Citat:
Ursprungligen postat av
Amaratto
70-åriga cykler och oscillationer (AMO, PDO) är välkända, men de är intern variation – de flyttar värme mellan hav och luft och kan bromsa eller påskynda uppvärmningen tillfälligt.
Aerosoler (svavel från industri) kylde dessutom markant 1950–70-talet, vilket förklarar varför uppvärmningen såg långsammare ut då. När svavelutsläppen minskade kom växthusgasernas fulla effekt fram.
Solaktiviteten har däremot legat still eller minskat senaste 50 åren, så den kan inte förklara den starka trenden uppåt. Det är växthusgaserna som driver långsiktiga förändringen, medan oscillationer/aerosoler mest styr takten.
Nej, atmosfären har inte någon värmekapacitet i sammanhanget. Atmosfären kan inte lagra de mängder energi du menar att den skulle göra för att kunna förklara AMO med en period på 70-år.
Det handlar heller inte om "intern variabilitet". Utan det handlar om att solens magnetiska aktivitet varierar cykliskt och påverkar klimatet. Solens magnetiska aktivitet påverkar till exempel hur stor del av solinstrålningen som tas upp av jorden. Mycket av detta är relativt outforskat, men vi har tydlig kvantitativ data på att det sker.
Ett sätt att mäta hur stor påverkan solen har är värmen som haven tar upp vid toppen av en 11-årig solcykel jämfört med botten. Ca 10ggr högre än förväntat.
"warming/cooling of the upper ocean could not be explained by the Sun's direct surface radiative forcing"
"an anomalous global tropical [ocean heat storage] tendency ranging over ±0.9 W m−2. This is nearly an order of magnitude larger than the surface radiative forcing of ±0.1 W m−2 associated with the ∼11-year signal in the Sun's surface radiative forcing"
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1029/2002JC001396
"Three independent data sets consistently show that the oceans absorb and emit an order of magnitude more heat than could be expected from just the variations in the total solar irradiance."
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2007JA012989
Det handlar alltså inte om den lilla variationen i TSI (vilket är en variation på bara ca en promille under en solcykel) som ligger bakom detta. Utan det är variationen av den magnetiska aktiviteten i solen, som i sin tur påverkar väder och klimat. Variationen i den magnetiska aktiviteten kan vi mäta genom att räkna solfläckar, mäta kosmisk strålning, amplitud i 10.7cm-bandet, mm.
Solen påverkar klimatet mycket mer än bara genom TSI. Magnetisk aktivitet och UV varierar mycket mer än TSI under en solcykel, till exempel. Vilket sammantaget värmer haven 10ggr mer än förväntat under en solcykel genom en process som ännu inte är helt klarlagd. Det finns teorier om att molnigheten förändras under solcykeln, och att värmetransporten från ekvatorn till polerna förändras.
Studerar man en följd av 11-åriga solcykler upptäcker man att amplituden följer en långsammare cykel på runt 70 år. Vilket troligen är orsaken till AMO och PDO. En ännu långsammare cykel på ca 1000 år finns. Den 1000-åriga cykeln är anledningen till att medeltiden var varm, följt av klimatet blev kallt 500 år senare (kallast i slutet av 1600-talet, "lilla istiden"), följt av en uppvärmning som av allt att döma ser ut att komma att nå sin höjdpunkt 500 år efter "lilla istiden", med som varmast i slutet av 2100-talet. Självklart med mindre variationer pga 70-års-cykeln, mm.
Sen tillkommer antagligen också en uppvärmning pga ökande CO2. Men den är antagligen inte alls lika stor som vissa forskare tror. IPCC anger ett intervall på 1.5-4.5 grader för dubblering av CO2. Troligen är det bara 1.5 grader eller mindre. Forskning som landat i 4.5 grader har inte tagit i beaktande den 70-åriga cykeln, utan räknar med att all uppvärmning under den uppgående fasen av den 70-åriga cykeln skulle vara orsakad av förbränning av fossila bränslen. Men det kan inte stämma. Mycket av uppvärmningen de senaste decennierna skulle skett ändå.