Citat:
Ursprungligen postat av
ThaliaElise
Visst, närområde är en definitionsfråga. Men det är betydligt mer närområde än MÖ. Det är fortfarande ett område som påverkar oss geopolitiskt.
Sen så håller jag med om att med facit i hand hade det varit bättre om vi hade haft is i magen. Anledningen till att vi inte hade det dock var ju att vi hade rustat ned försvaret så pass mycket. Vilket också är anledningen till att vi behöver lägga ut miljarder nu på en upprustning alldeles oavsett om vi är med i NATO eller inte. Jag uppfattade det som att det rådde en slags kollektiv rädsla när vi gick med. Hade vi inte satt oss i en så pass dålig sits försvarsmässigt hade vi kanske inte fattat ett förhastat beslut. Beslut man tar i affekt blir sällan bra. Men att vi inte skulle behöva lägga stora belopp på försvaret om vi inte hade gått med i NATO håller jag inte med om.
Jag uppfattar att de främsta orsakerna till att Sverige gick med i NATO var en kombination av flera faktorer:
* Finlands beslut: När Finland, vår primära försvarspartner, fattade sitt snabba beslut att gå med, skapades en enorm press på Sverige att följa efter för att inte bli ensamt kvar.
* Okunskap om EU:s klausuler: En utbredd okunskap fanns kring EU:s försvarsklausuler (artikel 42.7), som redan erbjuder ett visst mått av ömsesidigt försvar.
* Lobbyism och media: En stark högerlobby, som förespråkat ett NATO-medlemskap sedan 70-talet, fick förnyad kraft och stort utrymme i media. Samtidigt argumenterade flera högt uppsatta militärer intensivt för medlemskapet, vilket kan tolkas som delvis drivet av karriärintressen.
* Partipolitisk strategi: Socialdemokraterna, som var rädda för att förlora väljare om NATO blev en valfråga, gjorde en helomvändning på 180 grader. Även Sverigedemokraterna svängde i frågan.
* Externa påtryckningar och löften: Påtryckningar och stark CIA-driven propagandamaskin från Biden-administrationen spelade sannolikt en roll, tillsammans med löften om trygghet under ett "kärnvapenparaply" och, ironiskt nog, förhoppningar om minskade försvarskostnader på sikt.
Citat:
Ursprungligen postat av
ThaliaElise
Problemet är knappast enbart att folk lever på bidrag. De är väl ett av de minsta bekymmer vi har. Vi har ju massvis med människor som utgör ett akut säkerhetshot och som skapar ett otryggt samhälle som inte direkt drar till sig den arbetskraft vi vill ha eller några utländska investeringar i Sverige.
Jag menar att talet om "säkerhetshot" är präglat av en överdriven hysteri, där mediabilden inte stämmer överens med den faktiska statistiska risken. Det påminner om när amerikaner uttrycker chock över "vad som händer i Sverige", samtidigt som en stad som New York, trots kraftiga minskningar, fortfarande har mer än sju gånger fler dödsskjutningar per capita. Dessutom är skjutningarna i Sverige nästan uteslutande interna konflikter mellan kriminella.
När det gäller att locka investeringar, menar jag att fokus borde ligga på ekonomisk politik. En öppen, frihandelsvänlig linje utan sanktioner och handelshinder vore betydligt mer effektivt än att jaga upp sig över en felaktig bild av säkerhetsläget.
Citat:
Ursprungligen postat av
ThaliaElise
Återvandring gäller naturligtvis inte de som har kommit in i samhället. Men hur kan inte återvandring av de som härjar runt på gatorna, infiltrerar våra myndigheter, sysslar med bedrägerier och samarbetar med främmande makt vara våran viktigaste fråga? Det är naturligtvis en katastrof säkerhetspolitiskt, demokratiskt, tillitsmässigt och ekonomiskt att ha en stor grupp människor i landet med ett våldskapital som kan utmana polisens.
Problemet här är BEVIS...Kärnfrågan här är bevisbördan och rättssäkerheten. Om det finns bevis för att en person ägnar sig åt spioneri eller annan grov brottslighet, ska den personen självklart dömas enligt gällande lag och därefter utvisas.
Problemet uppstår i de rättsliga gråzonerna. Till exempel, om någon ska utvisas för att ha varit på ett möte med en person som är medlem i en organisation som stämplats som terroristlista av en främmande makt. Eller bara sagt något "oacceptabelt"... Eller om någon anses vara spion för att ha uttryckt en Rysslandsvänlig åsikt. Det är i dessa gråzoner som rättssystemet riskerar att urholkas, där krav på bevis och objektivitet sänks eller helt försvinner.
Citat:
Ursprungligen postat av
ThaliaElise
Vad är det för slösaktig politik du syftar på med SD? Är det Ukraina-stödet?
Du frågar var SD för en slösaktig politik. Jag skulle peka på deras omfattande utgiftsförslag inom en rad områden: miljardsatsningar på vård, skola och omsorg, höjda bostadsbidrag, subventionerad barnomsorg, ökade ersättningar inom sjukförsäkringen, utökade bidrag till ukrainska flyktingar, energisubventioner och en massiv upprustning av försvaret.
Därför menar jag att du bör vända på frågan. Bortsett från migrationen, var exakt föreslår Sverigedemokraterna de stora besparingar som skulle krävas för att balansera budgeten?
Citat:
Ursprungligen postat av
ThaliaElise
Ja, SD har sina fel och brister. Men vilket annat parti skulle vara bättre menar du? SD är det enda partiet som finns just nu om man vill kunna bo kvar i Sverige och inte behöva tvångsblandas i ett av Magdas nya ghetton.
Jag delar inte uppfattningen att SD är det enda alternativet. Tvärtom menar jag att inget av riksdagspartierna förespråkar en ansvarsfull ekonomisk politik. Vänstern vill öka bidragen till lataste,kriminella och odugligaste privatpersonerna, med fokus på de som står längst från arbetsmarknaden. Högern (M/KD) tenderar att rikta stöden mot företag, där skattemedel riskerar att omvandlas till privata vinster.
I det här sammanhanget framstår SD som det mest utgiftstunga partiet av alla, eftersom de tycks lova bidrag och stöd till samtliga grupper. De lovar allt till alla och finansierar det retoriskt genom att peka på invandringskostnader, vilket inte är en hållbar ekvation.
Citat:
Ursprungligen postat av
ThaliaElise
Vi kommer bli fattiga på sikt om vi fortsätter öka vår befolkning med människor som inte vill Sverige väl och om vi dessutom stannar i EU. En SD + M regering kan inte ens stoppa vansinnig klimatpolitik framöver eftersom EU's nya lagar kommer ha företräde.
Jag menar att invandringen i sig inte är det primära problemet. Grundproblemet är ett bidragssystem som gör det möjligt att leva utan att arbeta, oavsett om man är svensk medborgare eller nyanländ. Systemet bör reformeras så att man kvalificerar sig för förmåner, vilket minimerar möjligheten att utnyttja det. Specifikt anser jag att anhöriginvandring för asylsökande bör tas bort, medan strikta försörjningskrav ska gälla för anhöriga till arbetskraftsinvandrare.
När det gäller klimatfrågan anser jag inte att meningsskiljaktigheter med EU är oöverstigliga. Om vi fokuserar nationellt på att bygga ut kärnkraften för att säkra billig, teknikdriven el (helst statligt ägd) och samtidigt verkar för att EU möjliggör en återstart av gasleveranser via Nord Stream, kan vi minska vårt beroende av dyrare och smutsigare alternativ som olja, kol och importerad LNG. På så vis kan vi även få ordning på både energiförsörjningen och kostnaderna.