Tänkte se den på bio men biografen i staden man bor i har inga planer på att visa denna, ser även att grannstaden kommer visa filmen på den lilla duken samt att bussförbindelsen hem på kvällen är katastrof.
Får hoppas på att den snart går att hyra och får då se filmen på filmduken här hemma.
Ful stream duger för mig Men ja första filmen är för mig helt episk, 2an nja sådär, som folk skrivit innan, inledningen var skitbra men sedan sådär.. Hoppas som fan på denna!
Vår senaste filmstjärnor för export verkar vara mer skådespelare än filmnörd.
Edvin Ryding 22 år kände inte till vem Danny Boyle var men hade sett Train Spotting och någon till film före han fick erbjudande att spela svensk NATO- soldat i denna storfilm.
Han är främst känd från Gåsmamman och fick internationellt genombrott i Young Royals.
12 min förvånande bra intervju för att vara från gårdagens Nyhetsmorgon. Han verkar ställvis lite "starstruck" angående medskådespelarna.
Det här är den första utav tre nya filmer i samma serie. Jag tycker att den var bra även om handlingen hade tjänat på en mer fokuserad handling. +++ Till Ralph Fiennes.
Överlag är jag väl mer positiv än negativ men förhoppningarna var höga och filmen nådde inte upp dit. Blir intressant att höra vad andra tyckte men för min del var det 2 saker som stack ut i negativ bemärkelse.
Tonen på filmen var väldigt ojämn. Det fanns vissa delar som kändes onödigt skruvade för komedi. Den svenska NATO-soldaten t.ex. men där kan jag väl ge filmen lite svängrum då en svensk publik sitter och småfnissar hela tiden medans i ett annat land blir det inte samma grej att "kolla det är någon från vårt land i filmen". Sista scenen i filmen är dock ett annat exempel på vad jag menar. Jack O'Connell dyker upp och jag vet inte ens hur jag ska beskriva att han och hans gäng ser ut. Klädsel, frisyrer. Hela den scenen kändes som något ur en komedifilm, väldigt konstiga vibbar.
Den andra delen för mig och den påverkar tonen på filmen och det är musiken. Första filmen är ju ikonisk med sitt post-rock soundtrack som verkligen förstärker känslorna av isolering och hopplöshet. Cillian Murphy vandrar genom ett tomt London till tonerna av Godspeed You! Black Emperor - East Hastings, och man känner misären genom skärmen. Nu är det ett mer traditionellt film-soundtrack med orkester och det gjorde att de läskiga scenerna aldrig riktigt kändes läskiga och "misären" fanns liksom inte där.
Överlag är jag väl mer positiv än negativ men förhoppningarna var höga och filmen nådde inte upp dit. Blir intressant att höra vad andra tyckte men för min del var det 2 saker som stack ut i negativ bemärkelse.
Tonen på filmen var väldigt ojämn. Det fanns vissa delar som kändes onödigt skruvade för komedi. Den svenska NATO-soldaten t.ex. men där kan jag väl ge filmen lite svängrum då en svensk publik sitter och småfnissar hela tiden medans i ett annat land blir det inte samma grej att "kolla det är någon från vårt land i filmen". Sista scenen i filmen är dock ett annat exempel på vad jag menar. Jack O'Connell dyker upp och jag vet inte ens hur jag ska beskriva att han och hans gäng ser ut. Klädsel, frisyrer. Hela den scenen kändes som något ur en komedifilm, väldigt konstiga vibbar.
Den andra delen för mig och den påverkar tonen på filmen och det är musiken. Första filmen är ju ikonisk med sitt post-rock soundtrack som verkligen förstärker känslorna av isolering och hopplöshet. Cillian Murphy vandrar genom ett tomt London till tonerna av Godspeed You! Black Emperor - East Hastings, och man känner misären genom skärmen. Nu är det ett mer traditionellt film-soundtrack med orkester och det gjorde att de läskiga scenerna aldrig riktigt kändes läskiga och "misären" fanns liksom inte där.
Efter att jag sett Trailern så tycker jag att denna filmen går mer åt actionäventyrs hållet med vissa skräck och Zombie element. De två första var ju bra just för stämningen och att ingen går säker, vilket var ovanligt på den tiden, innan GOT och The Walking Dead, finns ju dock undantag som i de gamla Italienska zombie och skräckfilmerna men de var ju knappast mainstream då.
Överlag är jag väl mer positiv än negativ men förhoppningarna var höga och filmen nådde inte upp dit. Blir intressant att höra vad andra tyckte men för min del var det 2 saker som stack ut i negativ bemärkelse.
Tonen på filmen var väldigt ojämn. Det fanns vissa delar som kändes onödigt skruvade för komedi. Den svenska NATO-soldaten t.ex. men där kan jag väl ge filmen lite svängrum då en svensk publik sitter och småfnissar hela tiden medans i ett annat land blir det inte samma grej att "kolla det är någon från vårt land i filmen". Sista scenen i filmen är dock ett annat exempel på vad jag menar. Jack O'Connell dyker upp och jag vet inte ens hur jag ska beskriva att han och hans gäng ser ut. Klädsel, frisyrer. Hela den scenen kändes som något ur en komedifilm, väldigt konstiga vibbar.
Den andra delen för mig och den påverkar tonen på filmen och det är musiken. Första filmen är ju ikonisk med sitt post-rock soundtrack som verkligen förstärker känslorna av isolering och hopplöshet. Cillian Murphy vandrar genom ett tomt London till tonerna av Godspeed You! Black Emperor - East Hastings, och man känner misären genom skärmen. Nu är det ett mer traditionellt film-soundtrack med orkester och det gjorde att de läskiga scenerna aldrig riktigt kändes läskiga och "misären" fanns liksom inte där.
Håller helt och håller med dig. Det kändes som att filmen hade en identitetskris. Gillade faktiskt inte alls denna likt de två föregående.
Jag hade hoppats på en uppföljare i samma anda som den första. Det var ingen dålig film, men att de valde att den till större del skulle utspela sig i en annan miljö drog ner lite på betyget. Det kändes som att de hade hämtat mycket inspiration från The Lord of the Rings och The Walking Dead.
Vissa scener var i klass med Hollywood-storfilm, vilket jag inte tycker är passande för en film baserad på 28 Days Later. Jag gillade ändå att de lyckades fånga samma sorts panikkänsla hos mig som tittare, som första filmen hade. När de blir upptäckta och jagade
Läs ej spoilern om ni inte har sett filmen!
Något som också drog ner betyget var Alpha-zombies. Det gav för mycket fantasy feeling för en film av det här slaget, vilket gjorde det lite löjligt. Att de också envisades med att gå i närstrid med pilbåge kändes överdrivet heroiskt. Lite verklighetsförankring kunde det ändå finnas, tycker jag.
Om man nu är rädd för att bli attackerad av en sån där dåre, så leker man definitivt med sitt liv om man tror sig vinna närstrider med en pilbåge. Det finns bättre alternativ för det, som är lika tysta.
Helt okey film och jag tror att jag hade uppskattat den mer om den inte hade med de tidigare filmerna att göra. Det blev för mycket jämförelser med ettan för min del och när den inte kunde leva upp till den nivån blev jag orättvist besviken. Det är en bra film, men om man förväntar sig samma klass som 28 Days Later så är det bara att förbereda sig på att det var alltid bättre förr.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!