Citat:
Ursprungligen postat av
rrpiper
Du har inga emotioner men alla dina argument är emotionella.

Bara emotioner och en vilja att avsluta för att du inte "orkar". Vilket du inte inser är ytterligare en osaklig emotion du delar med dig av. Du har knappt sagt något sakligt under hela diskussionen. Förstår att du inte orkar med dig själv.
Det är fascinerande hur du lyckas skriva kilometerlånga inlägg utan att säga något som faktiskt håller ihop logiskt. Du verkar på fullt allvar tro att ”lite övervakning” är någon sorts magisk medicin mot kriminalitet, trots att ingen seriös studie eller verklig erfarenhet någonsin visat att massövervakning löser grundproblemen. FRA-lagen, datalagringen, Ipred, Chat Control, alla de lagarna har passerat, och vad har vi fått? Inte minskad brottslighet, bara mer data att missbruka och läcka.
Du låtsas dessutom att valet står mellan total övervakning och kaos. Det är ett klassiskt false dichotomy-fel. Samhällen med hög frihet och integritet (ex. Schweiz, Island) har lägre brottslighet än stater med omfattande övervakning (ex. Storbritannien, Kina). Så uppenbarligen är kameror inte magiska moralimplantat.
Och sedan detta: “Om vi slipper klotter tack vare kameror är det frihet.” Nej. Det är bekvämlighet. Frihet handlar inte om att “slippa se” saker du ogillar, det handlar om rätten att inte bli övervakad, registrerad och analyserad dygnet runt av någon du inte ens kan ställa till svars. Den friheten är oändligt mycket mer värd än att du slipper titta på klotter i tunnelbanan.
Din logik är dessutom självupphävande: du tror att staten är för inkompetent för att hantera klotter, men samtidigt tillräckligt pålitlig för att ges total insyn i varje medborgares liv utan att missbruka den makten. Hur exakt får du ihop det? Det krävs en särskild sorts naivitet för att se det som en bra idé.
Så nej, det är inte “emotionellt” att vilja behålla sin frihet. Det är rationellt. Det emotionella här är din rädsla för brott, för oordning, för människor du inte gillar och du projicerar den rädslan genom att ropa efter mer övervakning, som ett barn som tror att fler lampor i rummet skrämmer bort mörkret.
Kort sagt: du kallar andra för “pöbel”, men beter dig som exakt det du beskriver, någon som gladeligen byter bort principer för lite illusion av trygghet. Och det är inte bara naivt. Det är farligt.
Så med det sagt, slutdiskuterat. Bråka med någon annan, idiot!