Varför är ateister så känslostyrda?

Du hade inget svar på hur moral utanför den egna gruppen kan ha utvecklats genom evolution
Jag tog upp "our lady of zeitoun" och ditt bästa svar var att jämföra det med bigfoot
Angående shroud of turin valde du att inte svara alls (kanske minns fel?)
Jag tog upp det där med naturlagarnas perfekta värden, du bara gick vidare
Du fick den där listan med 15 argument, där varje svar var "nähä", men det är försvarbart eftersom det skulle ta timmar att gå in i detalj
Var det något mer? kanske missat något
Just det, jag tog upp svåra filosofiska frågor också och ditt svar var "god of the gaps"

Min bedömning står sig i att dina inlägg karaktäriseras av att du håller garden högt och skriver mycket defensivt. Förstår du vad jag menar med det?

En grundpoäng i länkade filosofitrådar är att även paret medvetande/fri vilja eller annorlunda uttryckt subjektiv upplevelse och förmågan till autonomt väljande till exempel vart du riktar dina ögon är experimentellt overifierat. Faktiskt på samma vis som andevärlden med dess olika änglar, demoner och gudar.

Varför tycker du att det är så mycket mer relevant att håna förekomsten av overifierade gudar jämfört med att du har en inre upplevelse? Har du något inlägg som du kan länka till där du försöker dig på att härleda möjligheten till förekomsten av en inre subjektiv upplevelse utifrån tillgängliga verifierbara experiment utförda på den materiella världen?

Alltså här på forumet kan du ju möta till exempel sådana som mig med kapacitet att inför publik dra ner byxorna på dig så alla skrattar åt din lilla "Tickelitu" där nede.

Har du inte hört talas om muskelsammandragningar i ansiktet och dess kopplingar till tankeverksamhet?

Det står ingenting om ateism i Bibeln. Gud fostrade Abrahams släkte att förmedla information om Gud. Den religiösa överbyggnaden blev ett redskap för världslig makt och det blev förstås förbjudet att ha avvikande tro. Men varför skulle någon som inte är uppvuxen i en religiös miljö nödvändigtvis tro på de religiösa berättelserna?

Paulus tycks mena att bara den som tror på Jesus får evigt liv men om man tror på Jesus så tror man också på vad han sa enligt Matteus 25:31-47 .
Jesus sa också att den som tror på hans ord får evigt liv medan den som hör ordet men misstror det blir dömda av hans ord. Människor som inte hört hans ord eller som inte tror vad de hört om Gud blir inte straffade för det men blir dömda också de av hans ord.

Det är bra för människor att tro på en högre rättfärdig och barmhärtig makt och möjlighet till ett evigt liv. Det minskar ångest inför döden och motiverar oss att behandla varandra väl, men om man misstror dem som tror och inte kan tro på deras tal om Gud så är det så. Det kan mycket väl vara budbärarnas fel och brister som spelar in men det gynnar världens furste som vill framstå som den ultimata makten.

Så när de som inte kan tro på (en viss version av) Gud blir hotade med evig tortyr för att de inte hycklar och ansluter sig i ledet så blir det lätt känslomässigt.

Detta är ett exempel på hur du vänder på bevisbördan. Det är du som hävdar att moralen bevisar att det finns en gud. När man ber dig försvara den positionen med argument och belägg, så har du inget att komma med utan kräver istället att vi andra ska ge en alternativ förklaring som visar att det inte är så som du påstår.
Läs på om bevisbörda och de vanligaste argumentationsfelen.

Det är bevisläget för två extraordinära påståenden som är poängen i det fallet. Jag har förgäves försökt få dig att förstå att det inte spelar någon roll hur många som tror och vittnar om ett påstående av det slaget och även presenterat olika exempel på hur lite som faktiskt krävs för att en stor mängd människor ska både tro på och vittna om allt möjligt extraordinärt. Det har aldrig någonsin visat sig att det de facto har skett ett mirakel.

Där minns du fel.
Varför ljuger du? Fler än en gång har jag förklarat för dig varför det inte är rimligt att automatiskt dra slutsatsen att magi måste vara svaret på allt som vi inte förstår.
Hur många gånger ska jag behöva påpeka att det är du som har bevisbördan om du vill hävda att det är en gud som skapat universum? Det är inte vi andra som behöver visa att det inte är så.

Jag svarade på samtliga påståenden, vissa mer utförligt än andra och du kommenterade inte ett enda utav svaren.


Du använder dessa frågor för att legitimera din gudstro. I det sammanhanget är det ett typexempel på god of the gaps.
Vi har inga svar på frågorna och det betyder INTE att det finns en gud.

Jag frågade dig rakt ut, vilka bevis skulle du behöva för att tro på gud
Du sa "jag vet inte"
Det är ju helt enkelt du som skiter i bevis och logik och bara säger "det räcker inte" oavsett vad, det är ju du som är orimlig, instängd och trångsynt

Jag håller stundvis en hård ton när jag diskuterar med religiösa. Vilket enligt min mening är mer än befogat. Det är extremt sällsynt att man inte bombarderas med argumentationsfel om och om igen när det är Gud som diskuteras.
Religiösa är i regel väldigt oärliga och intellektuellt ohederliga när det är deras religiösa föreställningar som diskuteras (det innebär inte att de är oärliga rent allmänt).

