Citat:
Ja så förstår jag det enligt den beräkningsmodell som presenteras (UCTI – user-cost-to-income) i kontrast mot den som rubriken nämner (PTI – price-to-income).
Bostadens värde ska alltså vara av sekundär betydelse i ekvationen så länge som man inte betalar för mycket per månad. Och ärligt talat så känner man ju igen detta tänk rent praktiskt. Hur många spekulanter under 00- och 10-talets bostadshausse gav någon djupare tanke på hur många miljoner som budgivningarna sköt iväg? Fokus är ju för de flesta enbart hur mycket man förbinder sig att betala per månad.
Hur mycket man betalar per månad är ju politiskt påverkbart till stor grad. Räntebidrag, ROT-bidrag, men även så klart amorteringskrav och bolånetak.
Ett roligt stycke är mellan s. 25 och s.26 där det står så här, min fetning:
Citat:
With floating exchange rates and flexible inflation targeting, policy
rates and thus variable mortgage rates generally become procyclical, as do also the mortgage rates
with relatively short fixation periods. This means that mortgagors normally get lower interest
payments in recessions and crises, when the marginal utility of the reduced payments is higher. Mortgagors effectively get insurance against bad times.
[...]
The above insurance against bad times obviously refer to “normal” bad times, which excludes
rare shocks such as the recent global supply disturbances after the pandemic and the shocks to
inflation and corresponding central-bank responses due to the Russian attack on Ukraine.
rates and thus variable mortgage rates generally become procyclical, as do also the mortgage rates
with relatively short fixation periods. This means that mortgagors normally get lower interest
payments in recessions and crises, when the marginal utility of the reduced payments is higher. Mortgagors effectively get insurance against bad times.
[...]
The above insurance against bad times obviously refer to “normal” bad times, which excludes
rare shocks such as the recent global supply disturbances after the pandemic and the shocks to
inflation and corresponding central-bank responses due to the Russian attack on Ukraine.
Alltså: i kristider ska det vanligen bli sänkt ränta vilket hjälper bolånekollektivet. Ja, förutom de två senaste kriserna då där detta visade sig inte stämma
