Vill skjuta skallen utav mig

Helt riktigt.

Men det känns outhärdligt.
Varje dag är en kamp.

Tio års terror.

Helt riktigt.

Men som sagt om jag livestreamar det eller så, så kanske det blir en debatt om mental hälsa, och då kan jag ju HJÄLPA andra, som jag vill göra.

Jag är dessutom organdonator, jag bryr mig inte ett skit om mina organ, om jag dör, så HJÄLPER jag andra.

Jag slipper känna något mer. Det är en vinst. För allt jag gör nu är att gråta hela tiden.

Inte ens vid vansinnesdåd av amerikansk kaliber så tar den debatten fart, tyvärr.

Provat att hjälpa andra medan du är vid liv? Åtminstone i min tidigare mörka punkt i livet så sket jag i debatten, allt jag brydde mig om var min omgivning. Din kanske suger men med tanke på vad du skrev här nu verkar du ju åtminstone ha ett hjärta. Vem vet, du kanske kan bli den positiva omgivningen för någon annan.

Ah, okej. Du har väl rätt.

Ja. Jag har signat upp för frälsningsarmen för att hjälpa hemlösa.

Vill verkligen hjälpa andra.

Jag är ett monster. Men även monster har sin goda sidor....

Men demonerna i hjärnan försvinner aldrig.

Jag är allvarlig när jag säger att jag vill skjuta mig själv. Har försökt göra det tidigare.

Du kommer aldrig vara helt god eller helt ond. Det är ingen människa. Demonerna i hjärnan kommer alltid att vara där, men du kan lära dig välja hur mycket du vill lyssna på dem och ta dem på allvar.

Hur ska jag göra? Hur ska jag tänka?
Jag försöker ta tag i mitt liv.
Inte lätt. Pluggar.

Men tankar på självmord finns alltid i bakhuvudet.
Inte så himla lätt att fokusera på avtalsrätten då...

Jag vet det.

Ser ingen ljusning i framtiden, tyvärr.

Självmord är inget skämta om. Och jag skojar verkligen inte.

Vill att smärtan ska ta slut. Gråter hela tiden.

Du pluggar juridik? Då förstår jag att du vill skjuta skallen av dig! Skoja bara. Men en grej att tänka på. Eller två faktiskt.

1. Videon kommer säkert gå runt bland barn på tiktok, instagram, twitter osv. så det är ju inte så snällt mot dem som inte vill se det

2. Om du vill ge tillbaka mot de som har behandlat dig hemskt borde du göra det till ditt mål att avslöja vad de har gjort för en större allmänhet. Eller för polisen om de har gjort något olagligt. Då påverkar du faktiskt dem. Om du tar livet av dig kommer de säkert bara tycka det är skönt att du är borta för att du inte kan avslöja dem längre.

Att du inte ser någon ljusning är inte samma sak som att det inte finns någon. Jag tror det finns en ljusning för dig.

Smärtan kan ta slut utan att du skadar dig själv. Du måste lära dig att inte låta smärtan gå under huden på dig. Inte lyssna på den. Det är svårt, men det går.

Det är inte farligt att gråta. Tvärt om är det bra. Det skadar dig inte.

Jag gråter hela tiden(okej, det känns som hela tiden, men mer, väldigt ofta).
Både privat och i det offentliga, tyvärr.

Men mår så oerhört dåligt.

Någon får fucking skjuta mig nu!
Orkar inte mer.

Och där tog det också en ny riktning. Noterat.