Destruktivt förhållande? Panik över att han vill ta paus

Såklart jag vill. Det är ju allt jag vill...

Ja det stämmer, vi har inte varit intima på ett tag... På grund av allt bråk och hur situationen är mellan oss... Jag vet att det inte är sunt, ingenting av detta är sunt.. 😭

Men, han vill ju inte det!

Varför försöker du ändra på något som du inte kan ändra på?
Det här kommer sluta med att du tvingas anpassa dig till hans premisser, han kommer ha kvar dig för trygghet tills att han hittar nån annan att suga sig fast vid och du kommer bli lämnad, ännu mer ledsen och förtvivlad än vad du är nu.

Gör vad du vill, men du kommer i slutändan bara att ha ödslat ännu mer tid, pengar och energi på någon som inte vill samma sak som dig.
Någon som du inte kommer kunna förändra...
Lycka till!

Jadu jag vet inte vad jag mer ska skriva förutom att, it takes 2 to tango men du verkar dansa själv tragiskt nog 😞

Tack för ditt stöd och hjälp 🥺

Ingen orsak. Har dock inte hjälpt så mycket, har bara gett svar vad jag anser att det verkar som.. Å jag hoppas för din skull att jag kommer ha fel i det jag har skrivit. Men jag tvivlar på det.

Du får gärna återkoppla vad hans svar angående "er" blir. Jag anar att du kommer vänta tills dess å sen ta beslut hur å vad göra utifrån det.

Försök att göra roliga saker denna veckan så att du inte sitter å tänker allt för mycket 🤗

Ja jag kommer att vänta Absolut, jag återkommer med besked... Är ändå helt inställd på att det tar slut.

Tack, jag ska försöka, även om allt jag vill är att ligga i sängen och lipa...

Jag hör vad du säger och förstår ditt resonemang. I detta fallet så har min misstro och svartsjuka uppkommit efter otroheten. I början av vår relation så litade jag på honom till 100%. Det var därför det blev en sån chock när detta kom fram. Jag trodde helt ärligt aldrig att han skulle kunna göra något sådant. Han framställde sig som en ärlig, genuin och seriös man, som sa att han ville hitta en tjej att dela livet med. Och jag trodde honom.
Vid några tillfällen var jag absolut misstänksam, men inget jag angav till honom eller konfronterade honom med. Dessa tillfällen visade sig sedan vara dem då han var otrogen.

Men absolut, nu såhär i efterhand så har jag låtit mina känslor styra och inte tagit ansvar för dom. Samtidig kan jag tycka att han inte har gjort det lätt för mig heller. Jag vet att det är svårt att återfå förtroendet efter en otrohet men kan också tycka att jag inte ska vara den enda som ska jobba att få tillbaka det, utan att även han ska hjälpa mig på vägen. Åtminstone lite mer än det han gjort?

Menar såklart inte att han ska tvingas ge sina lösenord till mig eller att jag ska ha rätt att gå igenom hans mobil, men att veta vilken tid han kommer hem, vart han är eller vem han är med när han är med vänner är en sådan sak? Att inte sitta och vrida på mobilen när han skriver på den, inte gå ut ur lägenheten när han får ett samtal och inte blockera mig på sociala medier är också en sådan sak, eller har jag fel?

well hon har ju själv varit toxic, så lösningen är inte alltid att lämna utan ibland ta ansvar över sina egna känslor.

Han kanske är en bra man om inte hon varit svartsjuk från början?

(om man bortser från otroheten hade det kunnat vara så iaf). Ville bara poöngtera det. För känns som kvinnor ofta lämnar när de själva är problemet och skyller på mannen för han reagerat på hennes toxiska sida och satt gränser.

Absolut kan svåra situationer uppstå och alla gör misstag.

Men det är ingen ursäkt och det är fortfarande vårat ansvar, inte ansvar som i att vi måste, utan som att vi vill må bra. Där med måste man sätta gränser även om det kan vara svårt, Folk kanske tycker negativt om en osv osv. Ja livet kan absolut vara svårt ibland, speciellt när det finns så mycket psykisk ohälsa och mobbare liksom. Men ibland måste man stå emot t.ex. mobbare, även om det är svårt eller hur. Svårt kanske också är lite halv fel ord som ansvar. Det är inte svårt att stå upp för sig själv, men det krävs mod.

Klart man kan vara vilsen i livet. Det handlar inte om vems fel saker är nödvändigtvis. Utan det handlar om att livet är en chans att göra rätt för sig och utvecklas. Ursäkta inte tidigare misstag, älta dom inte heller, utan inse dom och gör om gör rätt.

Då blir misstagen en positiv gåva i form av en läxa.. Du bör alltså tacka ditt ex och älska honom för han hjälpt dig att inse dina egna svagheter. Serisöst. Ring honom direkt och tacka honom helt snällt och genuint. Varför inte? Det här är din chans att må bra, vara kärleksfull och leva ditt bästa liv och se allt ur ett positivt tankesätt. Kärlekens väg är ditt val, vill du vandra den eller inte? Ingen tvingar dig, men innerst inne vill alla våga, men de intalar sig att de inte gör det..? Men egentligen vågar alla även om de inte insett de än.

Visst, men nu utgår vi från hennes perspektiv eftersom han inte är med i tråden. Hade han varit det hade jag absolut kunnat säga till honom att om han vill känna sig fri funkar det inte att vara i deras förhållande och råda honom att göra slut. Hon kan ta ansvar för sitt beteende och jobba på det men jag tror det är nära omöjligt att göra det i ett förhållande som kantats av otrohet och lögner.