Sluta blunda för halva verkligheten – våld i nära relation drabbar också män

det som gör teorierna pseudovetenskapliga är ju just med vilken godtycklighet som helst man kan hävda att någon är förtryckt utan att egentligen behöva redovisa på vilket sätt så är fallet. Det är ju så den applicerade postmodernismen kunnat flytta fram sin karta över stakeholders över tid. Först var det kvinnorna, sen var det de homosexuella, sen blev det transmänniskor. De som vägrade omdefiniera den dogma man en gång lärt sig blev persona non grata (lex JK Rowlings).

Vänstern är ju i sin natur våldsromantisk p g a det revolutionära elementet, men har väl hållt sig på mattan sedan RAF och PLO försvann från kartan. Fåtalet våldsverkare har sedan hållts levande via sekteriska celler. Det är väl först nu Vänstern cykliskt visat sitt rätta ansiktet iom Israel/Palestinafrågan. Gayatri Spivaks tes om strategisk essentialism har ställts på sin spets.

.

Jag önskar jag kunde dela din bild om paradigm, men indoktrineringen går djupt och administrationen vars långa vandring genom korridorerna smittades med denna farsot ser inte ut att vara i dödsryckningar riktigt än.

Vi kommer möjligtvis att få se ett inkluderande av männen som offer, men inte på bekostnad att teoribygget går under. Det är ju trots allt inte så att Aftonbladet slutar säga att världen går under 2030 bara för att Bill Gates kommit ut som en lögnhals.

Det är pseudovetenskap.

Den verkligt progressiva vägen är ironiskt nog att vara regressiv. Ta bort all pseudovetenskap. Rensa skiten. Återgå till biologi som norm, och ge adekvat hjälp till människor med psykisk ohälsa istället för att låta dem leva i villfarelser.

Framförallt bygger ingen hållbar verklighet eller framtid på revolutionära utopier som alltid slutar i repression.

Vet inte varifrån siffrorna kom, men ja det var det som var min poäng också. Kvinnor är, som vi alla vet, mycket mera benägna att ta till våld än män, både fysiskt och psykolgiskt. Vilket bekräftas av siffrorna.

Och javisst, mörkertalet för kvinnors psykologiska våld mot män lär vara skrämmande stort. Men det finns gissningsvis ett mörkertal även när det gäller fysiskt våld.

Jag såg en intervju med en brittisk fd relationsvåldsarbetare för några år sedan. Tror det var ett inslag i en dokumentär på ämnet. Hon sa att kvinnor som blir misshandlade i sina relationer så gott som alltid är våldsamma själva, men att det är tabu att forska på såna frågeställningar. Tror hon hade blivit svartlistad i branschen pga sina politiskt icke-korrekta åsikter.

Du skriver lysande. Tack. Väldigt skarpt formulerat – och du sätter fingret på något som är både filosofiskt och historiskt avgörande. Varje idéströmning som gör anspråk på moralisk totalitet bär på fröet till sin egen förstelning. Det gällde kyrkan under medeltiden, marxismen under 1900-talet – och nu genusideologin under 2000-talet.

I grunden är det samma mönster som återkommer genom historien: en berättelse som en gång var frigörande – frigörelsen från klass, från könsroller, från normer – blir till ett nytt system av kontroll när den vägrar prövas mot verkligheten. Michel Foucault, vars texter ofta citeras av dagens postmodernister, var självnade sig skeptisk till varje teori som gör sig själv oantastlig. När makt blir ett allt-förklarande raster upphör vetenskapen och ersätts av trosvisshet.

Fakta – Brå, WHO, CDC, Tystnadens pris – visar nu att våld, psykisk ohälsa och socialt sönderfall inte följer könsideologiska linjer, utan mänskliga. Det är därför den gamla könsmaktsteorin hos den politiska vänstern skakar: den kan inte längre förklara världen utan att förneka data. I det läget börjar varje rörelse försvara sig genom moral istället för logik – och där börjar pseudovetenskapen. Fascinerande.

Historien visar att samhällen som bygger på revolutionära utopier alltid slutar i repression, just för att man försöker tvinga människor att passa in i idéer snarare än att låta idéerna formas av människor. Det är därför det verkligt progressiva idag inte är ännu en teori, utan en återgång till verklighet: biologi, psykologi, evidens. Att se individen som hon är – inte som symbol i ett maktschema.

