2025-11-26, 22:37
  #61
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Om vi nu säger att MIG 2021:9-våldtäkten var något värre (fastän båda är våldtäkt av normalgraden): varför innebär detta att Skellefteå-fallet inte skulle leda till utvisning? Skellefteå-fallet uppfyller också "synnerligen grovt brott" enligt förarbetena (se prop 2021/22:224 s. 51 - att dom skriver om NJA 1991 s. 203 i förarbetena är noterbart). Så varför skulle MIG 2021:9-våldtäkten leda till att Skellefteå-våldtäkten inte leder till utvisning?


Detta är ett gränsfall när det kommer till utvisning (om man endast ska döma efter lagen) så domstolens moraliska synsätt har extra stor påverkan i detta fallet. Jag tycker att det är ett problem när domstolarnas moraliska synsätt är långt ifrån folkets moraliska synsätt. Jag tror att 9 av 10 svenska medborgare hade utdömt utvisning om dom hade fått i uppgift att döma utefter lagen i detta fallet. Att svenska domstolars moraliska synsätt går emot folkets moraliska synsätt är ett problem, bland annat p.g.a. att det eroderar tilltron till Sverige som en fungerande rättsstat.

Amerikanerna förstår att det är viktigt att domstolens moraliska synsätt reflekterar folkets moraliska synsätt och det är en orsak till varför man har "a jury of peers" i USA.

Juryn i USA avgör enbart skuldfrågan, inte straffet.
Våran variant på det är nämndemän istället för enbart domare.
Amerikanske systemet är väldigt godtyckligt och i många fall helt orimligt.

Amerikanska domare har mycket mer makt och kan med svenska mått mätt döma extremt godtyckligt, varpå en rik college-atlet kan få 6månader i fängelse för en våldtäkt som normalt ger 10-15år.
Eller hur en 17åring helt undvek fängelse för 11 grova sexbrott(varav flera grova våldtäkter) och istället fick 1års ungdomsvård med terapi där hans brottsregister stryks helt när han fyller 19år(opm han inte döms för fler brott).
Citera
2025-11-26, 22:42
  #62
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Juryn i USA avgör enbart skuldfrågan, inte straffet.
Våran variant på det är nämndemän istället för enbart domare.
Amerikanske systemet är väldigt godtyckligt och i många fall helt orimligt.

Amerikanska domare har mycket mer makt och kan med svenska mått mätt döma extremt godtyckligt, varpå en rik college-atlet kan få 6månader i fängelse för en våldtäkt som normalt ger 10-15år.
Eller hur en 17åring helt undvek fängelse för 11 grova sexbrott(varav flera grova våldtäkter) och istället fick 1års ungdomsvård med terapi där hans brottsregister stryks helt när han fyller 19år(opm han inte döms för fler brott).
Men nämndemän är politiskt tillsatta, så det är inte en "a jury of peers". USA var kanske ett dåligt exempel av mig, men det är mer principen jag pratar om. Håller du inte med om att principen är viktig? Alltså: det är ett problem när domstolarnas moraliska synsätt är långt ifrån folkets moraliska synsätt.
Citera
2025-11-26, 22:47
  #63
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Om vi nu säger att MIG 2021:9-våldtäkten var något värre (fastän båda är våldtäkt av normalgraden): varför innebär detta att Skellefteå-fallet inte skulle leda till utvisning? Skellefteå-fallet uppfyller också "synnerligen grovt brott" enligt förarbetena (se prop 2021/22:224 s. 51 - att dom skriver om NJA 1991 s. 203 i förarbetena är noterbart). Så varför skulle MIG 2021:9-våldtäkten leda till att Skellefteå-våldtäkten inte leder till utvisning?


Detta är ett gränsfall när det kommer till utvisning (om man endast ska döma efter lagen) så domstolens moraliska synsätt har extra stor påverkan i detta fallet. Jag tycker att det är ett problem när domstolarnas moraliska synsätt är långt ifrån folkets moraliska synsätt. Jag tror att 9 av 10 svenska medborgare hade utdömt utvisning om dom hade fått i uppgift att döma utefter lagen i detta fallet. Att svenska domstolars moraliska synsätt går emot folkets moraliska synsätt är ett problem, bland annat p.g.a. att det eroderar tilltron till Sverige som en fungerande rättsstat.

