Citat:
Ursprungligen postat av
Eittol
Om vi på något sätt lyckades avlägsna alla utomeuropeiska, eller kanske ska man använda ordet icke västerländska personer inklusive deras barn.
Alla dessa människor som inte fanns i landet för cirka 40 år sedan.. som har förvandlat vårt land till oigenkännlighet.
Vad skulle hända om alla de avlägsnades från Sverige så att bara vi riktiga svenskar blev kvar.
Skulle samhället då kunna återgå till en idyll som det var på 60-talet?
Eftersom det inte finns något "riktiga svenskar", så är det bara en teoretisk tankelek. Om en sådan förändring, som du leker med tanken på, skulle ske tämligen snabbt, så skulle väldigt mycket av Sveriges samhälleliga infrastruktur haverera.
Tänk dig en bil som fungerar bra, och du plötsligt tar bort vevstakar, förgasare, avgasrör, oljetråg, spindelleder, och kylsystem. Vad händer?
Idyll på 60-talet? Nästan alla samhällsparametrar är ju tydligt bättre idag än de var på 1960-talet? Att ett land benämns som o-igenkännligt är bara en fråga om tid. Allt förändras, konstant, hela tiden. Inget förblir detsamma i något samhälle.
Människor som var födda på 1840-talet kallade ju Sverige igenkännligt år 1900, medan unga människor 1900 inte fattade vad gamlingarna gaggade om. Inte förrän dom själva, runt år 1960, inte kände igen det Sverige dom själva var vana vid, medan unga människor på 1960-talet inte fattade vad gamlingarna gaggade om. Inte dessa unga själva runt år 2020 inte kände igen det Sverige dom själva var vana vid (på 60-talet), och unga människor inte fattade vad gamlingarna gaggade om osv osv.
Så är det alltid, överallt. Allt förändras, konstant, på samma sätt som att vi alla blir äldre och förändras med, på samma sätt som att en dag aldrig kommer tillbaka igen. Man kan inte stanna tiden eller utvecklingen/förändringen.
På 1960-talet fanns varken juridiskt begrepp eller straffbarhet för våld- eller våldtäkt inom äktenskapet. Svensk lag utgick från att sexuellt umgänge inom äktenskapet var en äktenskaplig rättighet, inte en potentiell brottshandling.
En make kunde alltså inte juridiskt våldta sin maka, och juridiskt sett så var kvinnan mannens egendom. Och detta skedde i mycket högre grad än idag, delvis eftersom alkohol var mycket mer utspridd då än nu. Och kvinnor saknade rättsskydd i väldigt hög grad. Avvikelse från norm (ogifta mödrar, skilsmässa, psykisk sjukdom) var väldigt socialt stigmatiserande.
Kvinnan hade t.o.m. mannens efternamn, eftersom hon var hans egendom, och kunde inte ta banklån eller skriva kontrakt utan hans medgivande. Gifta kvinnor uppmuntrades att sluta arbeta efter barnfödsel. Förskolor fanns knappt. Föräldrar och lärare fick använda fysiskt våld som uppfostran, vilket ständigt skedde.
Abort var förbjuden utan särskilt läkarintyg, homosexualitet var officiellt klassad som psykisk sjukdom, institutionsvård och tvångssteriliseringar användes mot människor med “lösaktigt leverne” och "moralisk svaghet" (psykisk ohälsa var en en moralisk svaghet, ansåg även läkarvetenskapen). Våldsbrottsligheten var mer utbredd, även om den var mindre dödlig och rå.
Miljöskydd var nästan obefintligt. Industriavfall släpptes ut fritt, asbest användes öppet, bilavgaser reglerades inte. Arbetsskador var mycket vanliga, och skyddsregler och sjukersättning fanns inte i någon större utsträckning. Människors kunskapsmöjligheter var inte demokratiserade i någon nämnvärd grad heller.
Antibiotika och infektionskontroll tillämpades inte i särskilt hög grad, medan idag finns avancerad infektionsvård, MRSA-kontroll, och antibiotikastyrning. Vaccinationsprogram som skyddar mot dussintals sjukdomar och åkommor fanns inte, som hepatit B, HPV, Polio, och hjärtinfarkt var ofta dödlig. Idag finns ballongvidgning, bypass-kirurgi, pacemaker, stent, statiner och blodförtunnande som standard.
Kampen mot 1900-talets pest "Cancer" är flera tusen procent bättre idag. 1960-talet hade röntgen och mikroskopi. Idag finns CT, MR, PET, målstyrd strålbehandling och immunterapi som standard. Biltrafiken har fått säkerhetsbälten, krockkuddar, ABS, radar, eldrift och GPS-navigering. Flyg har blivit massresande snarare än elittransport. Rening av vatten, luft och utsläpp har minskat sjukdomar enormt mycket. Mekanisering, konstgödselkontroll och livsmedelshygien har eliminerat svält i västvärlden, och energisnåla hus, isolering, brandskydd och ventilation har gjort boende såväl hälsosammare, billigare och säkrare.
1960-talet var ingen "förlorad idyll". Det är ju bara nonsens. Det låter snarare som att du fokuserar på att "det fanns väldigt få människor med mörk hudfärg då", typ. Och således var Sverige en idyll?
Folk tycks glömma att 1960-talet var vänsterns höjdpunkt, väldigt vänster-inriktade ideal i Sverige då, som inte finns längre (vi befinner oss i högerns tid nu). På 1960-talet var arbetslöshet under 2 % krisnivå. Staten, kommunerna och industrin tog ansvar för att “alla skulle ha jobb”, och "solidarisk lönepolitik” innebar att lågavlönade fick större löneökningar än högavlönade. Inkomstskillnaderna var historiskt små. Konsum, HSB, KF och fackliga försäkringssystem spelade en större roll i vardagen än privata företag gör idag.
Staten skulle ge trygghet “från vaggan till graven”. Välfärden uppfattades som gemensam egendom. En industriarbetare kunde försörja familj, ha bil, sommarstuga och fru som hemmafru. Utbildning och boende var kraftigt subventionerade; studielån var små, bostadslån reglerade. Folk kände sina grannar. Samhället byggde mer på förtroende än övervakning.
Män arbetade, kvinnor tog hand om hem och barn - inte av vilja utan av tvångsmässig nödvändighet. Ekonomiskt jämlikt inom kärnfamiljen, men extremt ojämlikt mellan könen. Skillnaden mellan stad och landsbygd var mindre i levnadsstandard tack vare statliga utjämningssystem. Statligt reglerade hyror och kommunala bostadsbolag dominerade. Mindre konsumtionspress, färre valmöjligheter, större förutsägbarhet m.m. osv. etc.
Det här kan du inte återvända till, eftersom inget samhälle någonsin återvänder till ett tidigare stadium. Och ska du få till något snarlikt, så måste du vända hela landet väldigt långt vänsterut i politisk riktning än den stadiga höger-riktning vi har idag. Det kommer folket idag inte gå med på (dom fattar inte vad gamlingarna gaggar om).
Försök och njut av vad som är, och åkturens förtjusning genom livets olika förändringar. Du kan ju inte göra något åt det, lika lite som du kan gå tillbaka i tiden och bli yngre igen.