Frågor om Jehovas Vittnen

Du hade alltså tvivel i tio år? Ja, men jag förstår att det tar tid. JV är ju byggd för social kontroll och att lämna - kostar. Vet du om de fanns fler vittnen som hade tvivel - eller höll ni allt för er själva med tanke på vad yppandet av något sådant kunde ställa till med?

Jag ser att du läst Samvetskris och kom och tänka på ett klipp jag så på en Llyod Evans, som också är ett ex vittne och driver en Youtube kanal. Han har sjösatt något projekt med en tidskrift som liknar Vakna och Vakttornet och vars syfte är att få vittnen att vakna upp.

Här är länken om du vill kolla. https://www.youtube.com/watch?v=_ClZBxI7fFw

Väldigt intressant taktik och jag tror den kan fungera. Tidskriften ser ut som Vakna eller Vakttornet och har samma layout och text.

Riktigt smart idé.

EDIT. Jag ville också passa på och fråga dig och andra ex vittnen här, om ni upplevde gemenskapen i era respektive församling som falsk? Jag minns att de var mycket snack om bröder och systrar hit och dit och att man skulle bry sig om varandra och så. Men jag upplevde det mest som att det bara var just snack - och att det inte direkt fanns någon större gemenskap. Kanske bara var så i den församlingen jag växt upp i iofs. Eller att jag uppfattat det hela fel.

Kommer ihåg att det fanns vissa vittnen som var lite utstötta, som de andra knappt hälsade på och som man aldrig såg på olika tillställningar utanför möten och så vidare. Kan ju vara så att dessa frivilligt var enstöringar och höll sig för sig själva.

Jag minns också en kompis farsa, som fick någon slags reprimand direkt av en äldste på podiet, gällandes att han inte gått i tjänsten tillräckligt mycket på lång tid. Denna man började då tjafsa tillbaka direkt under ett möte i sin mikrofon haha.

Jag minns att den mannen verkligen föll i popularitet, han blev inte utesluten, men andra vittnen liksom frös ut honom.

Äsch, man är så gammal som man känner sig

När gick du med? Hur gick du med? Infödd eller övertalad i tjänsten? Jag var aldrig döpt, var född in i JV, men ”lämnade” som 14–15-åring. Men fick ändå höra från polare att deras föräldrar inte gillade att vi umgicks, ”för att jag inte gick på mötena”.

Det roliga var att dessa kompisar ofta var värre än mig när det kom till att supa, tjejer och allt annat som tonårsgrabbar håller på med. Men de gick på mötena och var då ”bra” killar, haha.

Jag räknade lite löst på de barndomsvänner jag hade inom JV, och jag tror att mer än hälften inte är vittnen i dag, i vuxen ålder. Jag antar att detta frånfälle inom rörelsen mycket väl kan ligga runt något slags snitt över hur många infödda barn som stannar respektive lämnar rörelsen.

Jag ska fråga min mor, som är utesluten i dag, om denne Levin nästa gång vi träffas. Hon vet säkert vem det är, då hon lever i Västsverige. Min mor höll på mycket med alternativ medicin och har efter sin uteslutning sagt att det är massor av hennes ex-väninnor som mådde/mår psykiskt dåligt. Min mor är även en av dessa ”fibromyalgi-kärringar”.

Sjukt ändå att dina erfarenheter av JV-kvinnor stämmer så väl överens med mina…

Jo, men systrarna kanske inte hade så många att välja på 😁

Jag undrar hur JV ser på den boken idag? Den blir väl snart lika bannlyst som de andra gamla skrifterna av Russel och Rutherford. Just det där med profetiorna du nämner minns jag också. Jag var bokstudieledare då och hade rätt svårt att följa logiken och svara på andras frågor som uppkom. På den tiden var det ju ganska ok att diskutera fritt på just det mötet. Ibland blev det många sidospår. Jag minns att just det där om profetiorna förbryllade många. Ingen ifrågasatte förklaringarna på mötet, men däremot efteråt.

Lämnade du direkt eller blev det en utdragen historia?

Du hade alltså tvivel i tio år? Ja, men jag förstår att det tar tid. JV är ju byggd för social kontroll och att lämna - kostar. Vet du om de fanns fler vittnen som hade tvivel - eller höll ni allt för er själva med tanke på vad yppandet av något sådant kunde ställa till med?

Jag ser att du läst Samvetskris och kom och tänka på ett klipp jag så på en Llyod Evans, som också är ett ex vittne och driver en Youtube kanal. Han har sjösatt något projekt med en tidskrift som liknar Vakna och Vakttornet och vars syfte är att få vittnen att vakna upp.

