Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Jag har ställt samma frågor till mig själv när jag gått där. Och jag anser att det rimligaste borde vara att PE helt enkelt missar att det går en man bakom. Går han en 10 meter bakom då är det nog rätt lätt hänt. För det finns ingenstans där han kan ha dykt upp ifrån strax innan gatuköket. Han måste ha gått med från minst kammakargatan.

Alternativet är ju att LN helt hittar på den mannen. Och det ser jag som orimligare.

Att LN då av en slump också råkar hitta på en man som stämmer rätt väl in på övriga observationer av den efterföljande mannen känns osannolikt. Att han dessutom gör observationer som tyder på att mannen kan ha följt med LOP över till andra sidan där två ytterligare observationer görs av den efterföljande mannen. Med signalement som kan tänkas vara densamma som den som LN ser.

Medan jag skriver inser jag dock att det inte är helt uteslutet att mannen kan ha stått någonstans i höjd med gatuköket och väntat. Men då får man samtidigt osannolikheten att MP kort där innan ser en man som tycks börja gå efter som också han har signalement som påminner om den efterföljande mannen.

Det känns lättare att anta att det är en och samma man hela vägen än att det är flera olika ensamma män med liknande signalement som växeldrar på den sträckan.

Det finns delvis i tråden.

Uppgifter att han slutade på IB 1973-74. Oklart vilken del av underrättelsetjänsten, militär eller polisiär, han sen arbetade för till 1990.

Han hade kontakt med Christer Pettersson i senare skede. Detta är fakta.

Mina spekulationer skulle då bli att hans uppgift på färjorna mellan Baltikum och Sverige kunde inkludera hmm ljusskygga uppdrag ej auktoriserade av svenska myndigheter. Det förekom mycket smuggling via Baltikum till Sverige och sen har vi den Baltiska diasporan exv Baltiska kommittén och WACL som Donald Forsberg kunde ha haft kontakter med.

Edit: Min uppfattning gällande Donald Forsberg, kan man säga, har ändrat riktning från svensk militär underrättelsetjänst till annan ljusskygg verksamhet med kriminella förtecken.

Nej, han är knappast rakt igenom tillförlitlig. Han befann sig av allt att döma inte på Sveavägen och intill mordplatsen vid den tidpunkt han uppger. Hans återger dessutom skeenden på ett påtagligt inkonsekvent vis.Möjligen finns anledning att hålla öppet gällande det han uppgett initialt.

Är det Åke Larsson du vill mena så "tror han" (vid ett tillfälle och på en direkt fråga) att taxibilen kommer från samma håll som han själv.(Larsson stod still för rött ljus)
Han är dock tydlig med att det ganska snart efter skotten/händelsen hoppar ut en person från taxibilen och rusar fram till Palme. Det är han konsekvent med vid flera tillfällen.

Och stödet för U-sväng vid Tunnelgatan är rätt mycket större än HJ's egna (och sannolikt felaktiga) uppfattning:
Vi har Leif L. som "gjorde samma sak som taxibilen. Han svängde över körbar.an och ställde
sin bil framför taxin."
Med stöd av Jan A. som också ser att "som också svängde runt".
Stödet från IM i: "Han hörde sedan hur kvinnan skrek och en taxi svängde upp framför dem."
Och ytterligare så har vi passagerarna i HJ's taxi som inte på något sätt ger stöd för Apelbergsgatan.

Idag gick jag på trottoaren igen. Inte för att lösa palmemordet måste jag säga utan i ett annat ärende. I förhör uppger Pia Engström att hon inte ser någon följa efter paret Palme när de passerar henne där hon står vid busshållplatsen och sedan säger hon att hon ser paret Palme sista gången nere vid gatuköket. Men hon säger INGET i förhören om de tre män som Ljubisa lägger märke till. Han ser två män som gick framför paret Palme och en man som gick bakom. Någon av dem måste väl ha sett fel då tänker jag, för de kan väl knappast ha sett rätt båda två? Och om Pia såg att ingen följde efter paret från ABF-huset, varifrån på vägen ner mot gatuköket dök de tre männen som Ljubisa såg plötsligt upp ifrån isåfall? Och vart tog de vägen sen?

