Citat:
Ursprungligen postat av
Pazmatic
Jag bryr mig inte om ditt så kallade "självrespekt" eller i att få "mer" utav det. Jag är vad jag är, och jag står fast vid den jag är. Folk kan se mig som en loser hur mycket dem vill, rör inte mig något. Varför skulle jag bry mig? Folk kan kalla mig snygg eller ful, duktig eller kass, det betyder inget i mina öron. Bara ljud utan värde.
Det var
du själv som tog upp självrespekt, så helt obrydd om den kan du inte ju inte vara: ”
Det handlar om självrespekt och att skydda sig själv, att vägra låtsas passa in och känna sig som en imposter.”. Dina ord, inte mina
Problemet med din inställning, förutom att du kräver försörjning av oss andra utan att ge någonting alls tillbaka, är att ditt liv bara blir att sitta av den tid du har. Om du inte har några drömmar, någon passion, inga nära relationer, inga planer och inga tankar på att se något annat, göra något annat eller uppleva något annat än din mammas källare - vad är det värt att du får vara ”dig själv”. Har du verkligen inga andra ambitioner med ditt liv än att sitta ensam framför en dator?
Jag håller inte alls med om din inställning till försörjning, men ditt liv är ditt att leva eller kasta bort. För tro mig, du kastar verkligen bort livet - och för vad? För att det är lättare, bekvämare och inte ger dig något motstånd? Det är ju som att äta snabbmakaroner hela livet för att de är lättuggade och blir färdiga snabbt.
Jag skulle ärligt talat inte ens byta mina sista 5 år i livet mot hela ditt liv, för du har ju valt ett liv som saknar allt som gör dig levande. Du måste föra en närmast vegetativ tillvaro där dina nödvändigaste behov visserligen uppfylls, men du går ju miste om allt det roliga. Testa att leva istället, vetja!