Amerikanerna förstår att det är viktigt att domstolens moraliska synsätt reflekterar folkets moraliska synsätt och det är en orsak till varför man har "a jury of peers" i USA.

Jag antar uppriktigt att du skojar när du fortsätter hänvisa till förarbeten och NJA 1991 s. 203 när jag 15 minuter innan skrivit: "Vidare så har jag redan flera gånger berört att det kommit vägledande domar efter såväl förarbetena, som NJA 1991 s. 203, där man klargjort att man bortsett från strafflängden och rubricering även skall se till samtliga omständigheter så som gärningens art och vilken skada den föranlett. Om du fortfarande tänker envisas med att inte lyssna på detta så kan du ju testa att "reality-checka" det faktum att du hänvisar till en dom från 1991, i en tid där utvisningsfrågan till följd av brott i princip inte var aktuell, samtidigt som du nonchalerar domar från t ex 2019 och 2021, där frågan om utvisning till följd av brott var en "vardaglig företeelse" som verkligen behövde vägledning. Vad tror du slår högst?". Så skärp dig nu! I övrigt hänvisar jag till tidigare skrivning där jag säger att Migrationsöverdomstolens dom (MIG 2021:9) och Hovrättens tolkning förefaller vara att man anser att det krävs en våldtäkt med någon form av försvårande omständigheter, för att kunna utvisas. Vilka dessa försvårande omständigheter skulle vara och vad skillnaden på de båda fallen är har jag redan angett och hänvisar därför till tidigare inlägg. Skellefteå-våldtäkten har inte sådana försvårande omständigheter som MIG 2021:9-fallet har och om Hovrätten skall se till samtliga omständigheter och dessa är på en klart lägre och mindre försvårande nivå än det man utvisat för, så kan Hovrätten svårligen använda denna dom som argument för att utvisa mannen.

Men "9 av 10 svenskar" hade viljat ha utvisning även för en cykelstöld, så det är ingen rimlig eller rättssäker källa att förhålla sig till.
Citera
2025-11-26, 23:00
  #64
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Haaaaag
Hovrättens tolkning förefaller vara att man anser att det krävs en våldtäkt med någon form av försvårande omständigheter, för att kunna utvisas. Vilka dessa försvårande omständigheter skulle vara och vad skillnaden på de båda fallen är har jag redan angett och hänvisar därför till tidigare inlägg. Skellefteå-våldtäkten har inte sådana försvårande omständigheter som MIG 2021:9-fallet har och om Hovrätten skall se till samtliga omständigheter och dessa är på en klart lägre och mindre försvårande nivå än det man utvisat för, så kan Hovrätten svårligen använda denna dom som argument för att utvisa mannen.
Brottsoffret i Skellefteå-våldtäkten var minderårig och det var en överfallsvåldtäkt, så jag håller inte med om att det inte finns tillräckligt med "försvårande omständigheter". Det handlar som sagt om domstolens moraliska synsätt. Domstolen gjorde alltså en tolkning som är väldigt fördelaktig för gärningsmannen i Skellefteå-fallet.

Citat:
Ursprungligen postat av Haaaaag
Men "9 av 10 svenskar" hade viljat ha utvisning även för en cykelstöld, så det är ingen rimlig eller rättssäker källa att förhålla sig till.
Det tror jag inte. Men jag tror definitivt att 9 av 10 svenskar hade utdömt utvisning i detta gränsfallet. Tycker du inte att det är viktigt att domstolarnas moraliska synsätt inte är långt ifrån folkets moraliska synsätt?
__________________
Senast redigerad av wiosk98 2025-11-26 kl. 23:02.
Citera
2025-11-27, 01:51
  #65
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Men nämndemän är politiskt tillsatta, så det är inte en "a jury of peers". USA var kanske ett dåligt exempel av mig, men det är mer principen jag pratar om. Håller du inte med om att principen är viktig? Alltså: det är ett problem när domstolarnas moraliska synsätt är långt ifrån folkets moraliska synsätt.

