Citat:
Ursprungligen postat av
Diamantpojken
Jag har isolerat mig i flera år och har undvikit relationer. För de funkar inte för mig. Jag får jobbiga flashbacks från när jag var barn då jag och min mamma sov i samma säng. Det hände att vi kittlade varandra på ett sexuellt sätt.
Jag tror egentligen inte att hennes motiv var sexuellt utan mer att hon ville markera att hon bestämde och att jag inte hade någon talan. Detta gjorde mig till en total dörrmatta. Så när jag började skolan visste jag redan min plats i hierarkin och blev mobbad fram till nian.
Att jag är såpass undergiven har ställt till det i vuxen ålder med studier och jobb. Mitt liv känns helt förstört.
Är det rädsla för att inte kunna säga nej?
Är det rädsla för att någon ska ta beslut åt dig? (Tappa kontroll)
Har du people pleaser-beteende och är rädd för att göra fel?
Är det riktiga flashbacks av bilder som dyker upp?
En psykolog gräver bakåt så att du ska få förståelse.
Om du redan har koll på den biten så kan kbt vara bra för att bryta oönskat mönster/beteenden.
Du får verktyg för att hantera ev. triggers osv.