Ubåt A26

Vid den aktuella tiden så var det bara tyskarna, svenskarna och fransmännen som exporterade AIP-ubåtar och Frankrike låg klart efter. Dels så hade fransmännen inte levererat en enda AIP än och deras teknik på området låg efter, med en mindre effektiv ångturbinslösning och behovet av att ha med sig både diesel, etanol och LOX.

USA och Storbritannien hade slutat med konventionella ubåtar, Japan exporterade ingenting, Sydkorea var inte i närheten av att komma igång, Ryssland låg långt efter och deras varvsindustri hade havererat och Kina låg åtskilliga årtionden efter.

Japan försöker i alla fall exportera ubåtar i dag, likaså Frankrike.

Varför sälja till tyskarna när de hade onda avsikter?

Varför vill Norge inte ha svenska ubåtar?

Ang A26 så brukar svenska ubåtar vara i toppklass och utöver det så är de optimerade för Östersjön.

Tyska ubåtar har lite andra egenskaper bara men kan inte sägas vara varken bättre eller sämre.

Angående alla turer kring A26 så beror det på att man I början gjorde en monumental glädjekalkyl både vad gällde kostnader och tidplan. En modern AIP-ubåt ligger ju på sisådär 10 miljarder stycket och det lär inte gå att komma mycket under det priset. Fregatter ligger f ö i samma prisklass.

De japanska ubåtarna kostar lite drygt hälften, runt 5 miljarder kr. Men de har också kontinuerlig serieproduktion av ubåtar. De brittiska Type 31 fregatterna är också långt billigare än 10 miljarder kr, men så saknar de också dyra saker som kvalificerat luftvärn med medellång räckvidd, ubåtsjaktförmåga och signaturdämpning.

Finland och Danmark är lite märkligt men inte Norge, dom är som dom är knähundar åt USA.

Idag ja, men inte under sent 1990-tal.


Antagligen eftersom SAAB under sent 1990-tal vare sig hade intresse, eller råd att behålla Kockums.


Det får du fråga norrmännen. Norge har ingen plikt att köpa svenska ubåtar istället för tyska,
lika lite som Sverige har en plikt att köpa norska NASAMS istället för tyska IRIS-T SL.

Men troligt är tidsaspekten. Norge vill ha 6st ubåtar (d.v.s. större än hela det svenska ubåtsvapnet), varav 4st innan 2035. Med A26 skulle de behöva vänta på den första ubåten till 2035 eller senare.


Det förvärrades så klart av att man inte har tillverkat en ubåt sedan 1990-talet, inte har svetsat en ubåt i Karlskrona sedan 1960-talet och att många kompetenser (både inom företaget och underleverantörer) har försvunnit via pensionsavgångar.

Så att göra två moderna ubåtar är dyrt. Att göra två ubåtar i ett eftersatt varv som inte har tillverkat ubåtar på 50-60 år är ännu dyrare. Så vi kan räkna med att de polska ubåtarna kommer att bli klart billigare att tillverka, eftersom man då har kommit igång och lärt sig av de första båtarna.

Tre A26-båtar, med ett luftoberoende framdrivningssystem, har valts ut för att ersätta den polska flottans enda ubåt av Kilo-klassen från sovjettiden.
https://www.twz.com/sea/poland-to-buy-advanced-new-a26-submarines-from-sweden

Leveringstid har nok noe å si, for den første norske 212CD er under bygging, og skal leveres i 2029.
Men det går nok mer på at vi har hatt et meget godt samarbeid med Tyskland når det gjelder ubåter i mange tiår. Samt at A26 i utgangspunktet er laget med forholdene i Østersjøen, og de er ganske så forskjellig fra Nordsjøen, Norskehavet og Barentshavet.

For Polen virker valget logisk ettersom Sverige og Polen er nære hverandre geografisk, og har flere av de samme operasjonsområdene. Dette gir rom for omfattende samtrening, felles vedlikehold, og så videre.

Jo men det beror ju helt på hur fartygen är utrustade. Är de utrustade med integrerade sensor- och vapensystem i teknisk framkant, så mycket som får plats, så landar man nog på min summa.

Skrovet och framdrivningsmaskineriet, och liknande, ligger nog under miljarden för båda fartygstyperna.

Jag är inte helt med har jag fattar det rätt att japan säljer ubåtar för 5 miljader styck och vi säljer för 10 miljarder och det skulle alltså enligt din expertis bero på att våra ubåtar är utrustade i teknikens framkant?

dvs skrovet kostar 1 miljard styck för den japanska och den svenska, den japanska har teknik för 4 miljarder och vi har för 9 miljarder?

Japan har inte exporterat några ubåtar. De tillverkar ubåtarna åt sig själva och hur de väljer att bokföra kostnader vet i.a.f. inte jag. Det kan t.ex. vara så att den kostnaden som anges, enbart är för rörliga kostnader. Det vi vet var att de förlorade upphandlingen i Australien till franska shortfin Barracuda, som skulle ha kostat Australien 46 miljarder SEK per båt (vilket inkluderade enorma infrastruktursatsningar för byggnation i Australien) och Nederländerna 16 miljarder SEK per båt med byggnation i Frankrike. Så Japanska Sōryū kan mycket väl vara världens dyraste konventionella ubåt.

Siden 2022 er den erstattet av Taigei-klassen som ser ut til å ha en "byggekostnad" på rundt $500 millioner. Den 6. Taigei ubåten ble sjøsatt nå i oktober så de klarer å bygge ubåter i Japan.