Inte direkt, det riksdagen som stiftar lagar och de som skall anpassa lagarna efter "folkets moraliska syn".
Domare skall döma baserat på lag inte känslor eller personlig moralisk uppfattning.
Det gäller för övrigt för jurymedlemmar i USA också, enligt amerikansk lag så får förvisso en jurymedlem rösta mot lagen om de vill för att frikänna(men inte för att fälla), men samtidigt om det finns misstanke om att en jurymedlem har för avsikt att göra så skall den jurymedlemmen uteslutas.
Den typen av uteslutning kan ske så sent som vid överläggning. Om t.ex. en jurymedlem säger till de andra att jag vet att den åtalade är skyldig enligt lag men jag tycker lagen är fel och tänker rösta ej skyldig så kan andra jurymedlemmar informera domaren som då kommer utesluta den jurymedlemmen.

Det är sällan en "jury of your peers" i USA heller för den delen.
Juryn är förvisso slumpmässigt utvald, men den är baserad på geografi(där rättegången hålls). Det utesluter också alla med juristutbildning, som jobbar inom rättsväsendet, polisen, brandkåren eller försvarsmakten. Nästan alla som jobbar offentligt. Man får heller inte vara tidigare dömd för brott som ger mer än böter.
En fattig afroamerikan som blir åtalad i Falls Church lär inte bli dömd av en "jury of his peers" där bor 4% afroamerikaner och medelinkomsten ligger flera gånger över rikssnittet.

Generellt sett skulle jag vilja påstå att Jury-systemet är sämre än nämndemannasystemet pga fördomar och okunskap och generell dumhet.
Tänk på en medelintelligent person utan någon speciell utbildning så skall en åklagare sitta och försöka förklara avancerade rättstekniska metoder och juridik för den personen.
Fan det är till och med svårt att förklara hur uppsåt och bevisbörda fungerar för medelsvensson.
Jag hade aldrig litat på att en jury av medelsvensson hade fattat vad som pågår.
Citera
2025-11-28, 19:11
  #66
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Brottsoffret i Skellefteå-våldtäkten var minderårig och det var en överfallsvåldtäkt, så jag håller inte med om att det inte finns tillräckligt med "försvårande omständigheter". Det handlar som sagt om domstolens moraliska synsätt. Domstolen gjorde alltså en tolkning som är väldigt fördelaktig för gärningsmannen i Skellefteå-fallet.


Det tror jag inte. Men jag tror definitivt att 9 av 10 svenskar hade utdömt utvisning i detta gränsfallet. Tycker du inte att det är viktigt att domstolarnas moraliska synsätt inte är långt ifrån folkets moraliska synsätt?

Vet du vad? Det kan omöjligt vara så att jag hela tiden skall behöva svara på dina frågor om och om igen, medans du inte svarar på mina. Så nu ber jag dig redogöra för följande:

1. Du pratar hela tiden om lagtext och förarbetena, men bortser ständigt från Migrationsöverdomstolens vägledande domar. Vad tänker du kring dessa prejudikat? Skall man bara strunta i dom?

2. Du pratar hela tiden om offrets minderåriga ålder. Men hur ser du på att gärningsmannen var såväl ung, som hyfsat jämngammal, med offret? Tycker inte du att det skall spela någon som helst roll? Ser du ingen skillnad på en våldtäkt mot en 16-åring där en 35-åring är gärningsman, kontra en 18-åring?

3. Du har heller inte bemött omständigheten att det verkar fattas bevisföring i frågan kring om gärningsmannen visste/förstod att offret var under 18 år.