Jag syftar på Kangers och massmedias skildring av Stig Engström 1986 - 1989.




Redan i andra förhöret den 28 april 1986 borde AL ha avslöjats.

AL lämnade en felaktig uppgift som han sannolikt läste i Dagens Nyheter den 6 mars. Att Mårten Palme och hans flickvän gick Kammakargatan västerut när de skildes från Mårtens föräldrar. Inte Sveavägen norrut (som de gjorde i verkligheten). Samma fel fanns i DN den 6 mars.

AL saknade trovärdighet. Det var uppenbart. Den 16 februari 1989 (om inte förr). Medan paret Palme promenerade från Kammakargatan till Sari skulle AL ha gått en fyra gånger längre sträcka via Sveavägen - Tegnérgatan - Holländargatan - Adolf Fredriks Kyrkogata och återvänt till Sveavägen. Skälet? AL oroade sig för paret Palmes säkerhet (när han inte såg några livvakter i närheten). Tillbaka på Sveavägen fick han syn på paret Palme vid butiken Saris skyltfönster (trots att AL hade gått en halv kilometer och paret bara ett hundratal meter).

Resten av AL:s otroliga historia (som ingen vettig polis kan ha trott på) kopierade AL från Thomas Kangers bok "Mordet på Olof Palme" från 1987. Om gärningsmannen skrev Kanger följande (i kapitlet "Mordet"):

"Antingen har han just sneddat över Sveavägen och därmed skuggat makarna Palme den sista biten från andra sidan gatan; eller så har han valt att gå långt ut på trottoaren för att undvika att bli sedd av förbipasserande."

AL påstod att han såg hur mannen som följde efter paret Palme vid Kammakargatan fortsatte på den västra sidan efter parets sidbyte, korsade Sveavägen "tjugo/trettio meter från korsningen med Tunnelgatan" och väntade en kort stund vid Dekorima.

När AL väl erkände den 16 mars 1994 erkände han förbehållslöst (E4426-K). Allt var påhitt från början till slut.

Från utredningsmaterialet vet vi att narkotikaspanaren Björn Thulin direktavlyssnade Sigges telefon och 15 andra linjer under mordkvällen. Han började sitt pass 15.20 och avbröt 22.30. Så direktavlyssning gjordes hela tiden utan att något tillslag var planerat.

En tänkbar förklaring är att de två männen (mellan sju och 15 meter framför paret Palme beroende på vilket förhör man väljer att tro på) var två okända vittnen. De gick vidare söderut på Sveavägens västra sida. "De två männen fortsatte mot Kungsgatan" uppgav Ljubisa Najic den 24 mars 1986.

Att korsa Sveavägen och titta i Saris skyltfönster i 10 sekunder tog 30 sekunder. På 30 sekunder går man dryga 40 meter. Männen kan ha varit 50 meter söder om mordplatsen när skotten kom. De hörde förstås skotten. Om de inte såg GM (vilket inte Sirpa Lindgren och Carina Pettersson gjorde trots att de var närmare mordplatsen) hade de inga skäl att kontakta polisen.

Pia Engström observerade vem som gick bakom paret Palme. Inte vem som gick framför. Ingen gick 10 meter (eller mindre) bakom paret Palme. Enligt både L261-A 1986 och L261-F 1988.

Mannen som Ljubisa Najic såg bakom paret Palme (bara tre meter bakom i vad som rimligtvis var det mest tillförlitliga förhöret på eftermiddagen den 1 mars) var sannolikt en man som uppehöll sig vid korvkiosken av andra skäl. Kanske en längre stund. Kanske lämnade han korvkiosken utan att känna igen paret Palme. Kanske levde han resten av sitt liv utan att misstänka att Ljubisa såg honom. Enligt Pia Engström kan inte mannen ha kommit från Grand. Inte om mannen gick 3 - 10 meter bakom paret Palme. Som Ljubisa uppgav i förhören. Mannens signalement skilde sig avsevärt från mannen som Mårten Palme såg vid Sandins möbelaffär.

