Citat:
Ursprungligen postat av
Elsa2018
Jag håller med dig om att ett 100%igt stöd inte är logiskt för någondera sida. Det känns inte värst konservativt heller, utan mest onyanserat. En släkting till mig bodde i Jerusalem under stora delar av 60talet med sin make som var FN- sändebud där. Han (Odd Bull) skrev en bok om sina upplevelser som håller att läsa än idag. Han pekar just på fulspel från båda sidor. Ibland inte ens hjälpligt översminkat. Precis som du skriver var Sternligan veritabla terrorister. Samtidigt finns det ett stort lidande på båda sidor av konflikten. Och eftersom Israel är en konstruktion skapad av Västvärlden, bör vi känna ansvar för eländet.
Kristenheten har varit splittrad i frågan. I Svenskakyrkan finns såväl Palestinaaktivister (kanske mest socialdemokrater) som Israelvänner. Och en massa däremellan. För Israelmissionen var det viktigt att vinna judar för Kristus. Det är inte precis omtyckt av Israel... samtidigt: om man tror att vägen till frälsning går genom Kristus, är det rätt fisigt att inte hjälpa alla människor att hitta den.De dom står för den uppfattningen brukar som du skriver, vilja att Jerusalem får bestå av krista, judar och muslimer (även om man bakom det önskar att alla blir kristna).
En del av de som är mer åt 100%Israel, menar att det finns stöd i Bibeln för att vi väntar samme Messias, men att judarna bara missat att han redan kommit en gång. För dem är det viktigt att de är på plats i Jerusalem, och de ser profetior uppfyllda. Samtidigt förfäras de över de diaboliska handlingar Israeliterna utför. De som jag hört brukar INTE nämna vidrigheter mot araber, varesig kristna eller muslimer, utan att Israeliter bränner ner hundraåriga olivlundar. Man kan undra om det beror på att de är svenska och bryr sig väldigt mycket om natur? De som hastigt trillar ur den uppfattningen brukar säga att de inte är säkra på att Israelerna är verkliga judar.
Ytterligare en grupp kristna menar ( precis som en del ultraortodoxa judar), att profetiorna inte uppfylls när Israel tas med militärmakt: att det händer först när Gud ger landet till någon. Men det är förstås debatterbart om han gjort eller inte.
På den extremhögern kanten finns det också massor av olika uppfattningar. En del menar att upprättandet av staten Israel är precis den lösning på judefrågan som nazisterna önskade. Att judarna slutade bete sig som misshandlade hustrur, utan istället blev ett herrefolk. Absurt nog är den främste förespråkaren jag hört för den ståndpunkten sufist ( muslim).
PS och förövrigt anser jag att Israelvänners snack om att ingen tyckte synd om tyska barn som dödades under WW2 (för att däga att ingen ska gråta över dödade palestinska), är en avhumaniserande historieförfalskning. Solklart var speciellt alla s.k. folktyskar som fördrevs från Ryssland offer. De hade inte ens fått vara med och rösta i Tyskland, och visste ibland inte ens att de räknades som tyskar. Den där etniska separationen man åstadkom, var totalt nationalistisk. Inte där Hitler ville ha gränserna men väl Stahlin.
Det är påfallande mycket andra världskriget som man refererar till för att stödja alla typer av krigsbrott från Israel mot "islamonazisterna" (ibland är det communist jihadist ideology till och med).
Det är otroligt att man använder Dresden som referenspunkt för vad man får göra mot Gaza idag. Framförallt då det räknas som det värsta som allierade gjorde under andra världskriget och inget som någon egentligen stoltserar med, ändå så används det (och även exempelvis Hiroshima) som narrativ för vad som borde vara tillåtet i krig.
Andra världskriget var nu krig mellan industriella militära supermakter och många bombningar var för att slå ut industrin och elektriciteten hos motståndaren. Därutöver så hade man inte precisionsbomber olikt fallet med Israel (som inte använder precisionsbomber mot Gaza) i den tiden.
Kriget mot Hamas handlar uppenbart inte det, då de inte har en industriell militär produktion överhuvudtaget. Kriget mot Hamas borde mer likna kriget mot nazimotståndsgruppen Werwolfs när man väl hade ockuperat Tyskland. Och då handlade det inte längre om att pulvisera tyska städer för att besegra "terroristgruppen" och man siktade in sig på själva gruppen snarare än civila.
Så det finns en avsiktlig försök att leka historieanalfabet när man driver klumpiga allegorier där Israels nuvarande regim får låtsas vara den andliga arvingen till Churchill eller liknande.
Skulle sedan vilja förstå hur kristna evangeliker just började sätta så mycket fokus på uppenbarelseboken som bibelns mest essentiella kapitel, när det historiskt har varit ganska så ifrågasatt av teologer i kyrkan, inklusive Martin Luther som inte var säker ifall den ens borde vara en del av bibeln och dess författarskap är också ifrågasatt.
Jag ser annars inte hur Israel idag inte beter sig som den "misshandlade hustrun" medan de misshandlar palestinier. De gråter ut om antisemitism jämt och ständigt och ljuger rakt av om illdåd från andra sidan (brända bebisar exempelvis, men även narrativet om massvåldtäkter). Så sitter Netanyahu där och pekar på hur liten Israel är jämfört med Mellanösterns arabstater som alla vill förgöra Israel och liknande narrativ.
De tycks besatta i offernarrativet, och det förstoras av Hollywood. Senast såg jag på filmen "the brutalist" som handlar om en judisk överlevare av förintelsen som åker till USA för att jobba som arkitekt och först sliter i gruvan med afroamerikaner, sedan behöver förudmjukas genom att få jobb som arkitekt av vita antisemiter som har pengar att finansiera hans verk. Sedan blir han till och med våldtagen av den rike antisemiten.
Det är helt absurd narrativ. Den ungerskjudiske arkitekten som filmen inspireras av fick ju stora projekt direkt vid ankomst i New York:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Marcel_Breuer
Även harvardprofessor blev han nästan direkt.
Ska vi tro på narrativet att en judisk arkitekt med stor namn skulle jobba i en kolgruva och behöva böna och be vita antisemiter om jobb? Ska vi fortsätta låtsas som om hälften av USAs miljardärer inte är judar?
Sedan så för filmen den absurda sionistnarrativet att de måste flytta till Israel för det går inte att leva med amerikanernas antisemitism. Landet där judar är den mest priviligierade elit som någonsin existerat på denna planet är alltså inte ett säkert land för judar, de måste ha Israel för att hela Västvärlden vill döda eller våldta dem.
Vi är marinerade i sådan propaganda årligen av hollywood. Alltid tar de an rollen som den misshandlade hustrun medan de agerar som herrefolk.
Denna kontrast kan inte överleva mötet med verkligheten. Bäst förre datumet för att inte kunna prata om sådant pga förintelsen har gått.