/Så varsågod!
Citera
2025-12-02, 20:11
  #67
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Haaaaag
1. Du pratar hela tiden om lagtext och förarbetena, men bortser ständigt från Migrationsöverdomstolens vägledande domar. Vad tänker du kring dessa prejudikat? Skall man bara strunta i dom?
FRÅGA 1)
Jag läste MIG 2019:10 och MIG 2021:9 igen.
Citat:
Ursprungligen postat av Haaaaag
Jag vill också tillägga att jag redan läst i stort sett allting du refererar till. Det stämmer att det finns tidigare praxis som angett att ett brott som ger mångårigt fängelsestraff i regel skall anses som ett synnerligen grovt brott. Men det har också kommit mer praxis (läs MIG 2019:10 samt MIG 2021:9) som utvecklat frågan om bedömning av brottets svårighetsgrad. Där anges att man, bortsett från strafflängden och rubricering, även skall se till samtliga omständigheter så som gärningens art och vilken skada den föranlett.

Jag ska sammanfatta dom och sedan svara på din fråga. Detta är min sammanfattning av dom mest relevanta delarna:

MIG 2019:10
För utvisning krävs att brottet är så allvarligt att personen inte skäligen kan åberopa flyktingstatus.
Citat:
Ett beslut att inte bevilja flyktingstatus med stöd av 4 kap. 2 b § första stycket 2 utlänningslagen har ett samband med den begångna handlingens svårhetsgrad. Brottet ska vara så allvarligt att den berörda personen inte skäligen kan göra anspråk på det skydd som är förenat med flyktingstatus (EU-domstolen, mål B och D, punkt 108).
Källa: MIG 2019:10, avsnitt 3.4 Hur ska brottets svårhetsgrad bestämmas?

Svårhetsgraden bestäms genom en helhetsbedömning. Bland annat straffskalan, gärningens art, skadans omfattning, hur brottet beivras och hur det ses internationellt ska beaktas.
Citat:
Den påföljd som föreskrivs i den straffrättsliga lagstiftningen i den medlemsstat där utlänningen söker skydd är ett särskilt viktigt kriterium vid bedömningen av svårhetsgraden av det brott som eventuellt motiverar undantag från skydd.
Citat:
Andra kriterier som ska beaktas vid bedömningen av brottets svårhetsgrad är bl.a. gärningens art, den uppkomna skadan, under vilka former åtgärder vidtas för att beivra brottet och frågan om brottet betraktas som ett allvarligt brott av en majoritet av medlemsstaternas domstolar (EASO:s rapport "Exclusion: Articles 12 and 17 Qualification Directive [2011/95/EU], A Judicial Analysis" från januari 2016, avsnitt 2.2.3.2, jfr EU-domstolen, Shajin Ahmed, punkterna 55, 56 och 58).
Citat:
Vid helhetsbedömningen kan även andra faktorer beaktas, t.ex. utlänningens avsikt och motiv.
Källa: MIG 2019:10, avsnitt 3.4 Hur ska brottets svårhetsgrad bestämmas?

Uteslutningsregler ska tillämpas restriktivt. Snatteri eller cykelstöld är inte tillräckligt allvarligt, men våldtäkt är tillräckligt allvarligt.
Citat:
Med tanke på de allvarliga konsekvenser som kan följa av att en sökande utesluts från att vara flykting måste bestämmelsen tolkas restriktivt. Ledning för tolkning av bestämmelsen kan hämtas från FN:s flyktingkommissaries handbok om förfarandet och kriterierna vid fastställande av flyktingars rättsliga ställning punkterna 147-163 och UNHCR:s riktlinjer om uteslutning från flyktingskap (Guidelines on International Protection: Application of the Exclusion Clauses: Article 1 F of the 1951 Convention relating to the Status of Refugees, HCR/GIP/03/05, 4 September 2003).
Källa: MIG 2019:10, avsnitt 2.2 Förarbeten.

Citat:
UNHCR har i sina riktlinjer om uteslutning från flyktingskap uttalat sig på ett liknande sätt som EASO angående bestämmelserna om uteslutning. I riktlinjerna anges vidare att mord, våldtäkt och rån utan tvivel skulle kvalificeras som allvarliga brott, medan snatteri inte skulle det (punkt 14).
Källa: MIG 2019:10, avsnitt 3.4 Hur ska brottets svårhetsgrad bestämmas?

