Citat:
Ursprungligen postat av
MrFishboy
Är det en ersättning för termen ”extremhögern” eller komplement? Kan tycka att som du beskriver det är det ju så ”extremhögern” tidigare blev klassificerade.
Vill man dra det ännu längre, är det vad vänstern brukar kalla ”fascism”?
Eftersom det inte är ett hävdvunnet uttryck ännu, så kan man likaväl hävda att ordet uttrycker det uttalaren säger i ögonblicket och stunden; om man bara tittar på epistemologin bakom sammanhanget och användningen.
På så sätt är det en förnyad term som i hög grad överlappar "höger-extremism", men även "alt-right" och andra dylika rörelser och åskådningar.
Fascism kallas för fascism av alla politiska läger. Fascism har en akademiskt fastslagen konsensus om ordets betydelse. Mussolini själv kallade sig Fascist t.ex.
Fascismens demokratisyn är att den avvisar demokrati totalt. Högernationalismen accepterar demokrati, motvilligt. Den är rätt när man vinner, men fel när man förlorar.
Fascismens syn på staten är att staten är allt, individen endast ett verktyg. Högernationalism sätter nationen i centrum, och staten är nationens försvarare.
Fascismen kräver en absolut och stark ledare. Högernationalismen beundrar starka ledare, men tröttnar ofta på dem när de blir för dominerande.
Fascismen kör på statligt styrd, korporativ ekonomi. Högernationalismen föredrar marknadsekonomi, men med nationalistiska skyddsmekanismer.
Fascismen använder våld, kontroll och propaganda som maktmedel. Högernationalismen vill ha val, opinion och lagstiftning.
Fascismen hanterar oliktänkande med förföljelse, censur och förtryck. Högernationalismen nöjer sig med intolerans.
Fascismens kärna är total statlig enhet och disciplin. Högernationalismens kärna är nationell identitet.
Citat:
Ursprungligen postat av
MrFishboy
Blir det en viktig distinktion nu när etablissemanget vill introducera nya former av nationalism; ”
Medan etnonationalism är problematisk, så är medborgerlig, liberal nationalism en förutsättning för att vi ska kunna samarbeta i en demokrati” (sic)
https://www.gp.se/debatt/en-ny-svens...c-4ecb40e27bde Samtidigt som man vill nationalisera främlingarnas kulturella bas;
”Simona Mohamsson: ”Blågul islam” https://www.expressen.se/nyheter/pol...ion-i-sverige/
Du odlar din paranoida duktigt du. Första länken är inte från "etablissemanget" (vilka det nu är), utan från privatpersonen Mosa Sebdanis egna åsikter. Det står överst i arikeln. Och andra länken är personliga åsikterna av Simona Mohamsson, inte "etablissemanget". Du använder abstrakta hjärnspöken som inte existerar på något avgränsat sätt i verkligheten. Det är vad paranoiker oftast gör.
Citat:
Ursprungligen postat av
MrFishboy
Vad är de största skillnaderna från Svensk Nationalism; ”Vi svenskar lever ju i en så oändligt mycket lyckligare lottad situation. Vårt lands befolkning är homogen, inte bara i fråga om rasen utan också i många andra avseenden.” Tage Erlander
”Sverige åt svenskarna” Per-Albin Hansson
Med tänkare som Rudolf Kjellén och Teodor Holmberg, Folkhemmet är ju en nationalistisk skapelse, fördelningspolitiken skulle gynna hela folket, nationen var en organism, där varje del var nödvändig.
Per Albin Hansson och Tage Erlander tangerade aldrig nationalism. Folkhemmet hade ingenting med nationalism att göra.
Den socialdemokratiska politiken bygger på folkhemstanken, jämlikhet och trygghet.
Högernationalismen bygger på rasism-liknande nationell renhet genom exkludering.
Socialdemokratin ser folket som alla medborgare, oavsett ursprung - inkluderande.
Högernationalismen ser endast ”riktiga svenskar” som fullvärdiga - exkluderande.
Socialdemokratin ser staten som en välfärdsstat med socialt ansvar.
Högernationalismen ser staten som auktoritär - ordning, lydnad, hierarki.
Socialdemokratin strävar efter samarbete och neutralitet gentemot andra länder.
Högernationalismen drivs av misstro och fientlighet.
Den socialdemokratiska grundtonen är solidaritet och pragmatism.
Den högernationalistiska grundtonen är xenofobi och revanschism.
Socialdemokratin står för självbestämmande och kulturell stolthet utan exkludering.
Högernationalismen står för ”vi mot dom”, styrka före solidaritet, styrka före svaghet, känsla före rättvisa.
Socialdemokratins politik i hela Norden har präglats av kollektivism med socialt ansvar. Staten ska skapa trygghet, sjukvård, skola och pensioner, allt som ger alla medborgare en grundläggande säkerhet. Man fokuserar på arbetarrörelsens ideal, jämlikhet, arbete åt alla och minskade klassklyftor. Man satsar på nationell samhörighet, ett folkhem där alla som bidrar till samhället är välkomna. Ekonomin styrs demokratiskt, inte genom diktatur; staten tar ansvar för planering, men makten ligger alltid hos folket via riksdagen.
Högernationalismen, däremot, bygger på identitet genom motsats, “vi” mot “dom”: invandrare, minoriteter, oliktänkande. Den bär en rasistisk idé om etnisk och kulturell renhet, att vissa hör hemma och andra inte. Den förespråkar ordning, disciplin, en stark ledare, motstånd mot fackföreningar och vänsterrörelser, samt misstro mot internationalism, EU, FN och globalt samarbete ses som hot mot ”nationens själ”.
Socialdemokratin handlar om att bygga samhället inifrån - tillsammans.
Högernationalismen handlar om att försvara samhället utifrån - mot ”andra”.
Den ena bygger på tillit, den andra på rädsla. Det är i grunden den avgörande skillnaden. Det är helt fysiologiskt omöjligt att få till en socialdemokratisk samhällsbild och fungerande genom att använda nationalism i någon form.