Vet du ens själv vad det är du pratar om? Det märks att Jordan Peterson är din idol.
Vill du ha ett svar från mig så kan du skippa ordsalladen och ställa tydliga, relevanta frågor.

Du är nog ganska ensam om att ha den bilden av dig.
Det är ingen som blir imponerad av ditt ordbajsande.

Vilken relevans har detta?

Men varför skulle det vara min uppgift att förklara hur man ska kunna bevisa att det finns ett magiskt väsen som existerar utanför tid och rum?
Jag har ingen jävla aning om hur man skulle kunna bevisa något så verklighetsfrämmande. Det är inte jag som påstår att en sådan entitet existerar, det är du.
Självklart kan jag inte göra mer än att värdera de argument och bevis du presenterar.

Du påstår dig vara logisk, då måste du kunna förklara vad som skulle övertyga dig
Annars säger du att det finns ingenting som skulle kunna övertyga dig, och det betyder att du inte är villig att ändra din åsikt efter några bevis alls vad det än var, en ologisk hållning

Ok, återigen mycket defensivt i och med att du bara motiverar din dedikation till hån i ett generellt perspektiv. Varför undviker du att svara direkt på det jag pratar om? "Jag" är en sak och ett begrepp och "alla" ett annat. Varför är det mer relevant med en generalisering istället för att svara på mina konkreta frågor?

Detta gäller allmänt för våra interaktioner och inte bara det jag citerar nu.

Har Tickelinten verkligen inte noterat en enda av mina länkade trådar? Tickelinten har missat att jag nämner årets mest kvalitativa och kvantitativa tråd på filosofiforumet i TS och Tickelinten missar också att jag länkat den till honom. Jag har skrivit 50+ inlägg i den tråden och debatterat med filosofiskt kompetenta användare (till skillnad från dig) där.

Om Tickelinten vill bli tagen seriöst får Tickelinten titta på aktuell tråd och gärna även precisera sig hur Tickelinten ser på frågeställningen visavi de med metafysisk, kompatibilistisk och deterministisk världsbild.

Annars ska Tickelinten tyst dra sig undan.
Se ovan. Glöm inte bort att återknyta till mina tidigare frågor som Tickelinten låtit glida ur händerna. Kanske tillsammans med byxorna?

Du ser inte att en tråd på temat "känslostyrning" kan kopplas till ansiktsmuskulatur och hur det kan användas till att svara på den centrala frågan till dig i TS?

När du ser muskelsammandragningar i ansiktet på barn som skrattar eller gråter har det inget värde i en känsloanalys av barnet?

Nej, man behöver inte konstruera hypotetiska bevis för ett påstående för att vara öppen för att acceptera det givet att bevis presenteras.
Lär dig hur bevisbörda fungerar.

Logik verkar inte vara din starka sida. Att inget skulle kunna övertyga mig följer inte logiskt av att jag inte vet hur man kan bevisa Gud.

Du har inte ställt några konkreta frågor.
Detta är vad du frågade:

1. Varför tycker du att det är så mycket mer relevant att håna förekomsten av overifierade gudar jämfört med att du har en inre upplevelse?
Jag förstår inte ens vad det är du frågar här. Vad är det för inre upplevelse du pratar om här, vilken relevans har det och när har jag påstått att det är mer relevant att håna overifierade gudar jämfört med att jag har en ”inre upplevelse”?
Återigen måste jag fråga om du ens själv vet vad det är du pratar om?

2. Har du något inlägg som du kan länka till där du försöker dig på att härleda möjligheten till förekomsten av en inre subjektiv upplevelse utifrån tillgängliga verifierbara experiment utförda på den materiella världen?
Återigen, vad i hela friden pratar du om?
Nej, jag kan inte länka till ett inlägg där jag ” försöker mig på att härleda möjligheten till förekomsten av en inre subjektiv upplevelse utifrån tillgängliga verifierbara experiment utförda på den materiella världen”.


Jodå, jag har noterat att du gärna skryter om vilken djup tänkare du är. Riktigt pinsamt.

Jag har redan gett min syn på det du påstår i TS. Du har fortfarande inte svarat på det jag skrev, utan väljer i stället att skämma ut dig med ordbajsande.
Att vara obegriplig är inte ett tecken på att man är smart, hur många fina ord man än häver ur sig.


Så vart vill du komma? Ska jag analysera hur mina ansiktsmuskler beter sig när jag diskuterar med dig?

Jo, det är ju betydligt fler ögonrullningar än att ansiktsmusklerna rör sig till annat än ett litet skratt över de dumheter som skrivs.
Det mesta är så ologiskt och tillsnurrat att det inte ens är värt att försöka skriva ett svar.

Och något som verkligen saknas i dessa "diskussioner" här är en verklig diskussion, alltså att de argument som man ger faktiskt besvaras med motargument, inte bara en massa luftiga påståenden som inte ens backas upp med minsta försök att förklara hur det skulle vara tänkt att hänga ihop.