Citat:
Ursprungligen postat av
Skogen420
De A här. Hela mitt liv har jag alltid önskat att jag hade en bror som va min bror på riktigt som jag kunde prata, umgås och röka gräs med, istället va han där, en ettrig liten horunge som springer runt och golar på allt jag gör.
Har alltid känt att det varit något fel på honom, har bara inte kunnat sätta fingret på vad det va.
Vi levde i två helt olika världar som om vi inte ens fanns för varandra.
Jag och den dära saken har aldrig haft en relation. Kanske lite under barndomen men sen tonåren ingenting.
Robin växte INTE upp med alkoliserande föräldrar som behandlade han illa, tvärtom
Efter Robin föddes så blev min mamma sjuk och började med massa substanser hon fick utskrivet (som sen blev anledning till hennes kristna psykos)
Min mamma drack inte en enda droppe alkohol under våran uppväxt, hon började dricka 2019 efter den förra händelsen med Robin. Min pappa drack innan det men va ALDRIG våldsam eller aggressiv! Hade jobb osv. Gjorde allt han kunde för att dölja sitt alkoholdrickande,
Va bara som ett beroende han hade
När Robin kom ut så utnyttjade han bara min pappas hjälp sen drog därifrån och ville inte umgås med han längre vilket knäckte hans hjärta så mycket att han söp sig själv till döds,
Han började dricka sprit dygnet runt. Innan va de "bara" öl efter kvällstid.
Så Robin har bokstavligen talat satt min mamma på ett demensboende(alkoholrelaterat) och döda min pappa,
När min pappa låg döende på sjukhus brydde han sig inte ett skit, jag va hos honom varje dag.
Senaste gången jag såg honom va på min pappas begravning, vilket också va då jag fick reda på att han blivit "tjej"
Efter min pappas död så åkte han till bårhuset och klippte av hår på honom och sparade i burkar.
Han har hotat min pappa, till och med min farmor. Han har hotat mig med kniv också
Robin blev INTE utsatt för nånting under sin barndom förutom kärlek, respekt och omvårdnad! Både från familj/släkt allt. Han är bara satans barn född i från fucking helvetet.
Han har ingenting med min familj/släkt och göra så sluta skriv om mig och min mamma!
Vad den där saken än är föddes han till!!!
Jag och min släkt har fan inget med den här tråden att göra!
Redan som liten (5-6år kanske) så gick han och satt på asfalten och smasha myror med handen och njöt av att döda dom.
Han köpte/sparade alltid på nazistsaker från ww2 som liten typ hjälmar, uniformer och va helt fascinerad utav det.
Rasist nazist röstar sd
Den dära saken har inga nära och kära han någonsin har brytt sig om!
Jag hoppas verkligen han hamnar på en vanlig anstalt typ hall/Kumla med folk som får reda på vad han har gjort som gör hans liv till ett levande helvete resten av hans tid där tills han inte orkar längre och ställer sig på en stol tar ett rep runt halsen och sparkar undan stolen!!!
Kommer ångra mig själv resten av mitt liv att jag inte tog en för laget och brösta livstids fängelse och gick till min mammas demensboende med en kniv och väntade på honom, de enda stället jag kunde få tag på han.(vilket jag hade gjort om jag vetat att de här skulle hända).
Kolla bara senaste bilden från hans mugshot hur ful och äcklig han är!
Den här gången hoppas jag Sverige steppar upp ger han ett riktigt straff och aldrig någonsin släpper ut honom!!!
Vaknar upp med en klump i magen dom senaste veckorna sen den här händelsen.
RIP My
Hej A, och välkommen!
Tack för att du delar med dig och berättar, det är modigt av dig och förstår utifrån det du skrivit att ni haft det mycket tufft allihop. Ber samtidigt om ursäkt för även jag diskuterat er som familj men hoppas att du har lite förståelse, att det här som han gjort påverkar och berör oss alla väldigt mycket, och vi har bara behövt prata och förstå för att kunna bearbeta att han tagit en ung flickas liv.
Så ingenting som jag har skrivit här är ingenting personligt mot varken dig eller dina föräldrar eller övrig släkt, utan handlar enbart om att kunna förstå varför han gjort detta hemska brottet.
Och nu är du här, jag hoppades faktiskt att du skulle dyka upp och dela din sorg frustration och ilska och smärta med oss, pga av oss men framförallt pga av Robin, tyvärr.
Dina ord, din frustrationen, smärtan och ilskan mot oss här i tråden, jag förstår och känner verkligen med dig, och blev mycket berörd av det du skrivit och tar till mig varenda ord, och jag hoppas verkligen att du stannar kvar och berättar det du vill berätta och samtidigt har överseende om någon uttrycker sig klumpigt eller dumt här, det är väldigt många här som är upprörda och arga och ledsna och även rädda pga vad han gjort, men du är givetvis den som förstår alla de här känslorna allra bäst, för jag gissar att du är den som är argast och mest besviken på honom av alla, och du får vara det, det är normalt att ha alla känslor, vore mer orolig för dig om du var likgiltig och inte brydde dig alls.
Men jag hoppas verkligen att du innerst inne ändå är stolt och tacksam för att du inte gått till din mamma och väntat på honom där, och stolt över dig själv att du har den spärren och skriver här istället, mig får du gärna skälla på hur mycket du vill, jag förtjänar det säkert nånstans i tråden och även om du inte hittar något att skälla om så får du skälla på mig ändå om du vill och behöver, det är helt ok, huvudsaken är att du inte bär det inom dig, du vet det är inget bra.
Sen hoppas jag givetvis att din övrig släkt tar väl hand om dig nu, och ger dig allt stöd de bara kan, särskilt när jag tänker att din pappa inte finns med dig och din mamma inte mår så bra, men hoppas ändå du känner dig trygg med att hon har det bra på boendet och får den omsorg hon behöver där? För du behöver ju få smälta det här du med i lugn och ro, och bearbeta det här du med, det är viktigt att kunna förstå litegrann för att kunna acceptera och annars kan det nog svårt att släppa taget gå vidare med nya tag? Men hoppas givetvis att din mamma mår så pass bra, att ni kan umgås och prata med varandra när du kommer till henne, så sorgligt alltihop så mycket som hänt på kort tid, som ta vara på stunderna med din mamma så mycket du bara kan och orkar och vill såklart.
Sen hoppas jag att du förstår och vet, men säger det ändå, tro aldrig att någon här någonsin klandrar dig för något av det som Robin har gjort, även om någon ifrågasätter eller skriver klumpigt och frågar och påstår något som inte ens stämmer, tänk då att grundar sig i ilska och rädsla över det Robin gjort och det är inte någons avsikt att det ska gå ut över dig, även om det i i vissa stunder säkerligen har känts så som gjort dig både arg och ledsen, så kan det kanske kännas så igen, då är det viktigt att du kommer ihåg det att många här är ledsna och arga på Robin men inte på dig,
ni är två olika personer.
Så var så stolt över dig själv och sträck på dig så mycket du kan, och var tacksam att du är du.
Och om någon får dig att känna skam och skuldkänslor för något Robin gjort-skaka av dig det direkt, han och bara han ska stå för sina handlingar och han kan skämmas själv, det ska inte du göra åt varken honom eller någon annan för den delen!
Återigen glad att du kom hit till oss.