Rapporten Tystnadens pris visar nu tydligt vart vägen framåt går: släpp könsdogmerna, börja mäta verkliga resultat, behandla psykisk ohälsa, trauma och beroende som de verkliga grundorsakerna till våld och lidande. Det är inte regressivt, det är ren upplysningstradition – tillbaka till förnuft, fakta och mänskligt ansvar.

Kort sagt: ideologier föds ur vilja till frihet, men överlever bara i längden om de tål sanningen. När de inte gör det längre, är det dags att börja om – inte med ilska, utan med insikt.

Jobbar du politiskt? Vi skulle behöva dig i demokratin.

Japp. Forskningen är tydlig. Våld i relationer handlar inte om kön utan om psykisk ohälsa, svartsjuka, trauma och bristande impulskontroll. Stora studier från CDC (NISVS 2018), EU-FRA 2020 och metaanalyser av Archer (2000, 2018) samt Hines & Douglas (2010) visar att våldet i nära relationer är ömsesidigt i 50–70 % av fallen. Båda parter använder våld – män oftare fysiskt, kvinnor oftare psykiskt, socialt eller ekonomiskt. Men även fysiskt.

I Sverige bekräftar Brå:s trygghetsundersökningar och rapporten Tystnadens pris (2025) samma mönster. Där framgår att nästan lika många män som kvinnor uppger sig ha utsatts för psykiskt våld, men att bara en bråkdel söker hjälp. Mörkertalet för mäns utsatthet uppskattas till 70–80 %, eftersom stödsystemen är riktade mot kvinnor och många män undviker att anmäla av skam, misstro eller rädsla för att inte bli trodda. Även kvinnors våld mot partner rapporteras sällan – både för att det inte passar in i könsmodellen och för att män ofta tiger av rädsla för att framstå som svaga.

Den här tystnaden har ett pris: långvarig psykisk nedbrytning, sjukskrivning, missbruk och självmord. Forskningen visar tydligt att män som utsatts för psykiskt våld har 2–3 gånger högre suicidrisk än befolkningen i stort.

Om vi vill minska våldet på riktigt måste vi våga se hela bilden. Kön är inte orsaken – beteenden och sårbarhet är det. Gör hjälpen könsneutral, behandla psykisk ohälsa och svartsjuka tidigt, och håll både män och kvinnor ansvariga för sitt våld. Först då kan vi tala om verklig jämställdhet – byggd på verkligheten, inte vänsterns könsideologi.

Tack, smickrare där 😁

Med distinktionen att Kyrkan ersattes av Marxismen som en materiell version av konstant i människans liv, medan genusideologin får ses som vad som kallas neo/post-marxism men i själva verket är vad som händer när man låter pseudovetenskaper växa. ID/Kreationism går ju i samma fotspår egentligen, så det är ju något många fringe ideas som nått en slags zenith sedan utvecklar för att fortsätta vara relavanta.

Här är jag lite osäker om jag håller med dig. Jag förstår din tanke, men viljan till frihet är inte nödvändig för en ideologi, utan viljan till förändring. Det som skiljer vänsterideologier från t ex religiösa diton (vänsterrörelser måste anses vara materiellt substitut för andlighet med alla de dogmer som kommer med kyrkbygget), är att andliga rörelser har en väldigt klar bild av vad som händer vid den yttersta dagen, medan revolutionära rörelser fokuserar på att riva ned det befintliga. Hitler var väl egentligen närmast vad gäller en idé om framtiden med Albert Speers arkitektur som visst bevis för detta, men Lenin et al famlade ju i mörkret i decennier medan Partiet växte i all oändlighet utan att skapa något annat än fortsatt misär.

Där är väl den applicerade postmodernismen idag. Man har mål, men målposten förflyttas, problemen är oändliga helt enkelt för att om något faktiskt blev som man tänkt sig upphör ideologin, d v s Partiet, att behöva existera.

Lite som en fred i Gaza är dåligt för många människors mentala hälsa.

Haha, oerhört inte. Jag tror egentligen inte på demokrati längre, då vi lever i en postdemokrati. Men jag tackar för förtroendet.