Betydelse för Skellefteå-fallet: MIG 2019:10 slår alltså fast att våldtäkt, i linje med UNHCR, normalt ligger på en mycket hög allvarlighetsnivå som kan nå upp till den tröskel som krävs för utvisning. En överfallsvåldtäkt våldtäkt av en minderårig borde betraktas som ett allvarligt brott av en majoritet av medlemsstaternas domstolar [inom EU].

Jag kan alltså inte se hur MIG 2019:10 talar emot utvisning i Skellefteå-fallet fastän uteslutningsregler ska tillämpas restriktivt enligt UNHCR:s riktlinjer om uteslutning från flyktingskap.

MIG 2021:9
MIG 2021:9 rör en flykting (EJ) som blev dömd i Sverige för våldtäkt av normalgraden. Av domen framgår att EJ har vid förövandet av brottet använt sig av fysiskt våld samt yttrat hot om att han bar på kniv.

Citat:
En utlänning, som med åberopande av skyddsskäl ansökt om uppehållstillstånd, ska förklaras vara flykting [...] En utlänning får dock vägras flyktingstatusförklaring om han eller hon genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige (4 kap. 3 § första stycket och andra stycket 1 utlänningslagen).
Källa: MIG 2021:9, avsnitt 4.1. Tillämpliga bestämmelser.

Citat:
Flyktingar som befinner sig i Sverige har rätt till uppehållstillstånd. Uppehållstillstånd får dock vägras en flykting om han eller hon genom ett synnerligen grovt brott har visat att det skulle vara förenat med allvarlig fara för allmän ordning och säkerhet att låta honom eller henne stanna i Sverige (5 kap. 1 § första stycket och andra stycket 1 utlänningslagen).
Källa: MIG 2021:9, avsnitt 4.1. Tillämpliga bestämmelser.

Möjligheten att neka uppehållstillstånd och flyktingstatusförklaring ska användas restriktivt (med hänvisning till MIG 2019:10).

Citat:
Möjligheten att neka en flykting flyktingstatusförklaring och uppehållstillstånd ska, som framhålls i MIG 2019:10, tillämpas restriktivt.
Källa: MIG 2021:9, avsnitt 4.3 Migrationsöverdomstolens bedömning.

Migrationsöverdomstolen framhåller att våldtäkt till sin natur är ett mycket allvarligt brott, och hänvisar till EASO och UNHCR som anger att våldtäkt typiskt sett är ett synnerligen grovt brott. <-- Mycket relevant.

Citat:
Våldtäkt är till sin natur ett mycket allvarligt brott, vilket även återspeglas i att påföljden som föreskrivs är fängelse i upp till sex år, med ett lägsta straff om två års fängelse.
Källa: MIG 2021:9, avsnitt 4.3 Migrationsöverdomstolens bedömning.

Citat:
Vidare har Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) uttalat att våldtäkt, typiskt sett utgör ett synnerligen grovt brott (EASO:s rapport "Ending International Protection: Articles 11, 14, 16 and 19 Qualification Directive, december 2016, avsnitt 6.2) och i UNHCR:s riktlinjer om uteslutning från flyktingskap anges att våldtäkt utan tvivel skulle kvalificera som ett grovt brott (Guidelines on international proctection: Application of the Exclusion clauses: Article 1 F of the 1951 Convention relating to the Status of Refugees, HCR/GIP/03/05, 4 september 2003, punkt 14).
Källa: MIG 2021:9, avsnitt 4.2. Praxis m.m.

Domstolen säger att man måste göra en individuell bedömning där både brottets natur och de konkreta omständigheterna vid gärningen beaktas.

Citat:
Våldtäkt är till sin natur ett mycket allvarligt brott, vilket även återspeglas i att påföljden som föreskrivs är fängelse i upp till sex år, med ett lägsta straff om två års fängelse. Vid bedömningen om brottet även är ett sådant synnerligen grovt brott som avses i 4 kap. 3 § andra stycket 1 utlänningslagen och 5 kap. 1 andra stycket 1 utlänningslagen ska en individuell bedömning göras där hänsyn, förutom till brottets natur, även ska tas till bl.a. omständigheter hänförliga till den särskilda gärningen.
Källa: MIG 2021:9, avsnitt 4.3 Migrationsöverdomstolens bedömning.