Här är länken om du vill kolla. https://www.youtube.com/watch?v=_ClZBxI7fFw

Väldigt intressant taktik och jag tror den kan fungera. Tidskriften ser ut som Vakna eller Vakttornet och har samma layout och text.

Riktigt smart idé.

EDIT. Jag ville också passa på och fråga dig och andra ex vittnen här, om ni upplevde gemenskapen i era respektive församling som falsk? Jag minns att de var mycket snack om bröder och systrar hit och dit och att man skulle bry sig om varandra och så. Men jag upplevde det mest som att det bara var just snack - och att det inte direkt fanns någon större gemenskap. Kanske bara var så i den församlingen jag växt upp i iofs. Eller att jag uppfattat det hela fel.

Kommer ihåg att det fanns vissa vittnen som var lite utstötta, som de andra knappt hälsade på och som man aldrig såg på olika tillställningar utanför möten och så vidare. Kan ju vara så att dessa frivilligt var enstöringar och höll sig för sig själva.

Jag minns också en kompis farsa, som fick någon slags reprimand direkt av en äldste på podiet, gällandes att han inte gått i tjänsten tillräckligt mycket på lång tid. Denna man började då tjafsa tillbaka direkt under ett möte i sin mikrofon haha.

Jag minns att den mannen verkligen föll i popularitet, han blev inte utesluten, men andra vittnen liksom frös ut honom.

Ett tillägg från mig. Jag har fått reda på att boken Uppenbarelsens storslagna hemlighet fick just ett tillägg med massvis med ändringar. Det var såväl tolkningar som tidsangivelser. Fr a där man skrivit "under detta sekel", som skulle ändras till "i vår tid" eller något liknande.
Jag undrar var gemene medlem av JV tänkte om dessa flagranta ändringar.

Ett tillägg? Hur menar du då?
Jag kan inte se att dom gett ut nått sånt? Berätta gärna mer.

Jag vet att när dom citerar eller reviderar egen äldre literatur ibland gjort just de ändringar du nämner, utan att upplysa om detta. Sådana citat finns bland annat i "förkunnarboken" och andra böcker. Jag har inte möjlighet att visa källa på det nu men kan göra det vid ett annat tillfälle.

Hej i tråden.

Kan ni som är Jehovas vittnen eller har varit Jehovas vittnen berätta på vilket sätt ni lever? Hur fungerar det med jobb, relationer, högtider om ni firar något?, sociala relationer och allt runtomkring?

Nu var det längesedan jag såg detta i en video på Youtube. Men uppenbarligen (sic) har boken om Uppenbarelseboken studerats ett flertal gånger sedan jag lämnade. Och detta tydligen efter år 2000.
Uppenbarligen publicerades inför dessa bokstudier ett blad med ändringar av Cellskapet. Det var några läroändringar, men fr a var det ändringar där originalutgåvan hade texten "under detta sekel", alltså 1900--talet, skulle ändras till " i vår tid".
Man kan i stillsamhet undra om hur bokstudiedeltagarna såg på dessa ändringar.
Men, säkrast att tillägga, jag har endast sett detta ändringsblad på engelska.
Min gissning är att detta blad/häfte endast gavs till församlingsmedlemmar och bokstudiedeltagarna, och inte publicerats offentligt.
Om du var med på bokstudier av nämnda bok efter millennieskiftet vet jag inte.

Hej i tråden.

Kan ni som är Jehovas vittnen eller har varit Jehovas vittnen berätta på vilket sätt ni lever? Hur fungerar det med jobb, relationer, högtider om ni firar något?, sociala relationer och allt runtomkring?

Jag håller med ujhs i det han skrev men gör tillägget att det där med vänskapliga relationer kunde variera. Själv hade jag många kamrater utanför församlingen och det var aldrig några problem. Kunde bero på hur strikt församlingen var, så det kunde säkert variera från församling till församling. Hur det är idag vet jag inte.

Nu när jag tänker tillbaka inser jag att jag nog gjorde saker som egentligen inte var i linje med organisationens "regler". Man får inte blanda ihop regler och rekomendationer om man ska vara ärlig. Jag kunde tex inte se nâgot fel med att åka ut och fiska med någon sk värdslig. Eller göra nâgot annat kul på fritiden. Att det fungerade att umgås på det sättet berodde nog på respekt. De respekterade min tro och jag dem genom att inte hålla på och predika.

Hade ni högtider av något slag? Bio, resturang, konserter, teater, utbildning, Hur hade ni begravningar, dop och bröllop i Jehovas?