SFI: ett dyrt skämt som bör avskaffas.

Jag har betydligt mer insyn än så.

Visst finns det vissa undantagsfall men tycker de flesta svartskallar man träffar där ute pratar hyfsad svenska. Vissa lite för bra för sin hudfärg kan man t.o.m tycka. Svarta och gula människor som pratar mer adlig svenska än de allra flesta jag träffar..

Du har ju ett allvarligt urvalsfel i din iakttagelse, om du nu tänker att dina observationer skulle vara representativa för samhället i stort.

De invandrare som rör sig bland svenskar är de som har valt att lära sig svenska. De invandrare som valt att inte lära sig svenska rör sig inte bland svenskar. De håller sig till sina likar, arbetar inte och får gratis (dvs betalad av oss svenskar) tolk så fort det behövs.

Likheten är att alla människor inte har helt lätt att lära sig.

Då får du redogöra för det. Fram tills du gjort det räknas ditt påstående att många som klagar på invandrares bristande språkkunskaper själva bara har nio års skola utan att bli godkända i svenska enbart som din privata upplevelse.

Dessutom är din jämförelse väldigt haltande. En infödd svensk kan, trots bristande betyg i svenska, ändå klara sig i samhället. Han behöver ingen tolk, han kan klara av många jobb, han kan sköta kontakter med sina barns skola, med vården och med myndigheter. Medan invandraren som inte lyckats fullfölja första kursen på SFI inte klarar sig i samhället. Han kan bara klara av ett ytterst begränsat antal jobb, han kommer att behöva tolk i alla sammanhang.

Dessutom har svensken i fråga inte valt att flytta till ett annat land där han inte behärskar språket. Jag tycker att en svensk, även med IG i svenska, har rätt att kritisera invandrare som väljer att inte ens försöka lära sig svenska utan att behöva bli skylld för att vara rasist.

Frågan är enkel: borde vi helt enkelt avskaffa SFI, eller åtminstone lägga ner det i dess nuvarande form? Vi pratar alltså om en verksamhet som riktar sig till vuxna människor – vuxna! – och ändå behandlas de som om de vore dagisbarn som måste tvångsmatas med värdegrund, kulturlektioner och annan fluff. Som om man kan programmera folk i 40-årsåldern att bli "goda svenskar" bara för att de fått en powerpoint om återvinning och allemansrätten. Spoiler: det går inte.

Ska man undervisa i språk – låt det då handla om språk. Inte kulturterapi. Inte "så här firar vi midsommar". Inte "så här källsorterar du plast". Bara ren, rak svenska. Punkt.

Och lärarna… herregud, lärarna. Alla som haft oturen att sitta i ett SFI-klassrum vet vad jag menar. Antingen är det en trött 38-årig småbarnsmamma som halkade in på lärarbanan när skilsmässan stod klar, en utbränd balt från 90-talets arbetskraftsinvandring, eller någon halventusiastisk MENA-gubbe som själv knappt kan böja verben. Resultatet? Ett hav av elever som hellre stirrar på mobilen än lyssnar på nästa "övning" om hur man beställer kaffe på Pressbyrån.

Det som behövs är en revolution: nya läroplaner, nya metoder – och framför allt nya lärare. Människor med energi, människor som faktiskt behärskar svenska, och som inte bara tog jobbet för att CSN behövde ticka in medan livet krisade.

Och varför inte låta det kosta en slant? När man själv har investerat i något så tenderar man också att ta det på allvar. Det kanske är det enda sättet att skilja dem som faktiskt vill lära sig språket från dem som bara går dit för att rulla tummarna och samla bidrag.

Så frågan kvarstår: ska SFI fortsätta vara världens dyraste vuxendagis – eller är det dags att bygga om hela skiten från grunden?

Jag har bra koll kan jag lova på tämligen många individer för att se samband mellan misslyckanden i tex svenska och åsikter. Mer kan jag inte säga då jag inte kommer avslöja min profession.

Likheter finns men du väljer att spegla det fel.
Även en svensk som har bekymmer att inte klara kärnämnen riskerar att belasta samhället mer än de som klarat kärnämnena. Håller du inte med? Dessutom har man kostat samhället 80 000 per år i nio år utan att uppnå förväntade resultat.