Dör kärleken till din partner så fort det blir en torr svacka?

Så din kärring tillåter dig att du skinnar när hon är hemma (och indirekt diskvalificera sig som en bra kvinna)?

Man sitter nog inte ihop 24/7? Menade fortfarande bara grejen att inte få minskad luft efter en runk. Slutet är detsamma oavsett kvinna eller Lena Handén.

Absolut vill man ta hand om varandra.
Jag kan själv känna mig sårad om min partner nekar mig flera veckor i rad med ursäkten
“Jag ska ha 8h oavbruten sömn, sluta talla på mig. Kan du inte bara bli sugen på normala tider."
Man ställer upp för den andre hela tiden men får inte tillbaka detsamma.
Såklart ska man inte ställa upp mot sin vilja, som en slags plikt. Väldigt avtändande.
Men jag tror nog nånstans att dom flesta går igång på att ens partner vill och är sugen på en.

När man gett upp försöken börjat grotta ner sig i sin hobby. DÅ kommer partnern och välter det man grejar med eller står och petar på en. "Hallå, varför vill du inte nu för då? Du var ju så jävla på innan."
Känns bara respektlöst.

Ibland råkar man ha ett kul sidoprojekt som tar upp mycket energi från en samtidigt som arbetsveckan rullar på och då kan tanken på sex kännas överväldigande (förmodligen en diagnos-grej).
Man får då bara prestationsångest eller har svårt att rikta fokuset mot sin partner, speciellt när han inte är särskilt charmig/kreativ i hur han gör närmande.

Kan tyvärr inte relatera till hemmafix-grejen även om jag tror jag förstår din poäng.
Jag hade bara startat motorsågen själv om jag inte hade klarat av att vänta.
Om han skammade mig för det.... Nej tack, har redan varit där och aldrig igen en sådan person.
Hade heller inte gått och letat efter andra karlar bara för att min man inte var sugen en period.
Men så ser jag också bara honom och ingen annan så min instinkt hade varit att lösa det själv så länge.

Och det stämmer, jag har oftast känt mig ensam i mina relationer.
Jag känner mig sällan ensam när jag är själv.
Det har varit återkommande sen jag var barn.

Fats det är endå skillnad på sex och onani.
Onani kan agera som "self soothing", humörreglerande, stresshantering, uttråkad, rastlös, spontan lust mm.
Suget för sex försvinner ju inte för det.

Ledsen att höra det. Jag misstänker att du har lite anknytningproblem pga något bagage sen barndomen, så det kan vara tufft att lita på någon helt.

Jag skulle säga att blint tillit är grundpremissen i ett bra förhållande. Och aldrig säga nej, men det kräver ju precis det första. Då slipper man ju också torrperioder som är rätt uttarmande för förhållandet.

Fast tvärtom.
Trygg anknytning är just att du kan säga nej och sätta gränser utan att det ruckar på relationen.
Ni vet var ni står och har varandra. Alla samtal är tillåtna.

Högst oklart om du medvetet vill bli tillrättavisad. Och syftet med det isf?
Ingen rimlig person skriver "aldrig säga nej". Om du ska trolla kunde du bakat in det lite bättre.

Ahh ser problemet, var otydlig med det jag menade. Självklart har man ju sina gränser. Dvs hard no på saker. Det jag menar är att inte säga nej inom sina gränser, oavsett om man just då känner för något eller inte. Är det viktigt för för frun att jag sätter upp en vägghylla så säger jag inte nej, fast jag kanske hellre ligger på sofflocket och dessutom tycker att den är ful. Men tydligen är det viktigt för henne så jag gör det ändå. Och samma gäller åt andra hållet. Men skulle klart säga hard no till att gå med i Jehovas tex, någonstans där går min gräns.

Var det det du menade?

Vissa fall går att efterkonstruera.

Eftersom det är för sent för dig att gå tillbaka till ritbordet hoppas jag att någon av vikt och betydan finns där, och som står ut med dig trots din snelodade syn på kärlek.

Sorry, det där fattade jag inget av? Vad menar du med ritbordet? Vilken ritning ska jag rita om menar du?

Är gift sen länge. Det verkar fungera alldeles utmärkt att inte säga nej till varandra, oavsett om det är snett i dina ögon.

Om jag får komma med en teori så är det individualistiska tankesättet som pajar rätt många förhållanden. Venn-diagrammet på vad man känner för just nu och vad andra parten känner för just nu får mindre och mindre överlappande del och till slut har man inget kvar. Eftersom ingen gör något bara för den andra inser man till slut att man har noll utbyte och letar sig vidare. Rinse and repeat.

Älskar alla duktiga som förklarar att för dom är en relation minsann mer än bara sex. Som att sex inte är en asviktig del av de flesta relationer, och det behöver funka på en höft för att båda ska vara bekväma. Att vara okej med var man är sexuellt i förhållandet är väl ungefär som att äta ihop, sova ihop, skratta ihop, kunna prata med varandra. För mig är ju en relation med än att bara sitta och skratta också, men jag vill ju inte ha en relation med nån som inte får mig att garva/begå orgasm.

Jag anser att en relation med lite sex kan bli tråkig om inte grunden är stark. Jag minns att jag i min tidigare relation kände att det var en plåga när vi gick nästan ett helt år utan sex, eftersom hon kontrollerade nästan hela min tillvaro. I en hälsosam relation bör sex vara ett roligt inslag snarare än det primära skälet till varför man är tillsammans.

Behöver väl inte vara varje dag men nån gång i månaden iaf.

Går det halvår emellan så ja då är man nog mer kompisar.