Ja, förstår, men vi som kämpar i mitten för social- och marknadsliberalismen behöver dig verkligen. Anar att du är ung, och aj så skärpt. Engagera dig i ett parti. Du kan gå långt och göra stor nytta. Jag kan coacha lite om du vill. Jag är pensionär.

Sådan begåvning som din är sällsynt.

Du har helt rätt – ideologier drivs inte av frihet utan av viljan att förändra. Men när förändring blir ett självändamål förlorar idéerna sin kompass. Det är exakt där dagens genusideologi befinner sig: ett evigt projekt som aldrig får bli färdigt, för då skulle hela apparaten – forskningsbidrag, myndigheter, kampanjmaskiner – tappa sin existens.

Religioner lovar frälsning vid tidens slut. Revolutionära läror lovar bara nästa steg. När målet hela tiden flyttas, ersätts sanning med lojalitet. Det är därför vi ser hur könsdoktrinen försvaras som en religös tro, inte som vetenskap. Brå, WHO, CDC och nu rapporten Tystnadens pris visar att våld och psykisk ohälsa inte följer kön, utan sårbarhet: trauma, missbruk, svartsjuka, ekonomisk stress. Våldet är ofta ömsesidigt – kvinnor står för mycket av det psykiska våldet, män för det dödliga och självmorden. Samma grundorsaker, lite olika uttryck me variationer.

Men svenska systemet fortsätter som om fakta vore hotfulla. Politik och akademi lever på berättelsen om ”mäns våld mot kvinnor” – trots att den bara förklarar halva verkligheten. Det är så just postdemokratin fungerar: moral ersätter mätbarhet, och bidrag blir viktigare än resultat.

Den verkliga vägen framåt är varken höger eller vänster – den är vuxen. Sluta finansiera könsideologi. Styr efter effekt, inte åsikt. Gör hjälpen könsneutral, integrera psykiatri, beroendevård och skydd, mät resultat och lägg ner program som inte fungerar. Det är inte cynism – det är upplysning i praktiken. Mindre tro, mer vetande. Mindre slagord, mer ansvar.

Så? män är alltså, med din logik då, mer utsatt för "psykisk ohälsa, missbruk, svartsjuka, dålig impulskontroll och livskris vid separation. " än kvinnor...märkligt då att kvinnor enligt data mår psykiskt sämre än män, är mer utsatta för dålig ekonomi som grupp,
Stämmer ju väldigt dåligt med din lilla teori där. att ALLT skulle bero på dessa saker...
för då borde ju kvinnor drämma dödliga stekpannor i sina makars skallar eller köra köksknivar genom deras hjärtan dagarna i ända....





Patriarkat eller patriarkal makt ger inte kvinnor ansvarsfrihet.
Talibanerna i Afghanistan ex, tillräckligt patriarkalt förtryck för dig? eller just ja...de existerar ju inte..
gör inte kivnnor ansvarsbefriade...utan de tar ifrån kivnnor möjligheter och makt över sina egna liv.



Ja det är garanterat ömsesidigt i väldigt många fall...om du har en partner som slår, så kommer de flesta förr eller senare svara med att slå tillbaka. Och sårbarhet kan ju uppkomma ur den ekonomiska stress som ex. påtvingad deltid ger, för att den andre partnern inte tar ett skit ansvar för barnen.





Vill man rädda liv, så ska man fokusera på alla faktorer som ligger bakom våld i samhället, och inte blunda för den kanske största faktor av alla. att vi har manlighetsnormer som dyrkar våld.


Och jag upprepar...eftersom du verkar missa detta:

"Varför har vi inte stora skaror av kvinnor som skjuter ihjäl varandra på gatan? Ägnar sig åt att slåss i div huliganbråk utanför div stadion? Beror det på att endast unga män lider av psykiskt dåligt mående?

Och varför har vi inte kvinnliga Södermannen Umeåmannen, Örebromannen, Nytorgsmannen, Jack the Ripper, och alla övriga tusentals mer eller mindre kända gärningsmän som oftast av sexuella skäl ägnat sig att våldföra sig och mörda genom hundratals år av känd kriminalhistoria?

Vad är din förklaring till denna faktiskt enormt stora skillnad mellan grupperna män och kvinnor?

Ahh just det just män är tydligen så utsatta för dåliga kvinnor, separationer, ekonomisk fattigdom och trauman i livet att de lider så oerhört mycket mer av psykiskt dåligt mående. Nått sånt eller?"

