Citat:
Ursprungligen postat av
Josefsmaria66
Är nog bara att vänja sig vid att C kommer ha två män involverade i sitt liv som hon kommer att kalla pappa. Två är bättre än ingen. Jag önskar iallafall samtliga lycka till för ett barn kan trots allt aldrig få för mycket kärlek. Snart har hon ju en syster också vilken hon kommer älska och bli älskad av.
Det är en sak att ha flera vuxna i sin närhet som älskar en, det kan det aldrig bli för många av. Men jag är ett skilsmässobarn sen 2 års ålder varav ena oftast smutskastade den andra föräldern, och jag tog alltid det på mig. Det var som att det träffade mig i hjärtat. Kanske för att jag är en del av min mamma?
Kände mig alltid älskad, perfekt att ha dubbelt av firanden m.m. Men känslan av att det ena föräldern inte duger och viljan att jag ska kalla hans fru för mamma var hemsk. Jag sa aldrig hur jag kände.
Säger inte att det är så för alla men för mig var det så. Hört flera dela samma upplevelse.
Så jag hoppas inte att dessa kommer syssla med samma sak.