Betydelse för Skellefteå-fallet: Domstolen (i Skellefteå-fallet) tycker att MIG 2021:9 är värre än Skellefteå-fallet med tanke på att straffet är lite högre än minimistraffet (tillskillnad från Skellefteå-fallet där minimistraffet utdömdes). Men Skellefteå-fallet är som sagt på vissa sätt värre eftersom brottsoffret i Skellefteå-fallet är minderårig (alltså ett barn enligt barnkonventionen) och båda är överfallsvåldtäkter och våldtäkt av normalgraden. Det finns heller inget som säger att utvisning inte skulle kunna utdömas i Skellefteå-fallet bara för att det kanske är något mindre allvarligt än MIG 2021:9.

Jag kan alltså inte se hur MIG 2021:9 talar emot utvisning i Skellefteå-fallet.
Citera
2025-12-02, 20:13
  #68
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Haaaaag
2. Du pratar hela tiden om offrets minderåriga ålder. Men hur ser du på att gärningsmannen var såväl ung, som hyfsat jämngammal, med offret? Tycker inte du att det skall spela någon som helst roll? Ser du ingen skillnad på en våldtäkt mot en 16-åring där en 35-åring är gärningsman, kontra en 18-åring?
FRÅGA 2)
Nej. Enligt 29 kap. 7 § brottsbalken (1962:700) ska ungdom beaktas särskilt vid straffmätningen för brott som begåtts innan 21 års ålder, men enligt tredje stycket gäller detta inte för brott som begåtts efter 18 års ålder om "brottets straffvärde uppgår till fängelse i ett år eller mer". Våldtäkt av normalgraden enligt 6 kap. 1 § brottsbalken har minimistraff fängelse i tre år, vilket är mer än ett år. Därför gäller inte ungdomsreduktionen för en 18-åring som dömts för våldtäkt.

Om det ska inkluderas under "samtliga omständigheter" (till fördel för gärningsmannen) som det pratas om i MIG 2019:10 är väl en mer "tyckande fråga" och olika folk kommer ge olika svar beroende på deras moraliska synsätt. Vi är som sagt alla människor med olika bias och politiska åsikter/ideologier. Personligen skulle jag säga nej eftersom jag tycker att våldtäkt är ett väldigt allvarligt brott (speciellt när brottsoffret är minderårig), men det finns säkert folk som tycker att detta borde inkluderas under "samtliga omständigheter" till fördel för gärningsmannen (kanske t.ex. domstolen i Skellefteå-fallet).

Citat:
Ursprungligen postat av Haaaaag
3. Du har heller inte bemött omständigheten att det verkar fattas bevisföring i frågan kring om gärningsmannen visste/förstod att offret var under 18 år.
FRÅGA 3)
Jag kan inte hitta något i lagtexten, förarbetena, eller rättspraxis som säger att detta är relevant.

Det enda jag kan hitta som kanske är något relevant är 6 kap. 13 § brottsbalken (1962:700):
Kod:
6 kap. Om sexualbrott
13 §   Till ansvar som i detta kapitel är föreskrivet för  en gärning som begås mot någon under en viss ålder ska dömas  även den som inte haft uppsåt till men varit oaktsam  beträffande omständigheten att den andra personen inte  uppnått den åldern. Lag (2018:618).