Bla bla bla....

Berätta för kvinnorna i Afghanistan, Iran etc att talibanernas regim etc.. och är en "myt" och "pseudovetenskap" tack.

Du gör egentligen återigen samma sak som många andra vänsterfeminister nu tvingas göra när den svenska officiella statliga rapporten Tystnadens pris spräcker er gamla berättelse: du flyr från rapportens fakta till symboler som känns tryggare. Du vägrar läsa eller prata om rapporten, trots att det är trådens ämne. Du pratar hellre om talibaner långt långt borta, sällsynta seriemördare och alla gänghuliganer på gatorna – men inte om den svenska verklighet rapporten ju faktiskt handlar om: 400 000 män och 400 000 kvinnor som lever i våld i nära relationer här och nu. Du skiter i dem. Du vill bara rädda dina bidrag som du får till ineffektiv könsideologisk verksamhet? Det är kanske dags att börja jobba samhällsnyttigt istället?

Du tjatar på med samma klassiska retoriska knep gång på gång – flytta frågan från rapportens fakta till dina små ointressanta känslor. Genom att prata om extrema fall (pratar du om 800 000 seriemördare i Sverige som mördar inom familjen, tror du tråden här och rapporten handlar om det?) och historiska orättvisor slipper man se det obekväma: att kvinnor i Sverige nu också ofta utövar våld, ofta psykiskt, ekonomiskt och socialt, men även fysiskt. Det våldet lämnar färre blåmärken, men det bryter ner människor och leder till depression, förlorad arbetsförmåga, grovt elakt umgängessabotage och i värsta fall sannolikt flera hundra självmord i Sverige varje år.

Rapporten visar svart på vitt att kön inte förklarar våldet – sårbarhet gör det: psykisk ohälsa, trauma, separation, missbruk, stress. Samma faktorer bakom kvinnomorden finns också bakom männens självmord. Samma mekanismer, olika uttryck. Det är det som gör Tystnadens pris så obekväm för den gamla felaktiga könsmodellen – för den kräver att man erkänner att empati måste gälla båda könen, inte bara det som passar vänsterns könsideologi och hatiska slagord (för att fortsätta få miljarder i skattemedel).

Du kallar det, tjatigt och föraktfullt, för “mansnormer” – men det är bara en etikett för dig att slippa erkänna komplexiteten. Det är enklare att tjata ihjäl oss om patriarkat än om psykisk ohälsa och ansvar. Därför väljer du bort barnamorden de senaste åren, där mammor faktiskt står för majoriteten, eftersom det krossar din löjligt svartvita bilden av ”förövaren man, offret kvinna”.

Vänsterfeminismens dilemma nu är just det: när verkligheten inte längre stämmer med doktrinen återstår bara tre vägar – omtolka, förneka eller misstänkliggöra. Du väljer alla tre. Men verklig jämställdhet kräver mod att se allt: män, kvinnor och barn som både offer och aktörer.

Den nu historiska svenska rapporten Tystnadens pris från den statliga myndigheten är inte ett angrepp på kvinnor – det är en påminnelse om att ingen har monopol på lidande. Vill man rädda liv måste man följa fakta, inte tro. Din gamla falska könsideologi botar ingen, men sanning och ansvar gör det.

Ah, kulturnarxistisk relativism. Du hävdar därmed att patriarket i Sverige och patriarket i Afghanistan är likställda. Förväntat.

Nej jag bevisar att patriarkat inte är en "myt" via att påpeka att patriarkat fortsatt idag är gällande i många länder, ett av det värsta förmodligen i Afghanistan, men du finner det även i gott om andra nationer.
Och när vi hade patriarkat i Sverige så var det inte så mycket bättre än vad de har idag i Afghanistan.
Även i Sverige var det förbjudet för kvinnor med högre utbildningar, precis som i Afghanistan, det var även förbjudet för kvinnor att arbeta inom en räcka yrken, precis som i A. det var förbjudet för kvinnor rösta, äga sina egna pengar, ärva på lika villkor...äga sina egna barn, säga nej tack till oönskat sex med sin äkta make...etc etc etc...tom lagligt våldta lilla frugan precis som man behagade ända från till 1964 och misshandla henne fram till 1864.
utan att hon kunde göra ett skit åt det....
Några av patriarkens "fördelar"...

