Dessa överdrivet komplicerade rekryteringsprocesser - funkar dom ens?

Företagen har accepterat testandet som är mer "vetenskapligt" än det mer godtyckliga intervjuandet. Men nättester är relativt billigt.
Sedan kan man inte testa allt med nättester utan viss dialog är nödvändig. Så lite dialog finns kvar då för att testa om en sökande har defekt personlighet.
Men alla kostnader summeras i en faktura från rekryteringsfirman.

Det jag säger är att den rekryteringsfirma som tar 2*x jämför med andra, utan att kunna visa att dom är bättre, kommer inte få några uppdrag.

Dvs det kommer inte göras något värdelöst arbete. Ingen vill betala för det.

Sedan kan det finnas företag som vill ha viss info från rekryteringsfirman och köper den extra tjänsten. Dom kan ha krav på gruppdynamik och vill anställa in en viss personlighet. Det är inget fel. Dom har all rätt att göra det med sitt aktiekapital.

Det de visar är hur korkade de sökande är. (Tja, byt mot flexibla och skärpta om det låter bättre).
Och man kan troligen visa att det är bättre på sikt att anställa folk över en viss nivå.

Arbetsuppgifterna ändras över tiden och folk skall kunna lära sig och förstå förändringarna. Då behövs en viss intellektuell skärpa.

För t ex civ ing så brukar man säga att man knappt har nytta av kurserna man gått. Men det folk då missar är den tillskärpning av hjärnkontoret som kurserna har lett till. Du är helt enkelt mycket mindre korkad när du har din examen. Och det är också ett skäl till att civ ing knappt har någon arbetslöshet. De är överlag så pass skärpta att dom kan lära sig nya arbetsuppgifter och bli produktiva. Och eftersom det är hopplöst att säga upp folk så måste man vara noggrann med vem man anställer.

Hade arbetsmarknaden varit helt fri hade man inte behövt vara lika noggrann. Då hade man kunna sparka folk när företagets behov ändras. Och då är det den enskildes ansvar att se till att vara anställningsbar. (Lite så är det idag också, men mycket mer i ett sådant scenario).

Jag föredrar en helt fri arbetsmarknad där folk lättare blir anställda. Men det är inte det vi har.

Problemet jag ser är akademiseringen av enkla jobb.

tex. ekonomiassistenter på finansavdelning.
Sköta kund/leverantörsreskontra, avstämningar m.m. kräver ingen högskoleexamen
men ändå anställs dessa som naturligtvis kräver orimlig lön och hela tiden söker nytt jobb.

eller försäkringsbranchen. Vimlar av jur kand på poster som skadereglerare.
Fy fan , jur.kand och sitta och reglera veterinär räkningar på hund & katt

Håller med det senare, provanställning faller ju bort om personen inte är väldigt grön och typ helt ny från skolan, framförallt i Stockholm så är man ju dessutom tvungen att köpa sin bostad då möjligheterna till att hyra är obefintliga och då är tillsvidare ett krav så att hoppa på en provis är uteslutet för typ 99% av befolkningen.

Nån HR guru konsult från USA har lyckats sälja detta psykologiska mänskliga beteendevetenskap trams till alla företag globalt. Tragiskt.

Tror du har en lite väl naiv bild, de allra flesta kompetenta lär säga nej tack om orimligt omfattande tester är ett krav för att gå vidare i rekryteringen, speciellt om man inte fått höra ett smack om lön, anställningsform, och villkor i övrigt. Att "förutsättningslöst" lägga typ en arbetsvecka på ett case är ju inte på kartan för nån som värderar sin tid, och framförallt om man har familj att ta hand om så är det ju inte realistiskt att säga att jag kan inte göra ett jota med barn eller hem på ett par dagar för varje kväll ska jag sitta ett par timmar med en hemuppgift.

Är ju en annan sak om man är 23 bast och nyexad, vid det stadiet i livet har man normalt inga sådana åtaganden och kommer man även precis från skolan så är det ju mer ok att genomgå tester på ett sådant sätt då man inte har så mycket att visa upp. Skulle jag själv som varit ute i arbetslivet många år få en sådan förfrågan skulle jag säga nej tack direkt, den tiden i livet när sådant hade varit görbart är förbi sedan länge.

Har pågått rätt länge. Det klassiska exemplet är att det "skriks efter ingenjörer" då det är folk som snart ska gå i pension som då behöver ersättas, men det man glömmer att berätta är att det är gymnasieingenjörer som ska pensioneras och att det numera är högskoleutbildade ingenjörer som ska täcka upp för dessa.

Samma med typ privatrådgivare på bank, det jobbet fick man en generation bak med enbart gymnasieutbildning, numera ska man vara civilekonom.

Men med det sagt så löser ju inte extremt komplicerade processer något ändå.

Rör det sig om ett verkligt "toppjobb" som kan väntas rendera en lön på ett par miljoner per år så tror jag att de flesta skulle tänka sig att genomgå testerna, den förväntade avkastningen är ju då tillräckligt hög för att motivationen ska finnas.

Men är det sådana tester för alla jobb så blir det ju så att för "vanliga" roller så tackar för folk sig.

Behöver inte anstränga min hjärna mer.
Dina inlägg i tråden bekräftar bara det jag redan har skrivit

Toppjobb får du givetvis ta i relation till ålder, ingen kommer ju betala en 26-åring ett par miljoner i lön, jag skulle säga att det räcker med att det är rätt jobb i rätt firma för att det ska vara ett toppjobb.

IQ har rätt mycket med motivation att göra. Motivationen att utföra låtsasarbete är definitivt lägre. Sen väcker det också frågor om hur seriöst företaget är, blir det låtsasarbete efter anställning också?

Det hade alldeles säkert funnits personer som föredragit en provanstälning (för att de vet att de kan jobbet) före en meningslös och slumpmässig testprocess. Så jag köper inte riktigt att det inte finns kvar som ett alternativ. .

Är man 26 så är man ju rimligen relativt nyexad, vid den tidpunkten i livet så gör man nog vad man kan för att klättra och då har man nog inget problem att ta sig igenom tester. Speciellt inte om man är singel och "ledig" varje kväll, man har ju liksom ena benet kvar i studietiden där gränsen mellan ledig tid och uppbokad tid var flytande då man ändå satt och pluggade lite varje kväll ändå.

Är ju mindre sannolikt att nån som är mellan 30-50 år som antagligen har familj att ta hand om är ok med att få loss 3-4 timmar varje kväll och skita i alla sina åtaganden efter jobbet (som man inte har som 26-åring).