8-årig flicka tvångsomhändertagen av SOC, mycket pekar på felaktig bedömning av SOC

Det är inget ogrundat hat. Det är fakta från verkligheten som behöver komma till allmänhetens kännedom och det fina är att nu har även media vaknat och nya externa utredningar tillsätts i kommun efter kommun. Varför är det så tror du?

Problemet med socialtjänsten är att de gömmer undan alla bevis bakom sekretess som föräldrarna behöver. Även för domstol och nämnd. Det leder till felaktiga och olagliga årslånga placeringar för miljonkostnader och lidande för barnen. Detta är är fakta om hur LVU-processen går till som inte syns i socialstyrelsens folder.


Det är ju precis det socialtjänsten gör. En extremt vinklad granskning och vad som egentligen står i deras handlingar är undangömt för domstol, nämnd och föräldrar. Hur ska föräldrar kunna försvara sig i domstol med sådana bisarra villkor?

Ja socionomer är kraftigt underutbildade för att ha en sådan makt över människors och barns liv. De behöver inte jobba inom barn och unga. Det finns mängder med skrivbordsjobb som socionomer kan jobba med också.

Du visar tydligt de personliga egenskaper som jag tror är grunden för problemen med både vården och socialtjänsten. Du orkar inte ta till dig argument och bemöter det som inte passar dig med osakligheter, lögner, anklagelser och personangrepp. När vårdpersonal och tjänstemän beter sig på samma sätt havererar systemet. Och det är vad som faktiskt händer.

Jag förstår inte varför ditt släkte aldrig kan vara ärligt med hur LVU-processen faktiskt går till och vilken information domstolarna i praktiken fattar sina beslut på.

Domstolarna grundar sina beslut på socialtjänstens extremt vinklade uppgifter. Vad som faktiskt står i den underliggande dokumentationen, hur informationen har valts ut, sorterats eller klippts har domstolen ingen som helst insyn i. Det är just därför fall som Adam (fallet Adam uppdrag granskning) kunde inträffa. Och det är knappast ett undantag. I princip varje LVU-mål bär på samma strukturella brister, eftersom själva processen lider av djupa och systematiska rättssäkerhetsproblem.

Hur är det ens möjligt att socialtjänsten tillåts undanhålla bevis från domstol, nämnd, ombud och föräldrar? Det är klart att att socialtjänsten nästan alltid kommer att vinna domstolsprocesser med sådana bisarra villkor.

Om brottmålsprocessen fungerade på samma sätt hade omvärlden reagerat omedelbart. Då hade Sverige pekats ut som en rättsstat i fritt fall. Men när det gäller barn och LVU accepteras metoder som närmast hör hemma i en annan tid, utan att någon tycks höja på ögonbrynen.

Vad som är obehagligt är att du i inlägg efter inlägg försvarar ren terrorism mot Sveriges medborgare från statens tjänstemän utan ansvar. Det om något är sjukt. Enda sättet du kan lära dig vad som är fel är nog att själv utsättas för detta där dina egna barn ligger i potten. Fram till dess gör du bara landet en otjänst genom ett sprida din propaganda som dessutom är både felaktig och missvisande, eftersom du inte berättar hela historien om hur LVU-processen faktiskt går till. Domstol fattar beslut... ja så är det. Men på kraftigt vinklade uppgifter som kommer från hemligt underlag inlåst på soc kontor.

Historien återupprepar sig. Så här höll tjänstemännen på under Hitlers och Stalins tid också. Staten hade alltid rått oavsett vilka bevis som fanns. Tyvärr är denna typ av debattör ganska vanlig och oerhört farlig på många sätt. Tur är att fakta alltid vinner i slutändan och att totalitära regimer förr eller senare faller när staten går för långt.

Till saken hör också, hur fan hamnar man i konflikt med soc och i klorna på dom?

Jag har levt ett helt liv utan kontakt med soc, jag känner en massa familjer som aldrig behövt ha och göra med soc, för mig som utomstående känns det helt obegripligt att en i övrigt normalt fungerande familj helt utan anledning ska få barnen omhändertagna, jag har aldrig sett det och aldrig hört talas om det...

Det är åtskilliga uppdrag granskning, kalla fakta och andra nyhetsinslag som visar på att detta händer ofta.

Det är en enkel google sökning bort.

Det finns tusen olika sätt du kan hamna i konflikt med soc. Ditt barn kan må dåligt av olika orsaker som inte behöver bero på ditt föräldraskap. Ditt barn kan ha NPF. Ditt barn kan gå i skola som inte kan tillgodose ditt barns behov. Du kan hamna i konflikt med någon som lämnat en orosanmälan som soc tror på.

kort sagt... vad som helst kan hända. Och det värsta av allt. Soc behöver inga bevis ... alls, för att ta ditt barn ifrån dig på obestämd tid. När du fattat detta så förstår du vilket hot detta är mot demokratin.

Antalet barn och unga som har kontakt med psykiatrin och socialtjänsten (det hänger ofta ihop) har ökat lavinartat under många år. Om du inte känner någon drabbad kan det bero på att du har ett litet kontaktnät. Situationen i Sverige är helt ohållbar sedan decennier.

1 av 20 barn placeras under sin uppväxt. De flesta "frivilligt" men under hot om LVU. Det säger allt vi behöver veta.

Vissa verkar sova under en sten, men nu har det i vart fall blivit varnade. Det värsta är att det här vansinnet kostar flera tusenlappar per år och skattebetalare utan att man i forskning kan visa att det är bra för barn att flyttas runt som om de vore nåt slags paket.

Det enda man egentligen vet i detta ärendet är att flickan så fort hon kom till jourfamilj:
- Började äta mat
- Slapp sond och invasiva ingrepp
- Går hela dagar i skolan och leker vilt och fritt med sina kompisar ("Jag har fått hela NIO kompisar!" som tjejen själv så gulligt skrev i ett brev)
- Inte uppvisar ångestmässiga psykosomatiska symptom såsom trötthet, yrsel, illamående, magont och dylika symptom som mamman hela tiden läste in att flickan hade. Klart ett barn börjar uppvisa alla dom symptomen av ren ångest, oro och skräck utifrån att ens caregiver hela tiden skannar av en i jakt på symptom, och att man som barn så får oerhört stark ångest och oro över den egna hälsan (och förälderns dåliga mående, då föräldrarnas mående så tydligt avgörs av ens egen symptombild varje dag. Barnet känner ju av att förälderns måendet är helt beroende på vilka symptom föräldern inbillar sig att man har dag ut och dag in).

Beslutet att omhänderta flickan var så solklart helt rätt, hennes mående och förmågor i dag visar verkligen att beslutet var livsomvälvande för flickan. Hoppas så det står fast, men att flickan ändå kan ha umgänge med föräldrarna och syskon i framtiden. När mamman väl insett att flickans hälsa äntligen är god, och glädjas åt att hennes tjej nu når bra. Och att dottern behöver bo i ett hem där mammans nästan paranoida symptomtolkning och oro inte tar över vardagen. Skulle vara fint att se att mamman kunde släppa sin egen sorg över separationen från barnet (och lägga sin rättshaverism åt sidan så hennes tjej nu äntligen får fortsätta må bra för första gången i livet. Både psykiskt och fysiskt)