Citat:
Ursprungligen postat av
Garre74
jag har lyssnat på Jockes äldre klipp på YT och han antyder, viftandes på journalen att precis allt bara drabbade mamman och ingen annan. Ungefär som det bara var mamman som såg saker, bara mamman som såg Jocke ta stryptag....
Men, att det bara är mammans ord som kommer fram är ju för att hon är vårdnadshavare. De har samtalen med henne...
Och... det var alltså andra personer som drabbades med - därav faller ju hans påståenden ganska platt.
Fostermamman sa i dokumentären nu med att Jocke hade "mördarblick" så de kunde inte ha kvar honom.
.. och så starka känslor och känsloupplevelser som orsakar mördarblick ibland, nåt sånt har Jocke iiiinga som helst minnen av? Ingenting alls?
Han står uppenbart t.o.m. frågande till varför dom inte ville ha kvar honom ... han minns inte ett shit alltså? Ingenting.
I normala fall så fungerar mänskliga minnet så att de värsta känsloupplevelserna man tycker man varit med om, är dom saker man minns allra hårdast och längst. Man rentav
önskar att man kunde glömma dom. Men i Jockes fall så funkar minnet precis motsatt sätt? Här
önskar han att han minnas de jävligaste sakerna som har hänt, han har ingen aning om sånt, alls??
Vad minns han då? Konstant solsken, saft och bullar dagarna i ända?
Klinisk total amnesi alltså? eller selektiva minnen? .... eller kan det vara fiktionaliserat BS som han iscensätter inför kameran, och på så sätt nyttjar alla medverkande att bli en del av? Sin fosterfamilj, sina syskon, sin fru, sin mamma, sin pappa, socialtjänsten, BUP, psykiatrin, svensk nyhetsrapportering, svensk mediaindustri ... sina egna barn t.o.m.?