Citat:
Det beror på personligheten. EN DEL, som redan var tråkiga, kan bli som du säger, Det absolut deppigast i livet måste vara att bli gammal. När man är gammal och pensionär så tappar man orken, synen och hörseln så allt man kan göra är att gå o vänta på att dö. Hur tror ni att folk som är gammla känner om döden? de vet att de kan dö vilken dag som helst och de flesta går bara runt på något tråkigt, deppigt ålderdoms hem och inväntar en tråkig långsam död.
Vad har ni för syn på detta?
Vad har ni för syn på detta?
men många inte.
T ex min morfar hade en ganska mycket yngre fru ( = mormor) , startade sitt första företag då han var i normal pensionsålder. När det blev för tungt fick han anställning och pensionerade sig då han var 92
Då någon klagade på att han körde som en rallyförare, sa han:-Min bil går inte under 90.
Han tänkte på sig själv som om han var i 20-årsåldern...
Min mamma också.
-Jag har fått en rynka! berättade hon surt.
Då var hon över 80 år
Hon kom också på att hon inte var 18 längre då hon försökte göra något tyngre än hon klarade av, men fortfarande skottar hon bort snö från gången i sin radhuslägenhet istället för att vänta på att vaktmästarn kommer och gör det...
Farfar blev bara 74, så han hann inte bli gammal
Då min pappa blev pensionär fick han fortfarande knappt tid med sina hobbies
(Boule, musikuppträdanden, träna arbetshundar...)Själv är jag över 70, har s g s slutat med mitt företag i Sverige, men håller på att starta två nya i SOasien. OM jag får tillräcklig ordning på en allvarlig idrottsskada, som gått upp, tänker jag starta familj
och nog coacha ett annat basketlag.
Citat:
Ja, tänk så enkelt allt blir om man bara skiter all vetenskap sedan 1905, och bara tänker lite fritt och kreativt.
Tid ses av de flesta, kanske omedvetet, som en fristående variabel som inte är kopplad till verkligheten på något direkt sätt. Se följande tankeexempel som belyser det hela:
Personligen ser jag det som att alla konceptuella funderingar om tid är helt väck, samtidigt som nuvarande upplevelse ändå är dynamisk så att säga. Tid finns inte på det sätt som folk tänker sig, bara på det sätt som nuet förändras. Även om det verkligen går att öppna ett maskhål till dåtiden så skulle det bara vara som att knäppa med fingrarna som i tankeexperimentet. Den som åker bakåt i tiden kan döda sig själv utan att några problem uppstår eftersom det inte finns någon koppling mellan dåtid och nutid. Den som åkte bakåt kommer uppleva en verklighet där han är 30 år och där han tar ihjäl sin egen kopia som bara är 5 år. Vi som stannar kvar kommer fortfarande uppleva en verklighet där Pelle uppfann en tidsmaskin och hoppade bakåt i tiden.
Tänk så enkelt allt blir om man slutar låtsas att det verkliga fenomenet har någonting med våra tidskoncept att göra. En lång linje av händelser som existerar hela tiden och påverkar varandra? Vilket grundlöst svammel.
Personligen ser jag det som att alla konceptuella funderingar om tid är helt väck, samtidigt som nuvarande upplevelse ändå är dynamisk så att säga. Tid finns inte på det sätt som folk tänker sig, bara på det sätt som nuet förändras. Även om det verkligen går att öppna ett maskhål till dåtiden så skulle det bara vara som att knäppa med fingrarna som i tankeexperimentet. Den som åker bakåt i tiden kan döda sig själv utan att några problem uppstår eftersom det inte finns någon koppling mellan dåtid och nutid. Den som åkte bakåt kommer uppleva en verklighet där han är 30 år och där han tar ihjäl sin egen kopia som bara är 5 år. Vi som stannar kvar kommer fortfarande uppleva en verklighet där Pelle uppfann en tidsmaskin och hoppade bakåt i tiden.
Tänk så enkelt allt blir om man slutar låtsas att det verkliga fenomenet har någonting med våra tidskoncept att göra. En lång linje av händelser som existerar hela tiden och påverkar varandra? Vilket grundlöst svammel.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera