Agnes är kär i en mördare - hennes vuxna barn vill bryta kontakten

Tror inte det är en så bra idé faktiskt Incestio.

Har mannen fått ett återfall i sitt våldsutövande så är det nog inte så där jätteroligt att försöka skydda den han vill åt, speciellt eftersom hennes döttrar verkar ha egna barn.

Det är väldigt svårt att fly från en farlig situation om man inte har något att fly till. Fråga på vilken kvinnojour som helst. Därför är det bra att på inget sätt uppmuntra en person som är i ett farligt förhållande, men göra klart att man finns där om det smäller när personen lämnar.

Den enda som kan älska en ful brottsling är en ensam gammal pensionär. Hon blir utnyttjad men hon känner väl att hon inte har någonting att förlora. Win-win.

Det är givetvis inte värt det, men det är hennes rätt att begå det här misstaget.

För barnen är den enda familj du har när du är gammal och grå.

Jag hade sagt upp kontakten med min mor om hon ens kom på tanken. Hon har ju uppenbarligen fallenhet för att tänka åt helvete fel, såna vill man inte beblanda sig med.

Jag hade sagt upp kontakten utan att tveka... jävla missfoster till kvinna.
"Men mannen har förändrats"

Hon kanske uppnår sitt mål att bli tv-stjärna. Synd att hon inte kan kolla på den själv. (Krim-dokumentär) eller njae... någon lik henne kanske spelar hennes roll.

Förståeligt, hon har säkert varit en sådan käring som bara hittar massa dåliga män hela tiden. Och det här var droppen, för barnen. Det finns sådana kvinnor. White trash

Yes jag hade gjort samma. Min familj ska inte umgås med den typen av folk. Det kan aldrig leda till något och det tydligaste jag kan göra för att visa att jag inte accepterar det är att sägs upp kontakten.

Finns enstaka undantag så mord varit berättigat men generellt ska kontakten klippas direkt. Det är vi eller mördaren.

Mord kan vara allt ifrån Anders Eklund till en snubbe som i affekt stötte en kniv i någon. Trots allt kan vi alla bli mördare på en sekund.

Men, en sann historia.
En gång i tiden levde jag efter ”allt för mina barn”. Stort misstag med facit i hand.
Men en del av detta var när jag träffade en kvinna medan mitt barn precis gått in i vuxenlivet.
Under denna period tjänade jag löjligt mkt och kvinnan var arbetslös på så sätt att hon var mellan jobb och inte ett hopplöst fall.
Mitt jobb låg långt bort och jag jobbade i tvåveckorsperioder med varannan helg, långhelg.
Tyvärr gjorde jag kvinnan lite beroende av mig då jag såg till att veckohandla åt henne. Inget hon bad om utan det gjorde jag för att inte leva på henne när jag var där.
När jag var hos henne levde jag lite familjeliv med henne och hennes barn.
Jag hade hittat rätt i henne.
När jag besökte mitt vuxna barn så fick jag självklart se till att ha med mig mat och sedan roade vi oss med att barnet med hennes sambo spelade Guitar Hero medan jag fick titta på.
Detta gjorde att jag slutade hälsa på barnet och till slut kom kravet att jag skulle bryta med den kvinnan eller så skulle barnet bryta med mig.
Tyvärr, ”allt för mina barn”.
Jag gjorde slut med henne och med det försvann både barnens extrapappa samt extrainkomsten från veckohandeln.
Resultatet blev tre års helvete där jag i dag till viss del kan förstå kvinnan.
När allt lagt sig så har hon i dag ett jobb och hon har träffat en ny man medan jag träffat en annan kvinna jag lever lyckligt med. Jag och kvinnan tog kontakt senare och vi båda såg problemet som var mitt barn. Med det har vi kommit fram till att här och nu är vi båda lyckliga men om vi någonsin blir singlar samtidigt igen ska vi se vad som kan hända.

Grejen här är att mitt barn var startskottet till allt som gick åt helvete och hon har inte ens en aning om det. Hade hon bara hållit käften hade inget hänt och kvinnan jag var med hade gått färdigt sin utbildning och fått ett ordnat liv där vi antagligen hade levt tillsammans.
Mitt barn ställde krav utifrån sin bekvämlighet utan en tanke på hur det påverkade mig och andra människor.
Sure, kvinnan var ingen mördare och i ditt exempel vill jag bara poängtera att kvinnan som väljer en mördare väljer inte att leva med en man utifrån vem han var utan hon väljer en man utifrån den han är och ens egna barn ska ge fan i vem man själv väljer att leva med så länge det valet inte påverkar andra, negativt.

Otroligt svårt och komplex.
Finns det någon chans att han gjorde det för att försvara sig själv så underlätta det mitt val? Som han som mördade 2 i sin lägenhet efter dom hade brutit sig in i hans lägenhet.
Den killen hade inte jag lastat.
Bara för man är mördat någon så är det inte svart och vitt i mitt fall. Jag hade läst på om dennas fall så jag hoppas barnen har gjort det också för sin mammas skull.

Men vi utgår att personen är en mördare och inte någon som har försvarat sig eller råkat döda någon.
Hur många sådana är botade efter fängelse straff? Jag tror inte det är vanligt så varför tillfälle en sådan människa blir arg så riskera man att mördas, varför ta risken.

En sådan person vill man inte ha nära och har man barn så vill man hålla en sådan människa så långt borta som möjligt. Visst personen har sonat sitt brott men den har ändå tagit ett beslut att avsluta någons liv så vad hände om man bråkar med personen, tänk om den tänder till och döda en eftersom den inte saknar begränsningar.

Jag skulle nog inte ta avstånd från min mor men jag skulle bara träffa henne utan hennes nya man.
Tycker barnen gör fel, träffa modern kan man göra men man behöver inte träffa hennes man. Visst det blir konstigt men så får det bli.
Morsan har ju aktivt sökt upp en mördare i ett fängelset, det är ju rätt sjukt att man gör det och speciellt när man vet att man har barn och barnbarn.


Jag funderar på om jag skulle mörda någon, egentligen har jag inte det i mig men många gånger jag funderar på att döda vissa onda människor, kriminella, svenskfientliga, politiker, domare, folk som jobbar inom media som på något sätt har förstört livet rejält för många människor osv.
Jag skulle egentligen vara helt säker och trygg för 99,999% av befolkningen. Men om vi leker med tanken om jag mördar flera av dessa och hamnar i fängelset då är det klart att folk skulle tycka det är otäckt för dom vet inte vem jag är. Tror inte livet skulle bli detsamma om jag tagit det steget, mitt samvete är för högt även om jag tycker personerna skulle förtjäna det. Också skrämmande att behöva ta det steget också.

Om barnen anser att mamman tar galna beslut och i förlängningen potentiellt utsätter dem själva eller deras egna barn för risk så är det helt rätt.




Spontant tänkte jag barnen har 100% rätt att säga upp kontakten med mamman. Det har de såklart oavsett. Sedan slogs jag av tanken att en förmildrande omständighet är vem det är mördaren mördat. Har han mördat sina barns mördare, mördat den som sexualmördade sin förra fru osv så är det definitivt något som förändrar bilden. Vi på FB saknar "i vanlig ordning" tillräckligt med fakta för att kunna ha en välgrundad åsikt. Var och en bygger sin egen halmgubbe och argumenterar efter den.