Så uppsåt om åldern krävs inte, oaktsamhet räcker. Och om man överfallsvåldtar en person som säkert ser ung ut så måste det räknas som oaktsamhet (gällande åldern). Men jag tycker egentligen inte att detta är särskilt relevant för Skellefteå-fallet.
__________________
Senast redigerad av wiosk98 2025-12-02 kl. 20:17.
Citera
2025-12-02, 20:41
  #69
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Inte direkt, det riksdagen som stiftar lagar och de som skall anpassa lagarna efter "folkets moraliska syn".
Domare skall döma baserat på lag inte känslor eller personlig moralisk uppfattning.
Det gäller för övrigt för jurymedlemmar i USA också, enligt amerikansk lag så får förvisso en jurymedlem rösta mot lagen om de vill för att frikänna(men inte för att fälla), men samtidigt om det finns misstanke om att en jurymedlem har för avsikt att göra så skall den jurymedlemmen uteslutas.
Den typen av uteslutning kan ske så sent som vid överläggning. Om t.ex. en jurymedlem säger till de andra att jag vet att den åtalade är skyldig enligt lag men jag tycker lagen är fel och tänker rösta ej skyldig så kan andra jurymedlemmar informera domaren som då kommer utesluta den jurymedlemmen.

Det är sällan en "jury of your peers" i USA heller för den delen.
Juryn är förvisso slumpmässigt utvald, men den är baserad på geografi(där rättegången hålls). Det utesluter också alla med juristutbildning, som jobbar inom rättsväsendet, polisen, brandkåren eller försvarsmakten. Nästan alla som jobbar offentligt. Man får heller inte vara tidigare dömd för brott som ger mer än böter.
En fattig afroamerikan som blir åtalad i Falls Church lär inte bli dömd av en "jury of his peers" där bor 4% afroamerikaner och medelinkomsten ligger flera gånger över rikssnittet.

Generellt sett skulle jag vilja påstå att Jury-systemet är sämre än nämndemannasystemet pga fördomar och okunskap och generell dumhet.
Tänk på en medelintelligent person utan någon speciell utbildning så skall en åklagare sitta och försöka förklara avancerade rättstekniska metoder och juridik för den personen.
Fan det är till och med svårt att förklara hur uppsåt och bevisbörda fungerar för medelsvensson.
Jag hade aldrig litat på att en jury av medelsvensson hade fattat vad som pågår.
Intressant det du skriver om skillnaden mellan USA och Sverige gällande "jury of your peers" och nämndemannasystemet. Jag kan egentligen inte tillräckligt mycket om det för att ha en stark åsikt om det.

Men jag tycker personligen att det är en bra idé att ha lite moralisk vägledning från medelsvensson i dessa typer av gränsfall. Jag säger inte att vi borde ha "pöbeldomstolar" - vi behöver naturligtvis också juristdomare som kan vara mer neutrala och bara döma efter lagen. Jag tror dock att personlig moralisk uppfattning alltid kommer ha en viss påverkan på domen i gränsfall som Skellefteå-fallet eftersom det påverkar vad man fokuserar på när det t.ex. kommer till "samtliga omständigheter" (se: MIG 2019:10), och då kan det vara hjälpsamt att få lite moralisk vägledning från medelsvensson istället för en paragrafryttare juristdomare (som kanske sett 100 våldtäktsfall och därmed blivit något "desensibiliserad"). Dock bara i dessa typer av gränsfall! Jag tycker att det är viktigt att vi har en rättsstat där man dömer efter lagen och inte bara efter känslor eller personlig moralisk uppfattning, så det är också viktigt att vi har paragrafryttare juristdomare.
__________________
Senast redigerad av wiosk98 2025-12-02 kl. 20:55.
Citera
2025-12-02, 20:54
  #70
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Intressant det du skriver om skillnaden mellan USA och Sverige gällande "jury of your peers" och nämndemannasystemet. Jag kan egentligen inte tillräckligt mycket om det för att ha en stark åsikt om det.

Men jag tycker personligen att det är en bra idé att ha lite moralisk vägledning från medelsvensson i dessa typer av gränsfall. Jag säger inte att vi borde ha "pöbeldomstolar" - vi behöver naturligtvis också juristdomare som kan vara mer neutrala och bara döma efter lagen. Jag tror dock att personlig moralisk uppfattning alltid kommer ha en viss påverkan på domen i gränsfall som Skellefteå-fallet eftersom det påverkar vad man fokuserar på när det t.ex. kommer till "samtliga omständigheter" (se: MIG 2019:10), och då kan det vara hjälpsamt att få lite moralisk vägledning från medelsvensson istället för en paragrafryttare juristdomare. Dock bara i dessa typer av gränsfall! Jag tycker att det är viktigt att vi har en rättsstat där man dömer efter lagen och inte bara känslor eller personlig moralisk uppfattning, så det är också viktigt att vi har paragrafryttare juristdomare.


