Citat:
Nä, det gick inte till så. Jag såg två kroppar. Ena med en aura. Jag testade att köra armarna igenom den, med resultatet att de passerade rakt igenom. Allt var selektivt, min talförmåga fanns inte, däremot rörelse. Rummet var ej helt mörkt heller. Jag hann tänka på säkert 50 olika tankar. Försökte ringa om hjälp, men kunde ej prata i telefon. Jag gick omkring och sen såg jag mig själv sitta på sängkanten. Sedan sögs den personen in i mig. Oerhört långsamt ca två minuter. Först kom fötterna Sedan benen och såg huvudet sakta sugas in i huvudet mitt. Jag kände det också, och när den gjort det så gjorde jag ett test: jag förde armarna igenom kroppen och nu kände jag kroppen. Och auran var borta. Den som hade en tunn ljusgrå film runt armarna och kroppen. Fanns inget glapp i händelsen. Väldigt svårt att förklara det för någon som ej haft något liknande upplevelse. Jag tog upp detta inför en neurolog som blev mkt fascinerad och även pratade med en kollega om detta. Han påstod att detta är oerhört ovanligt, förekommer endast några få fall i hela världen.
Jag antar att du en kort stund efter att du såg kroppen sitta på sängen åter tog plats i densamma. Det är det vanliga. Du upplevde en spontan OBE men utan full insikt därom, därav kunde du gå omkring med upplevelsen av att fortfarande vara i och ha formen av en kropp. När insikten kommer ikapp, så brukar man snabbt återta sin plats i kroppen och ofta med en bakomliggande rädsla över att ha varit utanför.
För man har brutit ett löfte, en överenskommelse om att inte avslöja en sanning. Ibland uppstår rädslan av självbevarelsedrift därför att man "gömmer sig i kroppen".
För man har brutit ett löfte, en överenskommelse om att inte avslöja en sanning. Ibland uppstår rädslan av självbevarelsedrift därför att man "gömmer sig i kroppen".