Historia - Frågesport

Bra, visst är det Sleeman! Jo, jag kan se att han har utseendet för sig även om jag inte riktigt ser på män på det sättet.

Han var intressant person, mångsysslare som även letade fossil och lärde sig flera indiska språk. Jag tror faktiskt att han var genuint intresserad av indierna och deras kulturer och det gjorde att han kunde få grepp om thuggee-klanerna (jag tror han förstod den indiska kulturen bättre än Kipling och var framför allt mer intresserad av den - med det sagt är jag stor beundrare av Kipling som författare).

Tråden vidare till dig med indisk silkesschal av mycket god dragstyrka i dina favoritfärger, en portion get i curry samt valfri bok om postkolonial teori!

Tack så mycket! Ja, han verkar ha varit en mångbegåvad och engagerad person.

Då söker vi en man. Han var:

- adlig

- väpnare

- kunglig rådgivare

- kunglig ställföreträdare

Glömde beskriva den kopplingen till svensk författare - det finns en trevlig essä av Frans G Bengtsson om Sleeman, i samlingen 'Sällskap för en eremit'. Det var där jag först kom i kontakt med honom.

Ok, ny gåta att fundera på!

Verkligen! Jag har läst ALLT av Frans G. Bengtsson, men det var länge sedan nu... dags för en omläsning kanske, för det där mindes jag inte.

Man behöver absolut läsa om FGB med jämna mellanrum.

(Ursäkta OT)

Med titeln väpnare låter det som om vi befinner oss på medeltiden men det kan vara relativt sen medeltid... Jag börjar med en försiktig gissning på Peder Ribbing i förhoppning om ny ledtråd.

Näpp!

- Han ägde enormt stora landområden

- Han erhöll många av dessa genom att låna ut pengar till kronan/kungen - och sedan kräva mark istället, när denne inte kunde betala

- Han blev med tiden kritisk mot den konung han tjänade, och gjorde uppror

- När hans fru dog i barnsäng, skar han ut barnet. Det levde, men bara kort tid. Denna händelse fick han emot sig, då hans belackare påstod att han endast gjort detta för att barnet skulle ärva frun, så att han kunde ärva barnet sedan när det också dog. I annat fall hade nämligen fruns släktingar ärvt henne, enligt den tidens ärvdabalk. Vilken motivation han hade på riktigt, är det väl ingen som vet.

- Han har gett namn åt ett känt slott

- Kungen började tycka att han var för mäktig, det började bli farligt, så han (kungen) skickade honom (den man vi söker) och ett antal andra stormän i landsflykt

- Han drog då till Tyskland

- Han och de andra stormännen återvände sedan från Tyskland tillsammans med en tysk här och en halvtysk/halvsvensk man, som de lät tillsätta som Sverige nye kung. Denne valdes senare formellt till kung vid Mora stenar.

Oj, här blir vi bortskämda med ledtrådar! Det där med kejsarsnitt post-mortem kände jag igen och det ledde mig till den högst aktive Bo Jonsson (Grip).