Det hindrar inte att "Sandinmannen" följde efter på större avstånd (30 meter).

Det hindrar inte heller att "Dekorimamannen" (GM) väntade vid Dekorima när paret Palme närmade sig korvkiosken. Enligt Inge Mårelius gjorde han det.

Upplys mig.

Vilken mötande bilist?

Är det Åke Larsson du vill mena så "tror han" (vid ett tillfälle och på en direkt fråga) att taxibilen kommer från samma håll som han själv.(Larsson stod still för rött ljus)
Han är dock tydlig med att det ganska snart efter skotten/händelsen hoppar ut en person från taxibilen och rusar fram till Palme. Det är han konsekvent med vid flera tillfällen.

Och stödet för U-sväng vid Tunnelgatan är rätt mycket större än HJ's egna (och sannolikt felaktiga) uppfattning:
Vi har Leif L. som "gjorde samma sak som taxibilen. Han svängde över körbar.an och ställde
sin bil framför taxin."
Med stöd av Jan A. som också ser att "som också svängde runt".
Stödet från IM i: "Han hörde sedan hur kvinnan skrek och en taxi svängde upp framför dem."
Och ytterligare så har vi passagerarna i HJ's taxi som inte på något sätt ger stöd för Apelbergsgatan.

Jag avser uppgifterna 1986. Att vittnen är kapabla till att missta sig gällande detaljer likt åt vilket håll en perifer person lämnat en plats gissar jag att polisen vet är förekommande. Det vill säga, det är inget som uppdagar uppgifter som falska. Men nog fanns det varningssignaler.

Det jag har lite svårt att släppa är hans grandmans bonniga framtoning, vilket ansluter till ett mönster. Såvitt jag vet fanns det inte rapporterat i media.

Rimliga slutsatser av vittnesuppgifter kallas ibland spekulationer. Av dem som ogillar slutsatserna. Oavsett hur rimliga de är.

T ex att Mårten inte hann se om mannen började gå (som Mårten vittnade under ed).

Eller att korvhandlaren Ljubisa Najic inte kan ha sett en man som kom från Grand (enligt Pia Engström).

Eller att Kerstin Nordström såg paret och mannen en kvart tidigare (hon såg dem från sovrumsfönstret när hon nyss hade stängt av TV:n strax efter elva för att hon inte orkade se långfilmen mer).

Eller att Nicola Fauzzi såg Anders Björkman (av många fler skäl än kommissionen nämnde när den skrev i rapporten 1999 att Fauzzi ”med all sannolikhet” såg Björkman).

Eller att Inges passagerare redan var vid bankomaten när Glenn Malmström kom dit (och att Inge kan ha väntat på passagerarna i drygt tre minuter).

Eller att Ahmed Zahir (som gick norr om bodarna i sällskap med Yvonne Nieminen och hade bättre minne än hon) mötte Stig Engström (som sprang söder om bodarna och inte norr om dem som i Rapport) 5 - 6 steg väster om bodarna och ingen på David Bagares gata.

Eller att Ulf Helin sände larmet i polisradion först när han hade talat med Ingrid Zetterström hos Solna taxi (och Birgitta Brolund vid bordet framför honom hade talat med Stockholm taxi) och motringt Järfälla taxi 23.25 (och att Ahmed och Yvonne därför inte hann möta GM på David Bagares gata).

Eller att mannen som Susanne Törneman mötte vid Smala gränds mynning i David Bagares gata (och inte mitt i gränden) närmast såg ut som han kom från Birger Jarlsgatan (som framgår av bandutskriften från 1992 och inte av referatet från 1986).

Eller att flera vittnen i och utanför taxin såg att Hans Johansson stod vid Tunnelgatan och gjorde U-svängen vid Tunnelgatan (och inte vid Apelbergsgatan).

Eller att mannen i beige som Lisbeth Palme såg (utan att ange hur långt efter skotten hon såg honom) var vittnet Jan-Åke Svensson.

Är det någon särskild slutsats som du ogillar? Eller är du bara sur för att någon drar rimliga slutsatser som du ogillar?