Det är just det som är nämndemannens roll i domstolen, att representera folket.
Skillnaden mot juryn är att i Sverige så nomineras de av lokala partier så de är antingen aktiva politiker, tidigare politiker eller åtminstone vänner/bekanta med lokala politiker.
I en jury är de "slumpmässigt" utvalda, sedan får försvar och åklagare fråga ut och sålla bort de som de inte gillar upp till en viss mängd för att försöka få en så "bra" jury för din sida som möjligt.

Urvalsprocessen för jury är ytterligare en problematisk del där en rik tilltalad kommer ha experter för att kunna få fram bästa tänkbara jury medan en fattig inte alls har den möjligheten.

Juryn är också tillfällig, det är nya personer varje gång.
Nämndemän anställs och roteras runt så de som jobbar som nämndemän får erfarenhet och kunskap.

Det finns helt klart problem med nämndemannasystemet, men jag finner det vida överlägset jury.
Framförallt borde nomineringsprocessen flyttas från de lokala politikerna.
Citera
2025-12-02, 21:05
  #71
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Aramir2
Det är just det som är nämndemannens roll i domstolen, att representera folket.
Skillnaden mot juryn är att i Sverige så nomineras de av lokala partier så de är antingen aktiva politiker, tidigare politiker eller åtminstone vänner/bekanta med lokala politiker.
I en jury är de "slumpmässigt" utvalda, sedan får försvar och åklagare fråga ut och sålla bort de som de inte gillar upp till en viss mängd för att försöka få en så "bra" jury för din sida som möjligt.

Urvalsprocessen för jury är ytterligare en problematisk del där en rik tilltalad kommer ha experter för att kunna få fram bästa tänkbara jury medan en fattig inte alls har den möjligheten.

Juryn är också tillfällig, det är nya personer varje gång.
Nämndemän anställs och roteras runt så de som jobbar som nämndemän får erfarenhet och kunskap.

Det finns helt klart problem med nämndemannasystemet, men jag finner det vida överlägset jury.
Framförallt borde nomineringsprocessen flyttas från de lokala politikerna.
Jag förstår vad du säger, det är kanske så att nämndemannasystemet är bättre än det amerikanska systemet. Jag kan som sagt inte tillräckligt mycket om det för att ha en stark åsikt om det. Men jag är lite skeptisk till att den genomsnittliga nämndemannen är lika medelsvensson eftersom dom är politiskt tillsatta. Jag har mött en del folk som är politiskt engagerade och vissa av dom är väldigt bra människor men i genomsnitt skulle jag säga att dom är ganska olika medelsvensson på gott och ont.
Citera
2025-12-02, 21:16
  #72
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av wiosk98
Jag förstår vad du säger, det är kanske så att nämndemannasystemet är bättre än det Amerikanska systemet. Jag kan som sagt inte tillräckligt om det för att ha en stark åsikt om det. Men jag är lite skeptisk till att den genomsnittliga nämndemannen är lika medelsvensson eftersom dom är politiskt tillsatta. Jag har mött en del folk som är politiskt engagerade och vissa av dom är väldigt bra människor men i genomsnitt skulle jag säga att dom är ganska olika medelsvensson på gott och ont.

Ja det är väl lite på gott och ont att nämndemän väljs(inte tillsätts) politiskt.
Det gör ju att de kanske inte är direkt som medelsvensson.
Å andra sidan handlar det generellt om de som är mest engagerade i samhället, åtminstone lokalt, vilket i min mening är positivt.

Skall dock påpekas att en nämndeman inte måste vara politiskt engagerad, de behöver bara bli nominerade av ett parti, jag vet en del som varit engagerade och välkända inom t.ex. föreningslivet eller näringslivet och därigenom blivit nominerade.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in