Hur skulle livet vara om vi bara agerade utifrån vad VI FAKTISKT VET?

Tänk om vi levde våra liv enbart utifrån det vi vet – inte vad vi hört, läst eller fått berättat.
Ett enkelt exempel: oavsett hur mycket information vi får om Kina, så har dom flesta av oss aldrig själva varit där. Vi kan därför inte veta att Kina existerar – vi litar bara på andras utsagor. Om man hårdrar det blir världen genast mycket mindre.

Var går egentligen gränsen för vad vi vet, och vad vi bara tror på? Är kunskap något som kräver direkt erfarenhet, eller kan man ”veta” genom tillit till andra?

Ett annat exempel: vi säger att vi ”vet” att jorden snurrar runt solen. Men ingen av oss har sett detta ske från utsidan. Vi tar det för givet för att vetenskapen säger det, men strikt talat har vi bara upplevt dag och natt.

Hur skulle livet se ut om vi bara förlitade oss på det vi själva erfarit? Skulle det bli ett extremt begränsat liv, eller snarare ett mer ”äkta” sätt att vara i världen?

Vad tänker ni?

ja du, jag tror svenska bönder lever livet efter vad dom vet om t ex hur man odlar potatis, och inte efter hur det är i kina eller vad tror du själv (och tvärtom, kineser hur man odlar ris och inte hur det är i sverige)

Att agera är en ganska påtaglig aspekt av att lära sig. Att veta först och därefter agera är sällan hur det går till, det är snarare fråga om att man agerar och får vetskap om saker parallellt, och att båda dessa aktiviteter formar varandra och är två sidor av en helhet.

Menar du att ett litet barn bara ska göra sådant som den själv vet av egen erfarenhet blir nog livet rätt kort.

We are constantly making imperfect decisions in a imperfect world, and those decisions are based on imperfect and limited information.
We still have to make them.

Först och främst blir det ju lite filosofiskt med vad det innebär att "veta". Kan du lita på dina sinnen?

Men att gå runt och konstant tvivla på dina sinnen är inte praktiskt i verkligheten. Så vi kan ju kika på det där med saker som du har personlig erfarenhet av. Då kommer ju frågan om det bara är du som ska agera så, eller om du förutsätter en värld där alla gör så.

Om du är den enda som gör på det sättet kommer du bli kraftigt socialt missanpassad. Tänk de som inte tror på att jorden är rund, fast ännu värre. Hur skulle du uppfatta någon som inte tror på någonting du säger om denne inte har personlig erfarenhet?

Så hur skulle det bli om alla var så? Ja, civilisation hade ju inte fungerat. Hela vår civilisation bygger på kunskap från tidigare generationer. Det skulle ju mer eller mindre omöjliggöra att man lärde sig speciellt mycket av varandra om allt lärande skulle innebära att någon måste göra så att man får personlig erfarenhet för att acceptera det.

Då skulle vi sitta i ett rum hela livet, för vi skulle inte veta vad som fanns på andra sidan av väggen. Vi ”vet” vad som finns på andra sidan väggen genom vår fantasi och genom vår vana. För om vi inte vet vad som finns på andra sidan väggen, kan det likaväl inte finnas något alls där. Det blir en global skepticism som gör att alla a priori antaganden blir meningslösa.

Men det låter som Descartes drömargument som säger att vi kanske inte vet om vi är vakna eller drömmer, verkligheten är osäker. Eller demonargumentet som går ännu längre, kanske är allt falskt, till och med logiken och matematiken, inte bara sinnesintrycken.

Blir nog svårt att komma någonstans alls med den strategin.

Sedan är ju frågan hur vi skall kunna lita blint på våra sinnen än mindre våra minnen.

Vi kommer i praktiken alltid behöva ta beslut utan att ha all information tillgänglig.
Sedan lär vi oss av de blåmärken detta oundvikligen ibland leder till.

Vad har vi för alternativ förutom att agera utifrån det vi själva vet? Jag tror det blir omöjligt för en hjärna att ta beslut baserat på vare sig mer eller mindre än den har tillgång till.

Om du menar att vi ska vara jättesäkra innan vi agerar så... ja, hur skulle livet vara då? Det är sånt man kan prova. Agera bara när du är säker och se vad som händer.

Om du menar att du har någon fantasi om att man kan agera på saker som är helt säkra så kan jag bara föreslå att du testar det också. Inget av det här är sånt man löser retoriskt, och det är dessutom enkelt att testa. Lycka till.

Du har ju, som vanligt, fel redan i premissen.
Jag har aldrig varit på solen, men vet att solen finns. Samma med Kina. Och att ta del av andras kunskap är direkt kunskap, även om du inte fattar det. Tror du inte på lejon för att du aldrig träffat ett på nära håll?
Vad tänker vi? Att du borde kanske pausa dina pojkrumsfunderingar och tonårsfilosofi, och läsa mer.

Hmm intressant. Men om man skulle börja leva så efter det att man fyllt 30? Då är det väl ändå någorlunda nöjligt eller är det kört även i sådant fall?

Hmm intressant. Kan du utveckla?
Och du gör bort dig gör tusende gång. Kan du inte filosofi varför insisterar du på att hänga här? Varför inte hålla dig istöllet till typ cannabis och krypto istället som är enkelt för alla?

Det låter helt ypperligt om man vill bli en tänkare. Sluta tänka själv och låt andra tänka åt dig.