Patriarkat är alltså ingen "marxistisk myt" eller vad det nu var du skrev.
Inte heller har jag nånstans likställt olika nationers varianter av patriarkat.

jag har inte ens hävdat att Sverige av idag är ett patriarkat, jag har skrivit om patriarkala värderingar, strukturer eller normer...take your pick ....och att dessa kan du fortsatt idag finna i Sverige i ex. vissa mäns förväntningar på att de ska ha rätt till kvinnor, kvinnors kroppar och ex. rätt kontrollera dem i vissa fall med hjälp av våld, och att det vore fullständigt idioti att som TS föreslår ignorera denna orsak bakom mycket av dagens partnervåld.
Precis som det vore idioti att ignorera att mycket av övrigt våld, kriminalitet m.m. i samhället också handlar mycket om negativa machonomer UTÖVER andra faktorer som ex. utanförskap, fattigdom, psykisk sjukdom etc. etc.


denna önskan om att vi alla bara ska blunda för faktumet att mansnormer ofta är vansinnigt korkade och direkt skadliga, inte minst för män själva, verkar vara ett enormt behov hos TS och dig får jag anta.

Trams och off-topic. Du gör här exakt det som Tystnadens pris avslöjar – du byter ut fakta mot moraliserande historielektioner och använder dem för att slippa ta in den nutida verkligheten. Ingen har förnekat att Sverige en gång var patriarkalt. Det var hela västvärlden. Men det är 2025 nu, inte 1864. Att dra paralleller mellan dagens svenska jämställdhetsarbete och Afghanistan är inte argumentation – det är känslostyrd symbolpolitik. Fånigt.

Dina fula knep följer ett tydligt mönster:

* Byt ämne – från dagens data om 400 000 män och 400 000 kvinnor i våldsrelationer till gamla historiska orättvisor som redan rättats till. Eller långt långt borta.. åk dit och kämpa då?

* Använd skuld som vapen – håll kvar idén om manlig kollektiv skuld, så slipper du erkänna kvinnors ansvar för psykiskt och ekonomiskt våld.

* Bygg moralisk överlägsenhet – placera dig själv i en trygg roll som “upplyst” försvarare av kvinnor, vilket döljer den egna osäkerheten och den ideologiska beroendeställningen.

Problemet är att rapporten Tystnadens pris inte stödjer din berättelse. Den visar att män och kvinnor i Sverige idag drabbas i lika hög grad av våld i nära relationer, bara i olika former – fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, socialt. Och att män, barn och hbtq-personer ofta inte får stöd eftersom myndigheterna fortfarande arbetar efter din gamla könsmall. Det är inte jämställdhet. Det är vänsterpolitiskt haveri.

Du pratar gärna om ”mansnormer” men vägrar desperat att se kvinnonormer – kontroll, elak manipulation, ryktesspridning, falska anklagelser och umgängessabotage – allt dokumenterat i rapporten som du konsekvent undviker att läsa. Du vill tala om manliga seriemördare, men inte om barnamord, där kvinnor står för majoriteten av gärningspersonerna i Sverige. Du väljer bort fakta som stör din världsbild. Det är inte feminism, det är självbedrägeri. Pinsamt. Och så tjatigt.

Och kanske är det just där det personliga hos dig ligger: rädslan för att tappa hela din identitet om kön inte längre förklarar allt ont. Många av oss har sett det – hatiska aktivister som byggt hela sin moral på en enkla gamla idé om “patriarkalt förtryck”, och som nu inte vet vart de ska ta vägen när forskningen visar något mer komplext.

Men verklig jämställdhet kräver just det modet: att låta sanningen väga tyngre än stoltheten. Rapporten Tystnadens pris visar inte att kvinnor är problemet – utan att båda könen är människor, med ansvar, sårbarhet och förmåga att skada. Det är först när vi erkänner det som vi kan rädda liv på riktigt.

Så släpp symbolerna och se verkligheten. Du är så off topic – tråden handlar inte om 1800-talets patriarkat, utan om nutida människor som lider i tystnad. Förstår du?

Det är inte manligt eller kvinnligt. Det är mänskligt. Och just därför är det dags att prata om allt. Släpp och läs på. Bli fri. Lär dig. Tänk om.