som Weng) men det bör inte styra vilka distanser damerna skall åka.
Men låt mig granska argumenten:
Fosnäs
Weng
Men är det underhållningsvärdet och spänningen i loppen som skall styra? Jag tycker inte det. Och om Slind hade varit i toppform och hade haft bra skidor. Och om Frida, Jonna och Linn hade varit med. Då hade det antagligen inte alls blivit så stora tidsavstånd i toppen. Skall man gå tillbaka till tremilen bara för att det blir stora tidsavstånd i ett enskilt lopp? Jag tycker det är andra värden som skall vara styrande för vilka distanser damerna åker.
Och det här med att loppen bör vara spännande för tv-publiken. Hur är det då med loppen på herrsidan. Om Kläbo kommer till start så vet ju alla hur det kommer att sluta, han kommer avgöra med en spurt i slutet av loppen. Hur spännande är det? Men jag ser inga norska krav på att man skall ändra på herrarnas distanser bara för att det inte finns någon spänning i herrloppen. Lite skenheligt och brist på konsekvens tycker jag detta är.
Cramer/Byström
Det är alltså för få startande och för få som fullföljer femmilen och därför bör man gå tillbaka till tremilen enligt Byström. Men hur har det sett ut när man åkt tremilen på mästerskap?
I OS 2018 var det 46 åkare som kom till start. PÅ VM 2023 var det 44 åkare som kom till start. På VM 2021 var det 50 åkare som kom till start. På VM 2019 var det 48 åkare som kom till start. Så Byströms argument är knappast ett starkt argument och det är inte alls givet att det blir fler damer som deltar om man återgår till tremilen.
https://www.expressen.se/sport/os/ilska-mot-femmilen-efter-ebba-anderssons-os-guld-idiotiskt/
Fine om vissa enskilda åkare inte gillar femmilen (som Weng) men det bör inte styra vilka distanser damerna skall åka.
Men låt mig granska argumenten:
Fosnäs
Weng
Men är det underhållningsvärdet och spänningen i loppen som skall styra? Jag tycker inte det. Och om Slind hade varit i toppform och hade haft bra skidor. Och om Frida, Jonna och Linn hade varit med. Då hade det antagligen inte alls blivit så stora tidsavstånd i toppen. Skall man gå tillbaka till tremilen bara för att det blir stora tidsavstånd i ett enskilt lopp? Jag tycker det är andra värden som skall vara styrande för vilka distanser damerna åker.
Och det här med att loppen bör vara spännande för tv-publiken. Hur är det då med loppen på herrsidan. Om Kläbo kommer till start så vet ju alla hur det kommer att sluta, han kommer avgöra med en spurt i slutet av loppen. Hur spännande är det? Men jag ser inga norska krav på att man skall ändra på herrarnas distanser bara för att det inte finns någon spänning i herrloppen. Lite skenheligt och brist på konsekvens tycker jag detta är.
Cramer/Byström
Det är alltså för få startande och för få som fullföljer femmilen och därför bör man gå tillbaka till tremilen enligt Byström. Men hur har det sett ut när man åkt tremilen på mästerskap?
I OS 2018 var det 46 åkare som kom till start. PÅ VM 2023 var det 44 åkare som kom till start. På VM 2021 var det 50 åkare som kom till start. På VM 2019 var det 48 åkare som kom till start. Så Byströms argument är knappast ett starkt argument och det är inte alls givet att det blir fler damer som deltar om man återgår till tremilen.
https://www.expressen.se/sport/os/ilska-mot-femmilen-efter-ebba-anderssons-os-guld-idiotiskt/
Blir ikke det lite merkelig når de på tross av sitt standpunkt stiller til start og gjør sitt absolut beste uansett va de mener?
Og den attituden tar du altså, når fullt friske Moa Ilar og Maja Dahlqvist, og Johanna også for så vidt nekter å gå den öht ?
Citat:
Du blir altså trøtt på Weng, Fosnæs og KSL for at de har, og alltid har hatt, en annen oppfatning enn deg selv, og står for den ?
Blir ikke det lite merkelig når de på tross av sitt standpunkt stiller til start og gjør sitt absolut beste uansett va de mener?
Og den attituden tar du altså, når fullt friske Moa Ilar og Maja Dahlqvist, og Johanna også for så vidt nekter å gå den öht ?
Blir ikke det lite merkelig når de på tross av sitt standpunkt stiller til start og gjør sitt absolut beste uansett va de mener?
Og den attituden tar du altså, når fullt friske Moa Ilar og Maja Dahlqvist, og Johanna også for så vidt nekter å gå den öht ?
Fast hur spännande var det att titta på när Johaug var som bäst och avgjorde tremilarna efter några km? Det är ju just spänningsmomentet dessa norska åkare framför som ett argument. Så lät det ju inte förr direkt...
__________________
Senast redigerad av katw 2026-02-23 kl. 10:13.
Senast redigerad av katw 2026-02-23 kl. 10:13.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera