Skandiamannen

Håller med. Eftersom NF lär ha kunnat identifiera AB på 150 meters avstånd, och SE kunde pricka in LJ:s ålder och jackfärg på 70 meters avstånd, där den senare stod i en mörk gränd, så bör SE mycket riktigt ha kunnat uppfatta en del från mordplatsen på 60 meters avstånd.

Men när man fantiserar om att SE är mördaren ska han ju hinna "snappa upp" en hiskelig massa uppgifter på mordplatsen? Hur lång tid anser du som är bra på att hitta på att det borde ha tigit för den påhittade mördaren GM-SE?

På 60m hör du uppröda röster och kan lätt se om någon beter sig bryskt

Så eftersom vi vet att han återvänder som GM så blir ju dessa punkter nästan poänglösa

Man ser ju vid flera tillfällen efteråt att han har nån sorts agg mot polisen. Tv- reportaget, i rätten , i Skydd och säkerhet etc. Säkert flera jag glömt nu.

Det är otroligt konstigt att han inte använder den här eventuella bryskheten mot polisen senare, spelar det kortet. Det ger ingen mening att han inte gör det.

Om jag skulle gissa har på nåt sätt Stig snappat upp det med bryskheten hos nån kontakt i media, nån granne, kompis eller även på mordkvällen. Sen har han pratat med Gahn, kanske redan på måndagen?

Han MÅSTE ju ha pratat ut med väktarna efteråt, allt annat skulle ju vara helt pappslöjd. Självklart gjorde han det.

Sen har jag en stark känsla av att det ÄR han som sagt det här till Gahn. Hon HAR hört det av Stig.
Hon repeterar i princip det här två gånger i förhöret, men andra gången avbryter hon sig själv med uppgiften om att brottsoffer varit så liten

Gahn:
« Jag försöker att erinra mig och vad han sa, men det var just det där att han tyckte att polisen hade varit så.. jo, han sa så här också att han var så liten den här mannen»

Hon säger nästan brysk för andra gången här..

Sen får man ta med att HO inte nämner något om det.

Min GISSNING är att Stig har påvärkat Gahn efteråt, kanske redan på måndagen?

Han kan på håll ha "snappat upp" den kvinnliga polisen och AB, IW och AD, m.fl.

Kanske därför inte mycket av det han säger att de sa stämmer. Han såg dem på håll.

Och hur brysk polisen var mot LP också!

SE gick rakt förbi mordplatsen och lade polisens ointresse på minnet. Kanske såg han också vittnet han berättar om prata med polisen också? I förbifarten noterade han också 20 minuter efter mordet att LP rusade runt och försökte stoppa bilar?

Var det inte egentligen så att LP lämnade mordplatsen inom 5 minuter efter skotten?

Då borde väl den bryska sanningen vara att din påhittade mördare GM-SE inte varit i närheten av mordplatsen?

Så ointresset från polisens håll är det bryska, menar du?

Du har lite svårt att ta till dig skriven text. Trots detta gör jag ett försök:

Polisen var brysk mot LP. LP var inte kvar på mordplatsen när den påhittade GM-SE återvände.
Polisen visade ointresse för många vittnen, vilket flera vittnen upplevde.

Detta såg den påhittade GM-SE när han snabbt passerade mordplatsen för att återvända till Skandias reception?

Fast SE beskriver polisen och GS som passiv. Om man är passiv är man väl inte brysk?

Vad gäller polisen ointresse så torde SE ha snappat upp det från mediaflödet.

Du får försöka separera LP som var anhörig till OP och själv ett brottsoffer med de vittnen som samlades vid mordplatsen.

Kanske, men bara kanske, inser du då att polisen var brysk mot LP och ointresserade av efterspelsvittnen och personer som inte hade sett själva mordet när de försökte etablera ett signalement på GM på mordplatsen.

I den första polisrapporten blev det en anmärkningsvärt kort GM med brun läderjacka, vilket kanske inte direkt leder tankarna till efterspelsvittnet SE.

Fast SE beskriver polisen som passiv, ointresserad, vad gäller LP. Inte som brysk mot LP.

Det ena finns på papper, uttalat av SE själv, det andra inte.

Du klamrar dig fast vid en flytboj som inte existerar.

Jag tycker att det är intressant att SE säger till Anér att det bara var GS som LP svor åt och att ”jag vet varför”.

Det där ”jag vet varför” är lite gåtfullt och antyder möjligen bryskhet.

Men som gammal gentleman tyckte han att det var pinsamt att erkänna att han sett en man vara hårdhänt mot en kvinna utan att själv ingripa. Därför undslapp han det bara en gång inför väktarna men låg av strategiska skäl lågt med det sen.